Milan - Napoli
Inför Milan – Napoli: Anarki i sin renaste form
Under lördagskvällen besöker Napoli San Siro för bortamöte med Milan i Serie A:s trettonde omgång. En match mellan två klubbar i stor disharmoni där det går att argumentera för att trepoängaren är livsviktig. Men ändå inte.
Årets sista landslagsuppehåll är till ända och ligafotbollen ska återupptas. De viktiga och intensiva sista fem ligaomgångarna kombinerat med upplösningen av Champions Leagues gruppspel står för dörren innan den två veckor långa jul- och nyårsledigheten träder i kraft. En av årets finaste fotbollsperioder. I normala fall.
Nu hittar vi Napoli på en sjundeplats i tabellen, 13 poäng bakom Juventus efter 12 spelade matcher. Man har vunnit en ligamatch sedan september månad och spelet lämnar givetvis en hel drös övrigt att önska. Såväl linjer som spelidé lyser med sin frånvaro, spelarna tycks mest förvirrade ute på planen medan tränare Ancelottis spelplan blir allt svårare att tyda. Fotbollen är i dagsläget dock överskuggad av den minst sagt tilltrasslade situationen utanför planen.
Jag hade mer än allt annat velat prata om den match som faktiskt ska spelas under lördagskvällen. Diskuterat hur det fjortondeplacerade Milans tränarbyte påverkat laget och vad Stefano Piolis inträde har för betydelse till just den här matchen. Hur den tekniske turken Hakan Calhanoglus avstängningsfrånvaro påverkar matchen, hur vi borde ta oss an den rent taktiskt och om vilka spelare som borde starta snarare än om vilka som överhuvudtaget vill spela. Men att, med Napoli-ögon sett, snacka upp den här matchen ur fotbollssynpunkt känns en dags om denna sannerligen verklighetsfrånvänt. En vinst kanske kan dämpa den interna stormen med någon sekundmeter, men knappast mer än så. Milan-Napoli borta borde vara en fest. Inte en sorgeakt mellan två gravt underpresterande kaosklubbar.
I Napoli tycks alla aktörer vara lika goda kålsupare för stunden. Även om ägare Di Laurentiis såklart är roten till det hela både på kort och lång sikt. En vinningslysten president som fattar bisarra beslut och vill tjäna pengar utan att själv satsa några. Krydda detta med en underpresterande spelargrupp som gör revolt mot ägaren. En tränare som inte tycks kunna leda laget i rätt riktning. En supporterskara som buar ut alla ovanstående, hotar dem och bryter sig in i deras hem. Antalet rätt i fotbollsklubben Società Sportiva Calcio Napoli går i dagsläget att räkna på ena handens fingrar.
Att lösa upp det här totaltrassliga ljusblåa garnnystanet blir inte helt enkelt. Men klart är att man måste börja dra i någon tråd, annars kommer situationen kvarstå. Ägaren behöver sälja klubben, stora delar av spelargruppen behöver bytas ut eller tränaren sparkas. Givet historien med De Laurentiis som ägare lägger jag mina pengar på det sistnämnda. Utan att för den sakens skull vara övertygad om att det är rätt väg att gå.
Just nu är allting bara en enda stor transportsträcka utan större mening. En väntan på att något ska hända. Vad vet jag inte exakt. Klart är i alla fall att själva fotbollen just nu känns väldigt sekundär.
Där har det. Milan-Napoli. Lördag 18.00. Mycket nöje.
