Inför säsongen 22/23 — 3: ”När han pratar, då lyssnar man”

Inför säsongen 22/23 — 3: ”När han pratar, då lyssnar man”

En dag kvar till mullret, sångerna och glåporden ekar ut över arenorna i Italien. Vi har så klart tagit pulsen hos redaktionerna inför starten. Här är del tre.

Den vackraste ligan är på gång igen. Tidigaste ligastarten ever tack vare Qatar-VM (som vi inte ordar mr om här, va...)
Mitt i den italienska semestern då precis allt som inte har med turismen att gör är stängt.

Vi har knackat på hos semesterledig redaktioner och kollat läget inför säsongstarten och ställt åtta frågor som vi tänker sprida ut på fyra artiklar de kommand dagarna för att ni ska få en försmak om hur det är ställt hos klubbarna.

Varsågoda!

Vem kommer vara klubbens nyckelperson för att nå dit de vill nå?


— Det går inte att komma ifrån att det är Gasperini som är nyckelpersonen för att få detta projekt att flyga. Samtidigt ska man inte förminska vikten av andra personer i klubben med viktiga roller men Gasperini är den absolut största bidragande faktorn till Atalantas framgångar senaste åren och blir därmed den främsta nyckelpersonen i klubben till framgång. (Martin Widéen)


— Arnautovic måste göra sin mål och precis förra säsongen vara lagets offensiva referenspunkt. Nu verkar ju flyttryktena ha lugnat ned sig, men utan honom skulle Bolognas säsong förmodligen bli ganska tung. (Mikael Mansjö)


— Det är Guglielmo Vicario, en helt outstanding målvakt. (Oskar Örn)


— Italiano är nummer ett. Får vi ha kvar Milenkovic så kommer han att vara viktig även om försvaret hackat på de tre försäsongsmatcherna. Jag tror helt ärligt att Cabral kommer ligga i skytteliga-toppen och bli den Vlahovic-ersättare vi så väl behöver. (Alexander Johansson)


— Helt klart tränare Cioffi. Laget är nu inoljat i ett spelsystem som inte ska petas alltför mycket på. Cioffis jobb är helt enkelt att hitta rätt balans och rätt sätt att ta tillvara på det.
Han lär inte få mycket tid om det skulle gå dåligt (lex Di Francesco). (Johan Stistrup)


— Han är möjligtvis kanske inte Inters bästa spelare. Men när Brozovic saknades i vissa matcher förra året vet spelarna bredvid inte vad de ska göra. Han är nyckelspelaren för Inters sätt att spela fotboll samt taktik, med sin fysik och smarta spelstil. Bäst tror jag Lukaku kommer vara med 20+ mål, men viktigaste spelaren är Brozovic för att få laget att hålla balansen. (Erk Mårtensson)


— Paul Pogba. Om han håller sig frisk och gör en bra säsong har kvalitén på mittfältet höjts enormt mycket. (Mikael Noaksson)


— Lazios nyckelperson kommer nog vara Ciro Immobile. Allting hänger i princip på honom och hans form. Spelar laget någorlunda bra och Ciro gör över 25 mål då kan det bli en rolig säsong. Att det inte finns en riktig ersättare till honom i truppen gör ju att det blir ännu mer "press" på honom. (Niklas Tellini)


— Sköna med dagens Milan är att det inte kommer bli några överraskningar, tåget kommer förhoppningsvis rulla på likt i fjol. Det finns många unga spelare som jag kan nämna här som blivit en säsong bättre. Theo säger själv att han och truppen är ännu mer redo denna säsong och det är klart han ska säga en sån sak i media men jag väljer ändå att älska det. Attityd är viktigt i min bok och dagens Milan backar inte undan och många av våra unga startspelare har redan vassa armbågar men frågan är om Kalulu kan göra en lika bra säsong som hans matcher i fjol? Kommer han bli ännu bättre? Så fall är han nästa spelare från vår unga startelva som vi får se i et A landslag. Övriga har redan bofasta platser i uttagningarna. Med all rätta. Pioli måste så klart nämnas tillsammans med vår svenske legend. Dom båda står för tryggheten och ledarskapet på ett prestigelöst sätt som bara faller sig naturligt. Ett enkelt svar är att Zlatan är en nyckelperson, tyvärr inte ofta på plan som tidigare men han höjer alla kring sig och ställer höga krav på alla. När Zlatan pratar, då lyssnar man! (Mikael Kristersson)


— Tränare Spalletti kan nog bli en viktig faktor i att skapa ett bra lag med flera nya spelare på viktiga positioner. Ute på plan är frågan vem som kliver fram och tar en ledarroll efter att både Insigne och Koulibaly lämnat. Finns något sådant i Fabian Ruiz eller Rrahmani? 

Sedan kan jag önska att Osimhen gör kontinuerliga mål, växlar upp och på så sätt kan leda Napoli genom sitt spel. Han har många mål i sig men har missat många matcher sina första säsonger vilket hindrat en stor målexplosion. (Fredrik Kreüger)


— Det finns många. Men ska jag ändå välja en så blir det nog José Mourinho. Nu har han fått en sommar där han kunnat värva exakt det som han säger sig ha behövt och det är helt enkelt upp till portugisen att sy ihop det här laget. Lyckas han med det så kan det gå riktigt långt. På själva gräsmattan sätter jag stora förhoppningar till Lorenzo Pellegrini. Roma-kaptenen växlade upp rejält förra säsongen och nu är det dags att ta än mer ansvar för den här gulröda skutan. (Erik Winell)


— En nyckel är att lagets anfallare håller sig friska, något som inte har varit fallet under de senaste säsongerna. De tre bästa anfallarna är över 30 och både Gabbiadini och Quagliarella har varit skadade och indisponibla under stora perioder de senaste åren. Quagliarella är ingen startspelare längre vilket gör att Gabbiadini måste fylla en större roll i årets Sampdoria. .(Gustav Jogerot)


— En av nyckelpersonerna blir just tränaren Sottil. Han har inga meriter som tränare i den högsta serien så att han klarar av omställningen blir av yttersta vikt. Ute på planen beror mycket på huruvida Deulofu blir kvar. Stannar han kommer han att hålla i alla offensiva nycklar, gör han det inte blir det upp till någon annan att plocka upp den offensiva manteln. (Jesper Klingnell)

* * *

Något/några löfte du tror kan slå igenom  år?


— Scalvini har väl redan på sätt och vis tagit sin plats i den där trebackslinjen men i år tror jag att vi kommer att få se honom blomstra på riktigt. Även unge mittbacken Okoli har gjort jättefina matcher under försäsongen och är även han en spelare att hålla ögonen på. Får Charnesecchi speltiden tror jag att han hade kunnat blomstra rejält i Atalantatröjan men med tanke på Mussos närvaro kan det bli tufft med speltid för den talangfulle målvakten som man dock bör ha koll på under säsongens gång. (Martin Widéen)


— Antonio Raimondo fick chansen från start i fjolårssäsongens avslutande ligamatch och 18-åringen verkar onekligen ha en näsa för mål. I skrivande stund är det Raimondo som har rollen som vice-Arnautovic i truppen och det innebär ju att chanserna till speltid bör vara goda. (Mikael Mansjö)


— Bajrami är vid 23 års ålder Empolis högst värderade spelare (tillsammans med nyss nämnde Vicario). Som offensiv mittfältare med ett tungt skott vilar mycket av Empolis offensiv på hans axlar.  (Oskar Örn)


— Om Sottil kan höja sin lägstanivå och bli en bättre två-vägsspelare vore det ballt. Han är snabb och har ett rappt skott, om han bara lär sig värdera situationerna bättre och jobbar hårdare så kan han bli lika bra och kanske till och med bättre än Castrovilli. Det vore coolt om Alessandro Bianco har vuxit till sig och kan få mer speltid än något enstaka inhopp. (Alexander Johansson)


— Vi har inte plockat upp något riktigt bra löfte från juniorleden som förr utan vi hoppas mer att den unge Atalantalånsduon Alessandro Cortinovis och Roberto Piccoli ska ta nästa steg med klubben. (Johan Stistrup)




— Fagioli och Rovella är namn att hålla koll på. Vi får se om båda blir kvar i klubben eller om någon lånas ut men båda har talang nog för att ta ett rejält kliv denna säsong. Fagioli har redan debuterat i A-laget och spenderade förra säsongen på lån där han imponerade stort. (Mikael Noaksson)


— n/a


— Milan hade flera spelare som slog igenom i fjol. Tonali, Leao var otroligt bra och andra halvan så måste jag säga Kalulu som var galet bra. Mycket pga jag inte hade så stora förväntningar på honom och att han värvades som högerback men han är otroligt bra som mittback. Svår fråga eftersom vi har så ung startelva men om jag ska se förbi fjolårets unga så är alla blickar så klart på CDK. Hur bra kan han bli ett ungt Milan? Detta är Tonalis 3e säsong för Milan, denna säsongen kommer han bära laget. Han är min personliga favorit av så många olika egenskaper men han har redan slagit igenom så jag säger Kalulu. Denna säsongen kommer alla se hur bra han är. Han stänger butiken med hjälp av en ung Tomori som redan slagit igenom. Kan engelsmännen bara fatta så har dom en mittback som gör jobbet dom saknar. (Mikael Kristersson)

— Zanoli fick en del speltid i fjol, kanske tar han ytterligare steg. Dock konkurrer han med Di Lorenzo på högerbacken så det är tufft. I övrigt känns det inte som någon ung knackar på dörren. (Fredrik Kreüger)


— Nicola Zalewski började slå igenom redan förra säsongen men i år är det dags att ta än fler kliv. Visst finns det fler spelare på anfallssidan just nu men jag tror ändå att Mourinho kommer hitta tillfällena för Zalewski att briljera. Om vi säger såhär, italienarna borde gräma sig för att Zalewski valt att spela för det polska landslaget. (Erik Winell)


— Om Sampdoria kan behålla Damsgaard tror jag att dansken kan uppnå den potential som han visade i EM 2021. Hans fjolårssäsong förstördes av skador men det råder ingen tvekan om att Damsgaard har kvaliteter som hör hemma i större klubbar än Sampdoria. Uppfyller han sin potential kommer han ta Serie A med storm och säljas dyrt nästa sommar. (Gustav Jogerot)
(Såklart blev han såld precis. Brentford hostade upp €15miljoner. red. anm.)


— Den 16-årige supertalangen Simone Pafundi fick känna på Serie A-spel i fjolårets säsongsavslutning och får man drömma fritt vore det otroligt kul om han på något sätt kunde slå igenom med dunder och brak. Men ser man lite mer nyktert på denne megatalang är det, med åldern i åtanke, knappast troligt att han får så många chanser.

Då finns det andra namn som ligger närmare till hands för ett genombrott. Den franske mittfältsdynamon Jean-Victor Makengo kom till Udinese 2020 och har sedan dess sakta men säkert spelat in sig själv i startelvan. Med sin kraft, löpvilja och vänsterfot har han många intressanta egenskaper. I år ska han vara given och då behöver han leverera. Ett annat namn som är spännande är Brandon Soppy. Högerspringaren kom till Udinese inför fjolårssäsongen men fick oftast stå bakom Nahuel Molina på högerkanten. Nu har argentinaren lämnat och i skrivande stund ser högerbackspositionen vara vigd åt vindsnabbe Soppy. Lazar Samardzic är å sin sida i lite samma karriärmässiga position. Han fick fjolåret på sig för att acklimatisera sig till den italienska fotbollen och det italienska samhället. Nu är förhoppningen att den tyske mittfältskreatören ska blomma rejält.

Avslutningsvis finns även Destiny Udogie. Men med tanke på hur magiskt bra han var i slutet av förra säsongen kan det väl knappast räknas som ett genombrott om han fortsätter att spela? Icke desto mindre är han ung och en spännande herre att följa. (Jesper Klingnell)

* * *


Brinner du för ditt lag och vill utveckla ditt skrivande? Vi söker skribenter på flera redaktioner. 
Läs mer här.

La Curva-redaktionen2022-08-11 18:30:00

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)