Inför Torino-Juventus: Viktigt att ladda om inför derbyt
Trots att Champions League är över för denna gång finns mycket kvar att se fram emot under våren för Juventus. Först ut blir ett ångande hett turinderby, där Juventus har chansen att utöka sin serieledning och Buffon har chansen att bli historisk med Serie A:s längsta nolla.
Fem dagar efter den försmädliga förlusten mot Bayern München får Juventus en fin möjlighet till lite upprättelse. Derby de la Mole väntar och det är dags att visa vilka som bestämmer i Turin. Med två derbysegrar i ryggen den här säsongen, den ena en fruktanvärt jämn tillställning som avgjordes på tilläggstid och den andra en ren utklassning i cuppens åttondelsfinal, har Juventus nu möjligheten att bärga någon slags minitrippel den här säsongen, redan samma vecka som drömmen om den ”riktiga” trippeln krossades. Och det är väl också precis det den här matchen handlar om; att hitta ny mening i den här säsongen, att hitta nya mål att arbeta mot. För trots uttåget ur europaspelet är Juventus mitt uppe i en av de mest intensiva säsongerna på flera år. Med att Napoli flåsandes i de zebrarandiga nackarna är Juventus varje vecka pressade att vinna. Med detta i åtanke är det oerhört viktigt att Juventus inte ödslar någon tid i sitt arbete med att komma tillbaka efter tisdagens traumatiska förlust. Nytändning, motivation och tre poäng står alltså på Allegris önskelista. Vad skulle då kunna passa bättre än ett derby?
I Torino har Juventus en motståndare med en mycket ojämn säsong bakom sig. De vinröda har sannerligen blandat och gett än så länge och parkerar i nuläget på en trettondeplats, bara sex poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Likt Juventus spelar man nästan genomgående 3-5-2/5-3-2 (beroende på om man bedömer yttrarna som mittfältare eller försvarare). Laget tränas av Giampiero Ventura och har de senaste åren visat upp en ganska offensiv och underhållande fotboll, med stor individuell skicklighet. Den här våren står Ciro Immobile för stora portioner av denna skicklighet. Torinos förlorade son har återvänt och skördar nu åter stora framgångar på sina gamla jaktmarker. Efter tuffa sejourer i Dortmund och Sevilla är Immobile nu tillbaka i Torino på lån och spelar så bra att Antonio Conte nyligen tog ut honom till landslaget. Med fem mål och fyra framspelningar på elva matcher utgör Immobile ett kraftfullt hot mot alla ligans försvar. Bredvid sig har han Andrea Belotti. Belotti är inte lika meriterad som sin kompanjon, men kan också han vålla problem för juventusförsvaret en bra dag. Mittfältet domineras av något mer anonyma namn, i stil med Acquah, Vives och Benassi. På kanterna huserar normalt sett forne juveliraren Molinaro och ständigt utmanande Bruno Peres. Backlinjen anförs av Kamil Glik, belgaren vars resoluta spel och styrka i luftrummet gör honom till en av ligans högst ansedda mittbackar, och mellan stolparna vaktar den inte alltför namnkunnige Daniele Padelli.
På skadelistan finns endast Danilo Avelar, och truppen är helt fri från avstängningar. Lagets form har dock inte imponerat så värst mycket den senaste tiden. Bara en seger på de fem senaste seriematcherna gör att Torino så smått är på väg att hamna lite pyrt till om poängen inte börjar rassla in i lite snabbare takt.
I Juventus är läget det omvända. Formen är strålande, men skadelistan besvärande. Marchisio och Chiellini saknas fortfarande på grund av skador, vilket kraftigt försvagar lagets centrallinje. De glädjande nyheterna är att Paulo Dybala är åter i truppen efter skadan som höll honom borta från spel emot Bayern. Vad lagets form anbelangar finns det väl egentligen inte speciellt mycket att säga. Man går som tåget i ligan, är i final i cuppen och imponerade trots nederlaget mot Bayern, där spelet överlag höll världsklass. I startelvan är Buffon given mellan stolparna, framför honom blir min gissning en trebackslinje med Barzagli, Bonucci och Rugani. Efter det omskakande veckomötet då Allegri satsade på 4-5-1, tror jag han återgår till tryggheten hos 3-5-2 mot Torino. Till vänster tror jag på Alex Sandro. Evra var inte bra mot Bayern, medan Alex Sandro spelade stabilt. Khedira och Pogba utgör två tredjedelar av innermittfältet och kan egentligen få sällskap av vem som helst. Hernanes, Sturaro, Asamoah och Padoin, känns alla fyra som nästan lika troliga kandidater. Om jag måste gissa tror jag att Allegri väljer Sturaro, då han är den mest naturlige ersättaren för Marchisio sett till spelstil. Cuadrado bör vara svårpetad efter sina grymma prestationer på senare tid och längst fram lär Mandzukic och Dybala få förtroendet att spela från start. Moratas stormatch mot Bayern till trots, så tror jag det krävs lite mer för att slå sig in i söndagens startelva.
Avsparken sker 15.00 på Stadio Olimpico och visas tyvärr inte på TV, utan ses på Viaplay. Jag tror att Juve får svårt att ladda om till en början, men kniper en 2-0-seger efter en tuff match fylld av derbystämning och rykande heta känslor.
Dessutom: Klarar Juventus av de första fyra minuterna utan att släppa in mål, blir Buffon historisk med den längsta intakta nollan i Serie A:s historia. Senast han släppte en boll förbi sig var när Cassano nätade i mötet med Sampdoria den 10:e januari. Sedan dess har Buffon tio raka nollor. En sann legend!
Forza Juve!
Troliga Startelvor
Toino (3-5-2): Padelli – Moretti, Glik, Maksimovic – Molinaro, Benassi, Vives, Acquah, Peres – Belotti, Immobile
Juventus (3-5-2): Buffon – Rugani, Bonucci, Barzagli – Alex Sandro, Pogba, Sturaro, Khedira, Cuadrado – Mandzukic, Dybala
