Inter-Cagliari 1-0: Mycket möda, stort besvär
Inter besegrade på lördagkvällen Cagliari i en match där man kom undan med blotta förskräckelsen. Inter höll nollan i en match där Cagliari visade vilken nivå man håller och att Donadoni verkligen har fått snurr på bygget. Hade Cagliari haft kvar Matri hade kanske slutresultatet blivit ett annat, men Inter gick segrande ur den här striden.
Tränarna: Leonardo och Donadoni var båda del av det Milan som vann scudetton 1999 under Zaccheroni(Nej, han är inte bara känd för att ha förlorat med 1-5 i CL med Inter). Nu stod de på varsin sida om sidlinjen, Leonardo i Inter och Donadoni i Cagliari. Leonardo visade sig gå segrande ur matchen.
Cagliari: Hade inte vunnit på San Siro sedan 1995 och den sviten fortsatte på lördagkvällen.
Första halvlek:
Leonardo valde att ställa upp med en 4-2-3-1 där Sneijder inte var med i truppen, hans ansvar offensivt togs av Kharja, Cambiasso startade på bänken. Med Julio Cesar i målet och en fyrbackslinje bestående av Maicon, Ranocchia, Cordoba och Nagatomo. Ett mittfält bestående av Eto'o, Kharja, Motta, Zanetti,Pandev och en Pazzini som lurade framför så skulle Inter försöka avgöra tidigt för att kunna vila spelare till Champions Leaguematchen på onsdag mot Bayern, men icke sa nicke. Cagliari grusade de planerna.
Matchen började i ett rasande tempo. Pandev fick matchens första chans med sitt skott utifrån boxen som tvingade Agazzi till en fantastisk räddning. Cagliaris kapten Daniele Conti svarade med att efter hörna nicka bollen löst mot krysset, en nick som Julio Cesar efter problem klarade ut till hörna. Pandev hade sedan ett till fint avslut som räddades av Agazzi som fick visa sin klass. Inter fick sedan en frispark som slogs snabbt till Kharja som efter två skott fick bollen in i mål.
Här var matchens avgörande moment som vi kan se ur olika synvinklar. Speakern på Meazza och Curva Nord vrålade ut Houssine Kharja som målskytt. Kommentator Jesper Hussfelt var övertygad om att Thiago Motta ur offsideposition styrde in bollen. Interisti var övertygade om att bollen gick på en Cagliarispelare därav den uteblivna offsideavblåsningen. Juventini, Milanisti och andra Interhatare såg bara offsidelinjen. Efter 80 repriser så var det fortfarande ingen som visste vem som hade gjort målet men scoreboarden visade konstigt nog Andrea Ranocchia.
Efter matchen i en intervju så sade Ranocchia att han var på bollen och att det var hans mål, vilket innebär att målet borde ha vinkats av för offside. Men alla som gnäller kan förklara för mig hur domarn skulle sett att Ranocchia var på bollen när vi tv-tittare efter många repriser inte kunde bestämma vem som hade gjort målet? Lite skillnad ifrån en handssituation idag.
Innan halvtid hann Biondini lossa bössan mot Julio Cesar som lyckades rädda Inter. Eto'o fick sig sedan ett läge i straffområdet efter fint spel av Maicon, Agazzi kunde dock rädda det tämligen tama avslutet enkelt. Innan halvtid så hade Cagliari utjämnat gneom Acquafresca om det inte var för vårt nyförvärv Yuto Nagatomo som efter en kvick rush på bästa kamikazesätt slängde sig in framför den tidigare Interspelaren och rensade bort bollen. Interförsvaret var skakat och det skulle sätta sin prägel på den andra halvleken också.
Andra halvlek:
I den andra halvleken så var det mest Cagliari för hela slanten. Lazzarri hade ett skott som var ämnat för krysset men bollen steg lite för snabbt och gick över. Jag skrev in 1-1 när Daniele Contis skott deflekterades på Thiago Motta, skottet gick dock halvmetern utanför och Inter kom återigen undan. Efter en tilltrasslad situation i straffområdet där Inter inte fick bort bollen efter 5 rensningar så damp bollen ned till Lazzarri som återigen visade sitt fina skott, skottet den här gången halvmetern utanför Julio Cesars högra stolpe och vi andades ut IGEN.
Cagliari fick inte så många fler chanser utan Inter kunde reda ut stormen men ack så illa ute vi var ett tag. Inte ens Cordoba lyckades med rensningar och vi måste tacka högre makter för att vi har välsignats av Andrea Ranocchias försvarsspel de senaste matcherna. Andrea växer och växer för varje match som går och har de två senaste matcherna burit upp Inter på sina axlar. Cordoba må vara virrig, men Leonardo har i dagarna avslöjat att colombianen har spelat med en skadad axel, allt för lagets skull och utan att ens röra en min. Försvarsspelet var virrigt och jag har en känsla av att ett bättre motstånd(inget illa ment mot Cagliari som gjorde en fantastisk match och har fantastiska spelare) kan straffa oss värre än Cagliari gjorde. Mot Bayern måste Inter leverera både offensivt och defensivt.
Hela matchen doftade trötthet, likt de senaste Intermatcherna har gjort och det är det tuffa spelschemat som har satt sina spår. 3 matcher i veckan i ungefär 9 veckor har Inter spelat nu. Vilket annat Serie A lag som helst hade krupit på knäna vid detta läge, men vi lever i allra högsta grad och på onsdag bekänner vi färg. På onsdag kommer nästan 100 Interisti vara på Piazza duomo innan matchen och på onsdag kommer det svartblå hjärtat att dunka som aldrig förr. Forza ragazzi, forza Inter. Ieri, oggi, domani.
