Juventus-Chievo 1-1: Underpresterande Juventus räddade en poäng
Det är inte så här man vill se Juventus. Kvitterandes hemma mot Chievo efter en medioker insats inför en tom ståplatsläktare. Men efter en heroisk insats av Chievo och en enorm avsaknad av skärpa framför mål kan man inte påstå att Juve förtjänade mer än vad de fick. Räddarna i nöden blev en piggt inhoppande Juan Cuadrado och en stensäker Paulo Dybala från straffpunkten.
Pogba, Chiellini, Mandzukic och Cuadrado på bänken och en tom ståplatsläktare toppar nog ingens önskelista gällande förutsättningar inför en måstematch. Knappt hade matchen hunnit börja innan läget förvärrats tusenfallt. Ett kontringsanfall för Chievo tog de fram till ett inlägg från en position till vänster om juventusstraffområdet. Inlägget tog olyckligt styrning på den lite ouppmärksamme Barzaglis fot och hamnade av en ren slump hos Chievos finländare Perparim Hetemaj strax utanför straffområdet. Bollens väg till mittfältaren må ha vart turlig, men när den väl var vid hans fötter handlade det överhuvudtaget inte om tur. Han avslutade distinkt vid den skymde Buffons vänstra stolpe och öppnade därmed kranen till en fruktansvärd kalldusch för Juventus. Sällan har det sett mörkare ut för Den gamla damen.
Ganska kort därefter lyckades dock Hernanes repa sig till den grad att han kunde avfyra ett farligt skott mot bortamålet. Därefter följde ytterligar två riktigt vassa chanser för Juventus under de kommande minuterna. Ena gången var Pereyras inlägg en hårsmån ifrån att nå en framstörtande Bonucci och vid det andra tilfället var det Paulo Dybala som efter en missad nick av en chievospelare drog iväg ett avslut som smet tätt över veronalagets överliggare och vidare upp på den tomma kortsideläktaren, detta efter ungefär en kvarts spel. Juventus fortsatte försöka, med frenesin hos ett lag som jagar en kvittering på stopptid, men Chievo klarade av anstormningen förvånansvärt bra. De debuterande brassarna Alex Sandro och Hernanes drev upp några lovande anfall vardera, tyvärr lyckades de dock inte nå hela vägen fram till någon riktigt farlig möjlighet. Chievo saknade helt och hållet offensiva initiativ, men lyckades väl i sin strävan att ta död på de svartvitas sådana. Denna destruktivitet från bortalget försatte matchen i ett väldigt påtagligt händelsevakuum, vilket varade halvleken ut. Juventus var alltjämnt det spelförande laget, men lyckades inte skapa några chanser alls.
I halvtid skred Allegri till handling och bytte ut den från skada nyss återkomne Marchisio mot Paul Pogba. Men någon direkt "Pogba-effekt" var det inte tal om, istället steppade lagets äldsta stjärna, Gianluigi Buffon, upp och visade vad som gjort honom till den ikon han idag är. Vid en frispark på Chievos vänstra kant lyckades gästerna lirka fram bollen till slovenen Valter Birsa, som positionerat sig vid Buffons första stolpe. Birsa fick till ett rungande volleyavslut som gick rakt mot mål från fyra-fem meters håll. Otagbart. En vanlig målvakt hade gett upp, slagit ut med armarna och förbannat det dåliga markeringsspelet. Buffon visade vad som gör att han efter fjorton år i Juventus bär lagkaptensbindeln med sådan självklarhet. Med en reflexräddning som inte var av denna värld lyckades han styra bollen via stolpen och ut, därmed höll han också kvar Juventus i matchen. Några minuter senare kunde Buffon dock med all rätt slå ut med armarna. Efter ett stolpskott av Pereyra, som frukten av en elegant vändning av argentinaren, så var det fullkomligt surrealistiskt att se först Pogba, och sedan även Dybala missa chansen att lägga in bollen i det obevakade målet.
Kort därpå utspelade sig en mycket märklig sekvens vid Juventus mål. Efter att Chievo först tilldömts en svårförklarlig frispark fick de sedan se sig mer eller mindre bestulna på ett mål. Frisparken hittade fram till försvararen Bostjan Cesar som tryckte in bollen i mål. Men målet dömdes bort. På reprisbilderna ser man hur Cesar oskadliggör Bonucci med ett stadigt grepp om dennes tröja, dock håller Bonucci exakt samma fattning kring Cesars. En del domare hade låtit udda vara jämnt och dömt mål, andra hade blåst av. Det går inte att komma ifrån det faktum att Juventus hade flyt med domslutet den här gången, men det var också en svårbedömd situation.
Efter det bortdömda målet var det spel mot ett mål. Juan Cuadrado och Mario Mandzukic byttes in i den 65:e respektive 73:e minuten och den förstnämnde ändrade verkligen matchbilden. Cuadrados kvicka fötter och teknik vållade genast problem för chievoförsvaret. Hernanes avfyrade ytterligare ett bra skott, Morata och Sandro kom nära en riktigt fin chans en gång var innan Hernanes åter var kittlande nära att överlista Bizzari mellan Chievos stolpar. Den här gången var det med en välplacerad frispark som sånär letade sig in i målvaktens vänstra kryss, men för tredje gången lyckades chievomålvakten avvärja brassens utmaning. Juventus fortsatte sin anstormning och i den 83:e minuten kom belöningen. Cuadrado flöt igenom försvaret och gick i backen med en duns efter en klumpig tackling av Bostjan Cesar som knappast kan påstå sig ha vart nära bollen. Cuadrado tilldömdes vad som i mina ögon var en helt riktig straff.
Fram till straffpunkten stegade Dybala. Prerssen tycktes inte nudda honom. Han var iskall, fullständigt iskall, och placerade bollen högt upp i målvaktens vänstra hörn. En underbar straff.
Det gick inte att ta miste på lagets vilja att trycka in ytterligare ett mål under de tio minuter som återstod efter argentinarens fullträff, men närmare än ett inlägg som studsade förbi Mandzukic fötter kom man aldrig.
1-1 på hemmaplan mot Chievo Verona är naturligtvis aldrig godkänt hur starkt motståndarna än inlett säsongen. Pretstionen var både tafatt, ojämn och avslöjande för det bristande samspelet i laget. Men med lite tur kan kvitteringen ändå föra med sig en skopa hopp och självförtroende till ett lag i skriande behov det.
Juventus startelva: Buffon - Alex Sandro, Bonucci, Barzagli, Caceres - Sturaro (Cuadrado 65), Marchisio (Pogba 45), Hernanes, Pereyra - Dybala, Morata (Mandzukic 73)
Chievo Veronas startelva: Bizzari - Gobbi, Cesar, Gamberini (Dainelli 58), Frey - Hetemaj, Rigoni, Birsa (Pepe 73), Castro - Meggiorini (Pinzi 66), Paloschi
