Juventus - Inter
0 - 0

Juventus-Inter 0-0 (2-1 totalt): Finalplatsen var aldrig i fara

Juventus försvarade så som man förväntar sig att ett lag vid namn Juventus ska försvara. Det räckte mer än väl till att hålla ett lite trubbigt Inter stången och därmed räckte 1-2-vinsten från Milano för att säkra finalplatsen i Coppa Italia.

Mycket väsen för ingenting
Innan matchen var vi inne på att det handlade om att avsluta jobbet. Att vinna med 1-2 borta ger en såklart ett nästan oförskämt bra läge att gå vidare, speciellt om man försvarar med sådan enorm stabilitet som Juventus gör för närvarande. Om man, för att använda en racingliknelse, i Milano drog ifrån Inter och satte sig i pole position så handlade det nu bara om att ta sig över mållinjen och parkera bilen. Och det blev aldrig riktigt någon fickparkering i uppförsbacke på halt väglag om vi ska vara ärliga. Inter var farliga och jag var oroad under en kort period på kanske sex-sju minuter med ungefär en halvtimme spelad av matchen. Sedan kom de aldrig nära att göra det där 0-1-målet som hade möjliggjort att komma nära. Juventus var alldeles för habila, för bestämda och kort och gott för bra för att tillåta det just den här kvällen. Tittar man på klara målchaser var det betydligt närmare att Juventus spräckte nollan under andra halvlek, även om Inter hade ett stort bollinnehav. Mycket väsen för ingenting blev mitt intryck av Lukakus och Hakimis comebacker. Visserligen fanns det en mer potent aura kring Inters anfallsspel igår än vad det gjorde i första mötet utan de bägge nyckelspelarna, men inte heller de kunde i slutändan ta sig förbi dunderduon de Ligt och Demiral, som stod för en ny magnifik insats i Juventus försvar. Inter, känner jag, kan spela på precis ett sätt och när det funkar är de jättesvåra att stoppa. När det inte funkar, som igår, finns ingen plan B, vilket gjorde att Juventus väg till finalen i slutändan blev ganska bekväm.

Det finns många strängar på Birlos banjo
Igår gick Juventus till spel med två ytterbackar och två tydliga yttermittfältare (alltså inte till exempel McKennie som vänstermitt) för första gången under Pirlo. Det var ett mycket rakt 4-4-2 av den gamla skolan, ganska långt ifrån hans tidiga atalantainspirerade 3-4-1-2-elvor. Så här i efterhand var det helt rätt val. Inters främsta hot igår var Achraf Hakimis otroliga kantsnabbhet, att den inte ledde till värre farligheter än vad den gjorde berodde i stor utsträckning på att Juventus konsekvent dubblade mot den unge marockanen. Jag tycker det är en otroligt viktig egenskap hos en tränare att kunna använda sig av olika spelsätt mot olika lag och i olika skeden av säsongen. Oförmågan att göra det är ofta anledningen till att tränare som gjort succé med tajta trupper i mindre klubbar har svårt att få det att blomma när de ges chansen i en storklubb med en mer mångfasetterad spelarbesättning. Just nu spelar Juventus match oftare än Folkhälsomyndigheten håller presskonferens och dessutom saknades ett par spelare med viktiga roller i den mer kreativa tappningen av Juve, såsom Arthur och Dybala. Därför var det helt rätt att riskminimera, spara ett par startspelare och låta Inter svettas med att föra matchen. Pirlo tog ut och ställde upp laget därefter och belönades med en finalplats. Snyggt skött.

Strålande domarinsats
Vi brukar gilla att klaga på dem när de tabbar sig, så det är inte mer än rätt att också applådera domarna när de gör bra ifrån sig. Huvuddomare Maurizio Mariani briljerade verkligen igår tycker jag. Redan från start hade han fullt sjå att hålla de båda bänkarna i styr och han ställdes inför flera luriga situationer, men klarade av dem med bravur. Bland annat var det helt rätt att inte ge Lautaro Martinez straff när han sparkade på Federico Bernardeschis stödjeben i matchens inledning. Han fortsatte sedan hålla väldigt bra koll på händelserna och lät spelet flyta på, vilket bland annat manifesterades i form av att det sammanlagt bara blev fyra minuters tilläggstid i gårdagens match. Trots att matchen var oerhört betydelsefull för båda lagen blev det nästan inget tjafs och inget överdrivet viftande med korten, utan bara en match som helt och hållet fick avgöras av spelarna själva. Bravo!

Spelarbetyg
Betygsskalan är 4-9 med gräsnen för godkänt vid 6.

Buffon: 6
En lugn kväll för målvaktsnestorn som inte tvingades till någon enda kvalificerad räddning. Ingjöt som vanligt trygghet i sin backlinje och oss i sofforna med sina emfatiska “bravissimo” matchen igenom.

Danilo: 7
Jättebra insats. Var, som så ofta förr, den juveförsvarare som bäst klarade av att spela sig ur Inters press i första halvlek. I andra försvarade han med hela kroppen och var en viktig bidragande faktor till den hållna nollan.

de Ligt: 7,5
Hade initialt lite svårt att få grepp om Lukaku, precis som man kanske kunde ha väntat sig. Jag minns att jag tänkte samma sak i de bådas första möte på italiensk mark, när Juventus bortaslog Inter med 1-2 hösten 2019. Den gången kom de Ligt aldrig riktigt över belgarens övertag. Igår gjorde han dock precis det, med ordentligt eftertryck dessutom. Lukaku var riktigt blek i andra halvlek, mycket tack vare de Ligts uppvisning av sin imponerande utveckling i Juventus. Fin match mot en svår motståndare.

Demiral: 8
Man of the match, utan tvivel. Jag skrev först den svenska varianten “matchens lirare”, men insåg snabbt att det ju var helt fel. För inte fasen var det något lir Demiral bjöd på igår. Tvärtom hade han enorma problem när Juventus i första halvlek försökte rulla sig ur Inters höga press. Men i andra halvlek, när matchen gick mot sitt avgörande, klev Demiral fram på ett rent otroligt sätt. Jag vet inte om den italienska fotbollen för statistik över antal blockerade skott per match, men om den gör det så måste detta vara en rekordkandidat. Minst fem stycken räknade jag själv till. Otrolig prestation.

Alex Sandro: 6
Gjorde ingen dålig match på något sätt, men hade det riktigt kämpigt med Hakimi första halvtimmen. Klarade av det med nöd och näppe, men drog tyvärr på sig ett gult kort som gör att han kommer missa finalen i maj. Bra kämpat hursomhelst, det viktigaste var att Hakimi inte lyckades bidra till några mål.

Cuadrado: 6,5 (utbytt 82’)
Grymt fin arbetsinsats av colombianen och precis som Danilo var han väldigt bra på att spela sig ur interpressen i första halvlek. Energin räckte inte riktigt till någon offensiv kvalité, vilket hade kunnat höja betyget ytterligare.

Rabiot: 7
Det känns som Rabiot tog förnedringen mot Inter i ligan personligt. Då blev han nämligen helt utspelad av främst Nicoló Barella. Nu har han i både hemma- och bortamatchen stått för riktigt fina prestationer och hållit just Barella tämligen kort. Drev upp anfall, vann dueller och var stensäker i passningsspelet.

Bentancur: 5,5
Det är ett hårt betyg, det är det verkligen. För Bentancur var egentligen ganska bra med sina närkampsvinster och bitvis fina offensiva idéer, men precis som i bortamötet bjöd han Inter på riktiga herrejössespassningar alldels utanför eget straffområde, två stycken den här gången. Det händer alldeles ofta och det är bara en tidsfråga innan det kommer straffa sig ordentligt ifall han inte kan slipa till den här delen av sitt spel snart.

Bernardeschi: 5 (utbytt 63’)
Bra arbetsinsats, men är verkligen inte tillräckligt bra för att spela mot Inter. Blev avslöjad på ett lite beklämmande sätt.

Ronaldo: 6,5
Var ovanligt involverad i såväl försvars- som anfallsspel, men saknade den där riktiga laserskärpan framför mål. Snabba fötter när han sicksackade sig emellan Skriniar och Barella.

Kulusevski: 6,5 (utbytt 87’)
Kulus främsta problem sedan han kom till Juventus har, i mina ögon, varit hans oförmåga att göra rätt sak med bollen i matcher där han inte får den så ofta. Till exempel var han helt oduglig i 0-2-torsken mot Barcelona. När man är under press mot en stark motståndare och för en gångs skull får upp bollen i anfallet, då är det så oerhört viktigt att anfallaren inte försöker sig på någon överdrivet svår klackfint och tappar bollen, utan kanske bara håller undan och vinner en frispark eller ett inkast. Just det gjorde gjorde Dejan bra igår. Han hade mindre boll än vanligt, men hade alltid en bra idé kring vad han skulle göra med den när han väl fick den.

McKennie: 6 (inbytt 63’)
Har tyvärr inte lyckats konservera storformen från i höstas, men sådant händer alla spelare, speciellt unga sådana, som Weston. Det enda man kan göra är att gneta på och fortsätta slita som en gris, vilket man alltid kan lita på att McKennie gör.

Giorgio Chiellini kom in och brottades fint med Lukaku och Chiesa blev inbytt och fixade någon frispark på egen planhalva, men de spelade båda för kort tid för att betygsättas.

Härligt med finalplats och ljuvligt att slå ut Inter. Applåder till hela gänget! Forza Juve!