Kreatörerna
Klarar Josip Ilicic att se till att saknaden av Pastore blir liten, rent av obefintlig?

Kreatörerna

En av de allra bästa aspekterna med Serie A är helt klart att ligan är fylld till bredden med tekniska lirare. Nästan oavsett vilka lag som spelar kan man alltid hitta den där spelfördelaren som besitter både blick och tillslag.

Vissa av dem spelar strax framför de egna försvararna i en registaroll, andra strax bakom anfallarna som fantasista (även kallad trequartista). Kreatörerna kan även hittas någonstans mitt emellan i en roll som kallas för mezz'ala. Placeringen på planen har förstås betydelse, men i slutändan handlar det mera om hur laget använder sina ''regissörer''.

Det är alltid intressant att se hur dessa lirare hämtar boll och på vilket sätt de spelar den vidare. Gemensamt för de här spelarna är att de allt som oftast styr sina respektive lags anfallsspel. En del av dem vill ha mycket boll och är ständigt inblandade i spelet, medan en del är mindre involverade i uppbyggnadsfasen och koncentrerar sig mera på att operera på planens sista tredjedel.

En av Serie A:s allra mest spännande och lovande kreatörer, Javier Pastore, lämnade tyvärr (åtminstone för den neutrale åskådarens del) 'il calcio' för att söka lyckan i Frankrike och storsatsande PSG. Trots det finns ingen anledning till oro för vänner av skönlir, en hel del namn kan fortfarande nämnas. Kvar i Pastores gamla klubb, Palermo, finns ännu Josip Ilicic, en annan lirare som bygger sitt spel på teknik, fantasi och speluppfattning. Ilicic ansågs ifjol spelmässigt befinna sig på ungefär samma nivå som argentinaren även om sydamerikaner alltid får större uppmärksamhet i media. Slovenen lär i år få ta större ansvar än tidigare och hans utveckling kan vara något att hålla koll på.

Liknande spelartyper som Pastore finns även kvar i andra lag i serien. Än så länge har Inter inte släppt Wesley Sneijder (ryktena om en flytt till Manchester United intensifieras dagligen) och ifall han blir kvar i Milano betyder det att en av världens 5 bästa offensiva spelare spelar sin fotboll i Serie A nästa år också. Med nye tränare Gasperini lär vi i så fall dessutom få se en Sneijder som deltar mera i speluppbyggnaden än tidigare. Gasperini kommer förmodligen att använda holländaren i en betydligt lägre utgångsposition än föregångarna gjort eftersom hans 3-4-3 inte har utrymme för någon klassisk nummer tio. Johann Cruyff uttalade sig en gång i tiden angående Sneijders placering i banan. Legenden ansåg då att han inte ska spela som 10:a utan lite längre ner p.g.a. hans bristande snabbhet. Frågetecken finns dock för hur han klarar sig som en av två centrala mittfältare. Är de defensiva kvaliteterna tillräckliga och har han den arbetskapacitet som krävs?

I Juventuslägret finns samma frågeställning beträffande Andrea Pirlo (se del 1). Pirlo är ingen toppspelare rent fysiskt, men när han är i form kompenserar han det enkelt med en överlägsen teknik och blick för spelet. Lägg dessutom till ett tillslag som få spelare i fotbollsvärlden kan matcha och vi förstår att Juventus gärna vill ha honom på plan. Lyckas tränare Conte få ut det mesta av Pirlo kan de svartvitas spel helt klart nå nya dimensioner. Ifall den italienske landslagsmannen kan hitta tillbaka till gammalt gott slag garanterar undertecknad att Turinlagets matcher blir riktigt sevärda.

Pirlos gamla lag har i skrivande stund inte värvat någon ersättare till honom. Istället ser det i dagsläget ut som om Allegris Milan kommer att få förlita sig på att lagets anfallare själva kan stå för såväl mål som fantasi. Clarence Seedorf är väl för tillfället den mest kreativa mittfältaren i truppen, men även om holländarens högstanivå fortfarande är fantastisk så är han numera för ojämn för att styra de rödsvartas spel under en hel säsong.

Det har pratats hit och dit om mr. X, (ännu icke bekräftad Milanvärvning) men undertecknad tror att när mercaton väl summeras ser vi Riccardo Montolivo på Milans mittfält. Montolivo har svårt att övertyga skeptikerna, en stor del av skepsisen kommer från att han inte varit den lagkapten för Fiorentina som många skulle vilja att han vore. Visst finns det fog för kritiken men samtidigt ska man komma ihåg att alla spelare inte är kaptensmaterial. Kanske att Atalantaprodukten inte har de där ledaregenskaperna som krävs för att vara kapten. Det betyder inte att han inte är en utmärkt fotbollsspelare. Som mezz'ala i ett storlag som Milan skulle han inte förväntas leda och inspirera, utan i stället få koncentrera sig på att låta spelet tala. Det finns med andra ord all anledning att tro att Montolivo skulle kunna lyckas i Milano.

Ifall Fiorentina väljer att släppa sin f.d. kapten (klubbledningen(!) beslutade i somras att frånta honom bindeln) betyder det att man under en och samma mercato gjort sig av med båda sina registas. Tidigare under sommaren gav man mer eller mindre tillbaka Gaetano D'Agostino, som man delägt med Udinese sedan förra ett år tillbaka. D'Agostino var bara för något år sedan en av de mest eftertraktade mittfältarna i Italien efter att ha slagit igenom i just Udinese. I år valde Udine-klubben att genast skicka vidare Palermo-/Romaprodukten till Siena på delägarskap. I en lite lugnare miljö än Florens finns goda möjligheter för D'Agostino att hitta tillbaka till den nivå som gjorde honom till ett så hett villebråd sommaren 2009.

I Neapel huserar även nästa säsong, med stor sannolikhet, underbarnet Marek Hamsik. Slovaken bildar tillsammans med Cavani och Lavezzi Serie A:s kanske mest fruktade offensiva 'tridente'. Hamsik är en spelare som trivs bäst kring motståndarens straffområde. Med sin fantasi och sitt skott är han både en skicklig framspelare och målskytt, något som ligamålsraden 9-9-12-11 från hans fyra år i Napoli vittnar om.

Ett annat himmelsblått lag förfogar också de över intressanta spelfördelare. Lazio ställer Cristian Ledesma precis framför backlinjen och låter honom styra lagets uppspel därifrån. Argentinaren har hunnit bli 28 år gammal och får anses vara en av seriens allra bästa mittfältare, utan honom blir Lazios spel ofta lättläst och fantasilöst.

Längre fram i banan är det en brasse som dikterar romarnas anfallsspel. Hernanes kom till Lazio i fjol och har visat att han har stor potential. För att ta ytterligare kliv i sin utveckling krävs dock att han blir betydligt jämnare då han hade en tendens att alltför ofta försvinna ur matcherna ifjol. Med 11 ligamål förra säsongen var frisparksspecialisten romlagets viktigaste offensiva kugge och med en starkare anfallsbesättning inför årets upplaga av serien borde det vara möjligt för Hernanes att uträttat ännu mera i sin trequartistaroll.

På andra sidan staden hittar vi AS Roma. De gulröda bygger nytt inför säsongen, men på plats finns redan en av seriens mest sevärda registas. David Pizarro inleder sin sjätte säsong i Roma och har spelat i Italien sedan 1999. Chilenaren tolkar registarollen på klassiskt sydamerikanskt vis. Han är bollsäker, kreativ och hans blick för spelet ger honom möjlighet att leverera sina underbara genomskärare i en strid ström.

I Roma hittar vi även naturligtvis italiensk fotbolls främste spelfördelare de senaste tio åren. Dock används inte kapten Totti som sådan utan spelar istället i sin favoritposition som striker. Många är övertygade om att ifall Roma hade hittat en värdig ersättare till Gabriel Batistuta och spelat Totti bakom honom så hade nog klubben vunnit ligan även efter 2001. Så har aldrig blivit fallet utan istället har Francesco använts som anfallare och Roma har saknat kreativitet lite längre ner på plan. Möjligtvis kan argentinska löftet Erik Lamela blomma ut och bli en dominant spelfördelare, men ännu i dagsläget får nyförvärvet ses mera som en dribbler med potential.

I lagen bakom toppen finns också intressanta spelare. Värd att nämnas är Andrea Cossu i Cagliari, som är en mästare på att skapa målchanser både åt sig själv och åt medspelarna. I Parma hittar vi Juventussupportrarnas favoritspelare, Sebastian Giovinco som ännu jagar den där sista nivån som skulle göra honom till Italiens bästa trequartista. Förhoppningarna på Juveprodukten är stora, men hans begränsade fysik sätter fortfarande käppar i hjulen för honom.

Sedan lär vi som vanligt få se nya, okända spelare segla upp och ta för sig i de mindre lagen. Världens vackraste liga slutar aldrig leverera!

Martin Kjellman2011-08-16 19:55:26

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 16)
Goals of the week (omgång 15)
Goals of the week (omgång 14)