Krönika: Den återfunna taktiska intelligensen
Kanske den intelligentaste spelare vi haft sedan Cambiasso

Krönika: Den återfunna taktiska intelligensen

För första gången på flera säsongen börjar Inter befolkas av tänkande fotbollsspelare.

Esteban Cambiasso hade inte särskilt många spektakulära attributer. Talade man FIFA-värden pendlade han stabilt mellan 80 och 85, men utan speciellt höga spetsar i någon av spelets variabler. Han var en i TV-spelsformat marginaliserad spelare, som till och med kunde lämnas utanför startelvan när matchen mot polaren var i större behov av Walter Garganos 91 i acceleration eller Fredy Guarins 95 i skottkraft.
 
När Cambiasso som en av de sista kvarvarande titanerna lämnade Inter under ovärdiga former lämnade han ett gapande hål i laget. Även om den tunnhårige mittfältsgeneralen inte var samma spelare som kunde vara överallt och totalt dominera ett mittfält både offensivt och defensivt var han fortfarande lagets taktiska garant. När Cambiasso inför säsongen 14/15 lämnade för att hjälpa Leicester lägga grunden för superskrällen året efter stod så Inter där med ett mittfält så dysfunktionellt att det i efterhand nästan känns absurt att man hade några som helst förhoppningar på laget.
 
Åren gick och vårt mittfält befolkades av Mateo Kovacics alltmer frustrerade flaxighet, Fredy Guarins dubbla personligheter, Zdravko Kuzmanovics snedvridna syn på sin egen roll och Gary Medels benägenhet att vara överallt och ingenstans. Lägg till detta våra seglivade försök att skapa en mittbacksdynasti ur Ranocchia/Juan, en ständig tragedi på ytterbackarna samt ett inte helt smärtfritt tronskifte från Milito till Icardi i anfallet. Många gånger kändes det som om vi hade självpådyvlat övertaktiska tränare (Mazzarri, Mancini), medan den taktiska kunskapen på planen var lägre än någonsin.
 
Idag ser vi en ljusning. Inter idag börjar till stora delar bestå av skolade spelare i bra åldrar som behärskar det stora spektra av matchbilder som Serie A kan bjuda på. Den lille fotbollsfarbrorn Joao Mario spelar som om han vore 33 istället för 23. Roberto Gagliardini har varit en lika stor tillgång för positions- som för passningsspelet på mitten. Geoffrey Kondogbia och Mauro Icardi har mognat, och på kanterna har vi spelare som även om de inte är offensivt briljanta varje match inser att ett stenhårt defensivt jobb också ingår i deras arbetsbeskrivning.
 
Även framtida värvningar tycker jag går in under spelintelligensens flagg. Ricardo Rodriguez – inte den mest spektakuläre ytterbacken på marknaden, men oerhört duktig på värderingar på planen och med ett utmärkt passnings- och inläggsspel. Även Domenico Berardi är en spelare vars främsta egenskap i mitt tycke är hans spelsinne. Skicklig på att hitta de rätta ytorna och är såväl finurlig framför som dödlig bakom motståndarnas backlinje.
 
Esteban Cambiasso är kanske den smartaste fotbollsspelaren jag sett spela. Sättet han bröt passningar genom att långt innan de slogs bara ta ett steg i sidan var otroligt. Hans skor är väldigt stora att fylla, men att fler och fler i alla fall sticker i fötterna och provar gör mig hoppfull inför framtiden. 

Forza Inter!
 

Jens Åberg8Aberg2017-02-14 10:32:00
Author

Fler artiklar om Inter