La Settimana Scorsa – Krisen ett faktum
I veckans sammanfattning behandlas krisen i Inter, det pågående transferfönstret, läget i Italien samt mina tankar gällande toppstriden i England.
Helgens ligamatch slutade åter med besvikelse för Inters del, som inte fått vinna än under 2014. Sedan derbyvinsten innan julledigheten så har Inter förlorat borta mot Lazio i ligaspelet, åkt ut Coppa Italia borta mot formsvaga Udinese samt endast fått en poäng med sig från hemmamatchen mot sextondeplacerade Chievo. Sedan blev det ju som sagt en ny förlust i helgen där Gasperinis Genoa drog det längsta strået. Trots att de dåliga resultaten avlöser varandra så ligger Inter på en femteplats i ligan. Det ska dock tilläggas att Inter har hela åtta poäng upp till fjärdeplacerade Fiorentina och ytterligare tre till tredjeplacerade Napoli. Med detta sagt är krisen ett faktum i de blåsvarta delarna av Milano. Frågan är om spelarmaterialet är tillräckligt bra eller om tränare Mazzarri behöver få förstärkningar för att få ordning på lagbygget? Eller är det så att spelarna som finns att tillgå är av tillräckligt god kvalitet och att Mazzarri har misslyckats med att implementera sin spelidé?
I ett för ovanlighetens skull ganska lugnt transferfönstrer har Inter hittils suttit stilla i båten. Det har talats mycket om att spelare som Guarin och Ranocchia kan vara påväg att lämna klubben. Det har till och med varit rykten om att Guarin ska lämna för Juventus medan Vucinic skulle gå åt det andra hållet. Än så länge är det dock endast rykten och spekulationer. Ranocchia ryktas som sagt också bort, där Dortmund sägs vara den klubb som ligger närmast. Frågan är hur det blir med ungdomssatsningen i Inter, som ju har flera talangfulla spelare utlånade? Kommer någon av dessa att kallas hem för att ersätta eller är möjliga försäljningar endast ett måste för att kunna öppna plånboken och förstärka andra lagdelar? Förhoppningsvis har vi fler svar än frågor då transferfönstret stänger.
Juventus vägrar att förlora och har nu hela femtiofem poäng efter tjugo spelade omgångar. Jämför detta med Barcelona som tagit fyra poäng färre efter lika många spelade omgångar. Samtliga lag i Premier League har fem raka vinster men inget av lagen kommer i närheten av samma poängskörd, detta med två matcher fler spelade. Det är sannerligen otroligt imponerande, frågan är dock hur de lyckades åka ut ur Champions League med det lag som poängmässigt utklassar storlagen i Europa? Har Italien halkat efter de stora ligorna så pass mycket att ligans suverän inte kan kvalificera sig för åttondelsfinalerna?
Även Napoli och Fiorentina imponerar stort i ligaspelet och vägrar förlora. Dock så ser de ut att få nöja sig med att kringa om platserna till Champions League, när avståndet till Juventus inte ser ut att krympa. Även Roma har fortsatt imponera och storförlusten mot Juventus verkar inte ha satt allt för stora spår.
Ett annat lag som verkligen har kommit igång på slutet är Parma. Med tre raka vinster och en åttondeplats i ligan har laget imponerat på de flesta. Det ska dock noteras att de lag som besegrats senast är Chievo och Livorno. Mer imponerande var däremot vinsten mot sjundeplacerade Torino. Den gode Antonio Cassano har kommit igång och levererat sju mål under säsongen. Var det verkligen rätt av Inter att släppa den kreativa Italienaren?
I England har toppstriden verkligen intensifieras där såväl Arsenal, Manchester City och Chelsea har imponerat otroligt mycket på den senaste tiden. Arsenal vägrar att förlora och håller sig kvar på förstaplatsen medan Manchester City och Chelsea ligger en respektive två poäng efter.
Det lag som imponerat mest på mig är nog Manchester City. Efter en höst av en rad besvikelser på bortaplan har laget verkligen imponerat i de stora matcherna. Man har slagit Arsenal, Liverpool, Tottenham och Manchester United. Nu har även bortaspelet förbättrats avsevärt och laget har vunnit samtliga matcher trots att man saknat sin stora stjärna i Sergio Aguero. Den skicklige argentinaren är nu tillbaka från sin skadefrånvaro och med anfallare som Negredo och Dzeko har man en otrolig bredd. Då har jag inte ens nämt Jovetic som hittils fått otroligt begränsad speltid. Lägg där till en Yaya Touré i storform (med elva mål redan den här säsongen) och Joe Hart tillbacka mellan stolparna så ser jag definitivt Manchester City som det starkaste laget.
Det går dock inte att räkna bort José Mourinho's Chelsea som verkligen fått ordning på spelet trots avsaknaden av en given central anfallare. Eller ett hungrigt Arsenal förstärkt med Mesut Özil och ett mittfält som gör i stort sett samtliga storklubbar avundsjuka vad gäller bredden. Tvingas jag tippa kommer jag dock att lägga mina slantar på Manchester City, men det kommer inte att bli någon lätt uppgift för de ljusblåa från Manchester. Nej, våren i Premier League blir någonting alldeles extra i år, den upplösningen kommer jag definitivt inte att missa.
