Sverige - Schweiz
1 - 0

Lazio - Atlético Madrid 1-3: Farväl Europa Leauge

Under torsdagskvällen fick vi se Lazio för första gången den här säsongen bli helt utspelade, på Olimpico.

I laguppställningen som skulle möta spanjorerna saknades viktiga kuggar så som Dias, Lulic och Radu. Reja valde att formera sitt lag på följande sätt:

-Marchetti-
-Konko-Diakite-Biava-Zauri-
-Matuzalem-Ledesma-
-Gonzalez-Hernanes-Candreva-
-Klose-

Med Zauri åter i startelvan kändes det plötsligt oroväckande hur vi skulle hantera anfallarna i Atlético, speciellt Falcao. Återkommer till honom senare.

Supportrarna på plats bildade ett mäktigt tryck på Stadio Olimpico denna afton, inledningsvis. En hel del borta supportrar hade också tagit sig till Rom och hördes väldigt mycket också. Matchen igenom tvingades man lyssna på "Lazio Lazio Vaffanculo" då dessa måste suttit väldigt nära mikrofonerna som snappar upp ljudet på arenan.

Matchen då, jo den inleddes oroväckande. Redan i inledningen kommer Falcao till ett livsfarligt läge men hans avslut går tätt över. Marchetti hann inte ens reagera på det stenhårda skottet som Atlético anfallaren avlossade.

Lazio hade väldigt svårt att etablera ett passningsspel på offensiv planhalva eller ja, knappt någonstans tilläts man passa bollen i lugn och ro. En smart taktik av Atlético då Diakite och Biava inte kanske är de bästa på att sköta en uppspelsfas. Enligt mig borde Reja ha spelat Ledesma i backlinjen då jag förutsätter att våran tränare måste haft informationen om att spanjorerna spelade på det här sättet med hög press.

Ganska ologiskt kom 1-0 till Lazio och det var Klose som höll sig framme efter att Candreva avlossat ett skott från långt avstånd. Klose rakade bara in den fumliga returen som Atléticos målvakt släppte rakt ut i planen.

Efter ledningsmålet tog Atlético över ännu mer än tidigare, snabba väggspel och smarta lösningar avlöste varandra och tillslut kunde inte Lazioförsvaret stå emot. Falcao vann enkelt en nickduell på ett högt seglande inlägg mot Diakite och nickade ner bollen till Adrian som bara hade att raka in bollen bakom Marchetti.

Innan halvtidsvilan så hade även Falcao ökat på till 2-1 för sitt lag genom att hålla vräka sig fram för Konko och stöta in bollen efter ett lågt inlägg. Tveksamt försvarsspel var gemensam nämnare vid båda målen.

i andra halvlek byts Stankevicius in istället för Biava som skadade sig i slutet på första. Kort därefter Kozak in istället för osynlige Gonzalez. Lazio har en ganska bra period en stund i den andra halvleken men då straffar spanjorerna direkt Lazios offensivlusta med att kontra in 1-3. Diakite som ska hålla koll på en framrusande Falcao misslyckas totalt och agerar faktiskt helt uppgivet. Falcao smeker bara in bollen vid bortre stolpen och målet känns ganska identiskt med 1-2 målet.

Under resterande del av matchen lyckas Lazio knappt skapa en farlighet. Atlético har full kontroll på matchen och imponerar riktigt mycket på undertecknad.

1-3 står sig och alla inser nog att vi mötte en för kvällen övermäktig motståndare. Vår backlinje håller absolut inte på den här nivån.

Bäst på planen: Falcao
Maken till djurisk spelare har jag sällan sett. Falcao sprang på allt och var en ständig huvudvärk för alla spelare i motståndarlaget. Jag ska erkänna att jag har sällan eller aldrig sett honom spela utan bara läst om hans målkavalkad i Porto förra säsongen. Nu vet jag, nu vet jag att den här Falcao ska Atlético Madrid vara evigt tacksamma att kunna tillgå i sitt anfall. Han sliter, stångas och är totalt orädd när han går in i situationerna som uppstår. Världsklass.

När man ser: Att Diakite förlorar 95% av alla nickdueller då vet man att han möter en spelare av absolut världsklass.

Nu gäller det att ladda om för bortamatchen mot Palermo. Jag gissar på att vi kommer att få se ett helt annat Lazio där.