Lazio - Parma
4 - 1

Lazio - Parma 4-1: Flamenco

Parma blev den här eftermiddagen en munsbit för ett hungrigt Lazio. Luis Alberto hade stor show i den första halvleken och kunde noteras för två mål och en målgivande passning.

Lazio ställde upp nästan som förväntat med spanjoren Patric som den enda överraskningen i startelvan. Spanjoren har alltså förtroendet före spelare som Bastos och Luiz Felipe - för stunden. Caicedo ersatte avstängda Immobile men annars var allt precis som vanligt.

In i matchen klev hemmalaget med vetskapen om att lokalkonkurrenten Roma överraskande förlorat sin match under lördagskvällen mot SPAL samtidigt som ett flåsande Torino också fick se sig besegrade av Bologna. På toppen av allt så spelar ju som sagt även Milan och Inter ikväll, så man skulle kunna säga att det ligger upplagt för Lazio att bli hela Serie A omgångens vinnare.

Spelarna har ju givetvis vetskap om detta och såg omgående till att inte lämna något åt slumpen. Jag tror det dröjde 10 sekunder innan Sergej Milinkovic-Savic hade ett skott som lätt kunnat överraska Parmas målvakt och några minuter efter så var Felipe Caicedo framme och avlossade ett skott. Sedan började kavalkaden av mål och skönspel.

Adam Marusic har varit en av dom mest kritiserade spelarna i Lazio den här säsongen och med all rätt. Inte mycket har gått hans väg samtidigt som Romulo värvades in i januari som en tänkbar ersättare. Sedan dess har dock montenegrinen ryckt upp sig och stått för stabila insatser mot bland annat Roma och Fiorentina.
Det hann gå cirka 20 minuter innan Milinkovic rullade ut den röda mattan åt honom med en läcker passning som Marusic instinktivt tryckte iväg mot första stolpen. Kanske borde Parma-målvakten gjort det bättre, kanske var det en målvaktstavla, eller är det så att Marusic är tillbaka med besked? Behövde han en rejäl omskakning och rena hot om att bli petad? Jag bryr mig inte så mycket om det i just det här läget, 1-0 står det iallafall på resultattavlan och under siffrorna: Marusic ´22.

Claudio Lotito zoomades in på läktaren medan han smålog och ryckte på axlarna samtidigt som han sneglade mot Igli Tare. Skulle jag sätta ord på den konversationen så skulle jag gissat på att Lotito sa något i stil med: ”Och honom vill du sälja Igli?”

Sedan var det dags att dansa spansk flamenco efter att en Parmaspelare utövat handboll i eget straffområde. Våran matador på mittfältet Luis Alberto klev självsäkert fram och skickade målvakten åt ett håll och rullade sen in bollen i mitten. Han var dock inte nöjd med det, utan 10-minuter senare avslutade han ett fint anfall när Parma rullades upp med att distinkt skjuta in 3-0, spanjoren firade med att forma fingrarna till någon form av ”glappkäft” som öppnade och stängde munnen, typ ”fortsätt snacka”. Det är oklart vem eller vilka han syftade på.

Här kändes matchen hyfsat avgjord och inte ens Lazios oförmåga att vakta ledningar väckte någon oro i mig och då var det inte ens halvlek. Precis innan det skulle bli det så fick Lazio en hörna och ja, vem slår den tror ni? Just det, Luis Alberto kliver fram och slår en hård passning till lagkapten Senad Lulic utanför straffområdet. Bosnien möter passningen med en mjuk bredsida och träffar bollen perfekt. Den skruvar sig precis som ett bowlingklot - när ett proffs har svingat det. Strike.

Andra halvleken är bara en transportsträcka mot 3 otroligt sköna poäng och betydande spelare som Lucas Leiva byts ut och applåderas av planen för att ersättas av derbyhjälten Danilo Cataldi. Även Pedro Neto får entra planen innan segern summeras.

Innan matchen så skrev jag att Inzaghis val att spela Patric är märkligt och trots att spanjoren gör en stabil match så kommer den där tabben som jag alltid är orolig för. Patric bjuder före-detta Salernitana och Laziospelaren (eller?) Sprocati på ett friläge som han förvaltar till 1-4 med ett fint avslut. Kanske var Patric bara tvungen att dansa lite Tango själv? Fast en bakvänd sådan?

I sammantaget gör Lazio en jätte bra match där man inte ger Parma ens en suck av en chans. Anfallsspelet såg väldigt finurligt och kreativt ut. Det som gör mig orolig är att det faktiskt sett bättre ut, utan Ciro Immobile nu på slutet. Felipe Caicedo, Joaquin Correa och Luis Alberto hittar varandra extremt bra och dom små väggspelen och finurliga ”toucharna” gör det verkligen svårt för motståndarna. Immobile har mest stoppat upp spelet när han befunnit sig i denna formsvacka efter skadan han ådrog sig tidigt under året. Jag hoppas sannerligen han kommer tillbaka och bevisar mig fel i nästa match mot Inter, men först ska ett landslagsuppehåll avverkas. Tills dess dansar vi vidare.