- -
Lazio-Roma 0-0: Mållöst men ack så intensivt
Det andra av säsongens Derby della Capitale slutade mållöst efter en spännande tillställning på Olimpico. Roma hade de vassaste chanserna men Edy Rejas taktiska spel hjälpte Lazio att hålla tätt.
Efter ett par minuters lite trevande fotboll på en solstänkt gräsmatta är det full fart från båda lagen. Både speltempot och satsningarna är på en riktigt hög nivå, som sig bör i ett derby. Roma visar att man är farliga på kontringar, något Lazio också markerar, främst genom Candreva.
Spelet böljar och anfallen avlöser varandra. Maicon visar sin klass genom att ständigt bomba framåt längst kanten. Florenzi får det första farliga läget men träffen på det aviga inlägget blir inte allt för imponerande. Klose är påpassligt och lyckas så när få med sig bollen i mål, i nästföljande situation fixar tysken också ett gult kort på Benatia.
Intensiteten ökar mot mitten av första halvlek och många närkamper är på gränsen, återigen, precis som sig bör i ett derby av denna kalibern. Roma börjar här kännas farligare, samtidigt som man lyckas kväva Lazios inspelsförsök. Benatia blir sånär målskytt och Gervinho får bollen i mål, han är dock bortdömd för en tight offside.
Lazio markerar dock att man är farliga på kontringar när Lulic är framme i ett farligt läge. Samme Lulic trycker till Maicon och spelarna får en välbehövlig chans till andrum, tempot har dittills varit mördande. Koncentrationsnivån är dock mycket hög med överlag få misstag.
Det första egentliga misstaget av ett fokuserat Lazioförsvar sker mot slutet av första halvlek då bollen når fram till en helt ren Pjanic, han blir dock upphunnen och chansen raderad. Det är Roma som nu pressar på. Man har dock inte så mycket mer än ett par skott som går över ribban. Anfallen stormar om varandra och genom publikens närvaro och publiknivå är känslan närmast infernalisk. Dock är det mållöst när lagen marscherar in i omklädningsrummen efter pausvisslan.
***
Till andra halvlek får vi se Stefano Mauri göra comeback. Reja väljer att lyfta ut Keita som varit framme och sett spännande ut ett par gånger men inte riktigt gjort det defensiva jobbet mot främst Maicon. Det blir nu Lulic som får i uppgift att följa ytterbacken.
Andra halvleken är Romas. Spelare som Gervinho och Totti försöker hitta något som kan resultera. Tridenten Ledesma-Biava-Dias är titaner i försvaret och jobbar kopiöst hårt för att hålla tätt.
Intensiteten har nu minskat men det är Roma som håller i taktpinnen. Lazio kontrar inte ofta men man har å andra sidan täppt till bra och raderat ut Maicons starka influens på matchen.
Lazio får genom inbytte Onazi ett gyllene läge i den 82:a minuten men två-mot-ett läget slösas bort då nigerianen slår bollen på den ensamme försvarens ben i hopp om att få den fram till Klose. Där hade man haft en fantastisk chans annars.
Det är Roma som är närmast att bryta dödläget, inbytte Bastos är en injektion och han får sånär jubla, marginalerna och ett ständigt närvarande ben är dock alltid med hemmalaget. Roma kastar sig framåt i anfallen men får inte till det sista lilla och domare Daniele Orsato kan blåsa av en högintensiv men mållös tillställning.
***
Den spontana reaktionen efter matchen är att Edy Reja lyckades med sin taktik. Det tog sju sömnlösa nätter men resultatet blev ett Lazio som gick ut för att matcha Roma och radera ut deras farligaste inslag. På den punkten går det inte att säga annat än att man i det stora hela lyckades. Att man sen då inte hotar tillräckligt framåt gör det svårt att knipa segern men i huvudsak var det Rejas taktik i kombination med ett hårt arbetande försvar som lade grunden till poängen.
Sen kan man alltid fråga sig om man ska vara nöjd med ett kryss mot storstadsrivalen. Den frågan får nog var och en besvara men det är klart att man ifrån Rejas synvinkel satsade på att säkra upp framför att chansa framåt. Taktiken gjorde också att anfallande spelare fick ta ett stort defensivt ansvar och på så sätt inte erbjuda samma energi framåt.
ad man än anser om att hålla ett kryss i det heligaste av derbyn går det inte att förneka att Edy Reja lyckades i vad han ansåg bäst för laget han leder. Och i det hänseendet, well played mister.
