Ljusblåa tankegångar inför framtiden
Jesper Lindberg resonerar kring spelare, kontrakt och den kommande tiden.
Varje säsong blommar ryktet upp. "Alessandro Nesta är nära en återkomst till Lazio", varpå vi gäspar och bestämmer oss för att tro det när vi ser det.
Lotito är för övrigt oftast väldigt kvick på att avfärda Nestaryktet, ibland på sitt vanliga osympatiska manér med en kommentar som "vi behöver inga föredettingar."
Han är ett unikum i branschen, Lotito, en bransch bestående av dynamiska och intressanta gentlemän. Han är inte tokig, som Zamparini. Han är inte älskad, som pappa Sensi. Han är inte karismatisk, som Berlusconi. Han är bara Lotito, butter och snål och har aldrig dragit sig för att krossa de traditioner som gamla italienska klubbar brukade omges av.
Vi går mot vinter, och efter ett landslagsuppehåll där Sverige blev pinsamt påminda om varför Holland spelade VM-final och Sverige inte ens kvalade in, gäller det för Lazio att fortsätta på det inslagna spåret. Nästan alla aspekter av spelet har sett fina ut och många spelare har redan nått toppformen, vad det verkar. Hernanes har redan kommenterats om och om igen, men jag har också blivit oerhört imponerad av det stabila försvarsspelet. André Dias har visat klass från dag ett och Biava har lyckats konkurrera ut Stendardo, som stod för en väldigt bra vårsäsong. De båda herrarna fungerar bra ihop och står för både rutin bakåt samt ett påtagligt hot på fasta, offensiva situationer.
Allt är dock inte guld och gröna skogar.
Stefan Radus agent kräver en 200 %-ig löneökning på grund av "intresse från Premier League" samt det faktum att rumänen kan spela på så många olika positioner. Radu kan mycket väl bli en hörnsten i Lazio under många år framöver, men om han blir för dyr har jag svårt att tro att han inte kan ersättas. Han har utvecklats enormt mycket under sin tid i klubben, men någon stjärnback är han inte i dagsläget.
Muslera, som totalt sett stod för ett imponerande världsmästerskap och som verkligen etablerat sig i Serie A, sitter också han på ett utgående kontrakt 2011.
Vår unge keeper kommer troligen att kräva ett ganska välkryddat kontrakt, vilket man givetvis kan förstå. Muslera har alla förutsättningar att bli något riktigt stort och ett flertal storklubbar har ryktats vara intresserade. Lämnar han, må så vara, men de spekulationer, kontraktstvister i media och den osäkerhet som uppstår inom truppen kan vara skillnaden mellan en CL-plats och att komma tia. Kontraktssituationen bör lösas omgående, för allas bästa.
Derbyt börjar hägra. 7:e november riktas fotbollsvärldens blickar mot Stadio Olimpico. Ettan mot jumbon? Mindre troligt. Om Adriano går ner sina tio kilo, om Ranieri sätter Totti på bänken samt om spelarna bara tar sig i kragen kommer Romas kvalitet att visa sig tämligen omgående. För första gången på många säsonger kommer dock två lag som på papperet är jämnstarka att ställas mot varandra. Vi är inte längre den givne underdogen - vi kanske till och med går in som solklara favoriter, om tabelläget liknar dagens.
Lotito säger sig vilja konkurrera om Scudetton på allvar och vill förstärka med antingen Forlàn eller Beppe Rossi. Varför Forlàn skulle vilja gå till Lazio kan jag inte svara på, mer än att det aldrig kommer hända. Går han någonstans är det till en klubb stor nog att husera en anfallare av världsklass, samt betala en skälig lön, och inte Lazio.
Rossi uppges längta hem till Italien, och den värvningen ter sig i så fall mer trolig. Rossi skulle vara ett betydligt bättre alternativ än Almeida eller Santa Cruz, men även han skulle kosta en slant både att köpa loss och att härbärgera. Lazio borde inte ha de ekonomiska resurserna, och kan heller inte i likhet med Real Madrid, Barcelona och Chelsea gå back med mångmiljonbelopp varje år. Att drömma går alltid - men verkligheten kommer ikapp till slut.
Förra säsongen var en enda lång ökenvandring fram till de sista omgångarna. Vi förlorade två derbyn fast vi möjligen förtjänade att vinna båda. Fjolårets lidande, tristess och uppgivenhet har dock vänts till sprudlande optimism, hopp om framtiden och ljusblåa triumfer. Och det är väl precis vad vi har att vänta oss under livets gång som laziali - svindlande toppar och avgrundsdjupa dalar.
