Julias Romablogg: MA CHE GOL!
Tänk vad peppade vi var inför fjolårets stormöte i Champions League. Bayern München kom på besök på ett kokande Stadio Olimpico och Roma som rest sig rejält under det senaste året skulle bevisa att vi numera hörde hemma i Europas finrum. Vi var taggade, förväntasfulla och opptimistika. Men allt gick fel, allt gick åt helvete och det var en match som förstörde mer än vad vi kunde ana. Inför gårdagens stormatch var förväntningarna långt ifrån lika höga. Det var läskigaste möjliga motstånd som kom på besök och fjolårets 7-1-resultat snurrade runt i huvudet. Hur skulle vårt försvar kunna hålla koll på Barcelonas anfall? Att Roma skulle ta någon poäng fanns inte på mångas kartor utan frågan man ställde sig var hur många mål Barcelona skulle kunna göra. Skulle det här bli en ny kaosmatch som skulle förstöra resten av säsongen? Men så fel man skulle ha. Hönsgårds-Roma var långt ifrån Stadio Olimpico den här kvällen. Det var iställer 11 vargar, 11 gladiatorer och 11 krigare som visade upp världens största hjärta och stod upp för sitt lag ända till matchen tog slut. Det här var ett nytt Roma. Ett Roma vi aldrig sett tidigare. Ett Roma vi inte trodde fanns. Ett taktiskt Roma som lyckades med det så många andra lag tidigare misslyckats med - att sätta stopp för Messi, Suarez och Neymar. Det försvar som Roma visade upp igår vet jag inte om jag sett tidigare. De Rossi var överallt och åt upp Barcelona och gjorde sin bästa match sedan urminnes tider samtidigt som Manolas & Rudiger spelade så sagolikt bra tillsammans som de inte gjort något annat. Det var inget annat än fantastiskt och jättestor cred till Rudi Garcia som lyckades med denna taktiska bedrift. Det här var inte en poäng, det var tio poäng.
Och nu måste vi bara prata om Alessandro Florenzi! Det var kanske några som blev lite oroliga när man såg Florenzis namn på vänsterbacken. Inte för att Florenzi vart dålig, han har gjort det bra, utan för att man fortfarande ser honom som en ytterforward och kände att någon med mer rutin (Maicon) kanske hade känts mer passande. Jag har alltid sett Florenzi som en ytterforward som spelar ytterback för att vi inte har någon bättre att välja på. Det gör jag inte längre. Igår bevisade Florenzi att han inte bara är en nonna-kramare och ytterforward som vikarierar som ytterback. Igår visade han upp för hela världen att han är en ytterback att räkna med och att han klara av vilket motstånd som helst. Och så målet, MÅLET!!! Vad hände? Vad gjorde han? MA CHE GOL HA FATTO? Garcia blev galen, Totti blev galen, fansen blev galna, Szczesny verkade inte fatta vad som hänt. Florenzi själv firade målet från 55,49 meter genom att chockat sätta händerna för ansiktet. I dagsläget kan det inte finnas någon romanista som inte är tokig i Florenzi. Siamo tutti pazzi per Florenzi!
