Milan - Napoli
1 - 1

Milan 1-1 Napoli: Land i sikte? Nä.

Seriens två mest underpresterande lag möttes på San Siro i en match som bjöd på sparsamt med underhållning.

Fabián saknades i startelvan, troligtvis en rotation gjord med den kommande veckans Europaspel i åtanke. Hysaj startade som vänsterback igen och till vänster fick Elmas chansen. Insigne och Lozano bildade ett kortvuxet anfallspar.

Insigne
Under den första halvleken kunde man nästan tro att glansdagarna var tillbaka. Insigne flöt sådär fint mellan linjerna och såg bitvis ostoppbar ut. 25 minuter in i matchen lurar han brallorna av Milans backlinje, drar ett skott i ribban och belönas med en assist då Lozano nickar in returen.

Tyvärr fortsatte inte resten av matchen i samma spår. Istället gick vi tillbaka till den Insigne vi numera hunnit vänja oss vid - dåliga beslut i sista tredjedelen, missade chanser och en allmänt deppig uppsyn. Till råga på allt utbytt med en konstig skada i armen.

Att Ancelotti envisas med Insigne som en nyckelspelare i sitt 4-4-2 är numera fullkomligt ofattbart. Insigne ska spela som ytter i ett 4-3-3, gärna med en effektiv målskytt bredvid sig. Det var succé i Foggia, det var succé i Pescara och det var succé även i Napoli innan taktikskiftet. Han funkar helt enkelt inte särskilt bra som vänstermitt eller forward. Byt formation eller sälj spelaren!

Defensiven
Bara fem minuter efter Lozanos ledningsmål sticker Milan upp på offensiv planhalva. Napolis försvar sitter och sover vid ratten och de randiga spelarna tillåts, helt obehindrat, att transportera bollen till straffområdesgränsen där Bonaventura står och kan bomba in den bakom Meret. Som kollektiv försvarsinsats är det bottenlöst uselt.

Koulibaly gör som vanligt en monstermatch. Utan hans felfria spel 1-mot-1 och vältajmade stötbrytningar hade Napoli legat riktigt pyrt till. Runtomkring honom känns det mest som ett gäng yra höns som ränner runt. Maksimovic håller inte för ett topplag, Hysaj är allmänt usel även när han inte behöver spela i en ovan position och mittfältet ger noll täckning. Pinsamt dåligt och framförallt är det jobbigt att konstatera faktumet att ingenting förbättrats sedan innan uppehållet.

Andra halvlek
Beskrivs bäst som tråkig. Det märks att båda lagen egentligen vill vinna matchen, men är för dåligt organiserade kollektivt och formsvaga individuellt. Milan är nära att ge Napoli vinsten vid två tillfällen men båda chanserna vaskas. Först så missar Insigne mål från sju meter och byts ut. Tio minuter senare så dräller Kessie med bollen och Napoli får ett 3-mot-2-läge, men Mertens passning slås för långt så Elmas väljer att försöka filma till sig en straff istället (med gult kort som resultat).

Summa summarum: Kräftgången fortsätter och allt ser egentligen precis lika dåligt ut som innan uppehållet. På onsdag möter vi världens bästa fotbollslag på bortaplan. Kul!