Napoli - Sampdoria
1 - 0

Napoli 1 - 0 Sampdoria: En spegelbild av hösten?

Napoli fick ta på sig sina första 3 poäng för året och det syntes på laget att det var efterlängtat.

Inför denna match, och troligen också resterande matcher denna säsong, präglas såklart bägge lag av skador, COVID, avstängningar och, januari ut, även Afrikanska mästerskapen. Napolis trupp var även denna match väldigt tunn och som supporter kan man inte annat än att känna sig skakis inför varje match där vi har fler primavera-spelare på bänken än A-lagsspelare. De stora nyheterna inför matchen var såklart att vi fått en nyanländ Tuanzabe på lån och att kaptenen Insigne nu är en officiell MLS-spelare och representerar Toronto FC fr.o.m 1 juli 2022.

Primo tempo
Spalletti fick vara med på bänken igen och, åtminstone jag, känner mig genast lite lugnare. No offense Domenichini, men den gode Luciano är betydligt coolare och ser ut som att han telepatiskt kommunicerar med sina spelare på plan. Inledningsvis sätter Napoli fart direkt och mönstret från i höstas är tillbaka med ett aggressivt och offensivt spelglatt Napoli i början av matchen. Sampdoria hänger inte med alls i Napolis spel men, liksom många gånger förr, märks också att det saknas den där extra spetsen i form av 5-6 ordinarie spelare. Insigne hade några fina räder första halvtimmen men fick avbryta efter 30 minuter då han uppenbart fick någon typ av bristning eller sträckning i ljumsken utan att vara i direkt kontakt med någon annan. Politano fick ta plats på plan och redan då kändes det tungt. Napoli stångades rejält och visade att man verkligen vill tillbaka till 3-poängarna men fick inte utdelning. Audero, ska också läggas till, gjorde ett mycket stabilt jobb i bortamålet och stod för några riktigt fina räddningar på avslut av Rrahmani och Ghoulam. Så skulle Jesus frälsa laget med en fin nick på fast situation och lättnaden var synlig, ända till VAR såg att 'The One' Jesus hade råkat snubbla lite offside innan han skarvade in bollen. Napoli dominerade spelet men det såg ut som att halvleken skulle visa att lagen inte gick att skilja åt. Så kommer Mertens/Petagna och den sistnämnde gjorde någon typ av cykelspark(?) som lyckades ställa Emil i målet helt. 1-0 och första halvleken blåses av.

Secondo tempo
Andra halvlek började inte riktigt lika piggt som första, men Napoli fortsatte med sina räder framåt. Bortalaget hade redan i pausen fått ta av Audero och Ekdal, den första pga en höftskada. Trots detta maler bägge lagen på och har några halvchanser. Det ska dock läggas till att Napoli hade de klart vassaste chanserna och träffar ramen 2-3 gånger i andra halvan. Spalletti låter också Ruiz få komma in och smaka på slutet av matchen efter sin skada och även Tuanzebe fick säga hej till sin nya hemmaarena, åtminstone de kommande 6 månaderna.

Allt som allt får jag säga att jag var orolig under hela matchen. Uddamålsvinst är alltid sköra men samtidigt fanns det ett lugn och fokus i Napoli. Man släpper inte garden lika ofta som förr och det syns att Luciano lyckats pränta in i mannarnas skalle att matchen inte är slut förrän domaren blåst av. Det är en läxa som Napoli skulle behövt lära sig för 15 år sen men bättre sent än aldrig och hoppas att vi inte glömmer bort det på länge. Jag var också glatt överraskad över att backlinjen såg relativt stabil ut, även om det är Samp vi möter så har de i Svackiadini en extremt formstark forward men jag såg knappt skymten av honom.

Napoli (4-2-3-1)
Ospina
DiLo-Rrahmani-Jesus-Ghoulam
Demme-Lobotka
Elmas-Mertens-Insigne
Petagna

Sampdoria (4-4-2)
Audero
Dragusin-Ferrari-Chabot-Augello
Ciervo-Ekdal-Askildsen-Thorsby
Gabbiadini-Quagliarella