Napoli - Frosinone 2 - 2
Napoli 2 - 2 Frosinone: Straffade och utan vinst
En mycket sen rapport från helgens match där gästande Frosinone åkte hem nöjdare än hemmalaget.
Matchen som spelades i helgen var en uppvisning i högt och lågt. Napoli stod för den största kontrasten där skönspel blandades med simpla misstag av och an. Frosinone, däremot, stod för en mer solid insats som imponerade utifrån spelarmaterialet som finns till förfogande och föga förvånande åkte de också hem snäppet nöjdare än hemmalagets spelare och fans.
Primo tempo
Napoli stod för en överlag stabil och fin insats men det är återigen något som skaver i laget. Förra matchens ketchup-effekt med snabba mål och kliniskt spel uteblev trots att man målade redan i minut 16, signerat ytterligare en vänsterdänga av Politano. Fram till dess och ända till cirka halvtimmen spelad hade Napoli i stort sett allt i matchen.
Det skulle dock komma en kalldusch när Rrahmani efter spelade halvtimmen klumpigt tacklar utlåningen från Napoli, Cheddira, och Soulé fick ta sig an Meret i en straffuppgörelse. Denna gång gick Meret starkt åt rätt håll samtidigt som Soulé placerade bollen lite väl slarvigt och löst, resterande kvart i första halvlek bjöd sedermera upp till mer anfallsfotboll men Meret visade kyla och närvaro fram till halvlek.
Secondo tempo
Andra halvlek hade knappt kommit igång när Napoli fortsatte att slipa på sitt uppbyggnadsspel där Meret dribblar och passar kort till närmsta man. Tyvärr missade Meret denna gång att passa bollen i tid och en alert Soulé var på hugget och serverade Cheddira till kvittering. Onödigt och slarvigt, igen. Kallduschen uteblev vid straffen men blev kallare och blötare nu. Efter kvitteringen hade Frosinone återfått ytterligare självförtroende och ärligt talat kunde både en, två och tre baljor rasslat in för vardera lag men varken Meret eller Vicario var sugna på att släppa förbi sig bollen. Det skulle dröja till en inåtdribblande Kvara avlossat ett blockerat skott alldeles perfekt landar på en helt fri och onside stående Osimhen i minut 63 för att känna lite lättnad. Lättnaden ersattes dock ganska snabbt i minut 73 av ytterligare en kvittering av marockanen Cheddira på en riktig snygg nickskarvning. 2-2 och därefter såg faktiskt bortalaget snäppet vassare ut sista minuterna men även Napoli hade några stunder som kunde avjort matchen. Istället fick vi oss en throwback till portugisen "inte-så-super"-Mario Ruis hjärnsläpp när han i minut 90 drar på sig sitt andra gula och alltså ett rött kort.
Matchen slut och fansen buar återigen. Förståeligt och frustrerande men detta är inte en match där oavgjort är okej. En annan säsong, kanske, men inte säsongen efter en scudetto, inte ens godkänt även om det såg betydligt bättre ut i vissa delar av spelet och spelidén.
Sammantaget en mycket böljande match som jag hade varit mer intresserad av och imponerad av om det hade handlat om typ Superettan men ett lag som vill kalla sig och hävdas vara ett storlag i Italien och Europaspel ska inte gå ifrån med något annat än 3 pinnar en sån här match. Särskilt inte när motståndarna bjuder upp till fajt om platser genom att tappa poäng i samma spelomgång.
Tränarrykten
Karusellen om vem som sitter på bänken nästa säsong är i full gång och utöver ADLs favorit Conte har även Vincenzo Italiano, Gasp och ytterligare Serie A-bekantingar ryktats till posten. Jag läste dock alldeles nyss om att det också börjat florera snack om en annan Vincenzo, det vill säga Montella, som jag redan för 5 år sedan (typ vid Sarri-adjöet) var sugen på att få till Neapel som huvudcoach. Efter sitt uppdrag i Fiorentina har han sedan 2021 varit tränare för Adana Demirspor i Turkiet och sedan förra året är han Turkiets förbundskapten. Personligen har jag inte sett honom sedan Fiorentina-dagarna men som han ledde Viola då skulle jag gärna vilja få in hans tränarstil till Neapel.
Nästa match till helgen kommer en inför-rapport framöver, lite mer i samtid än denna rapport!
Forza Napoli Sempre!
