Non cosí ragazzi-Non mollare mai
DAI CHE NON MOLLIAMO RAGAZZI

Non cosí ragazzi-Non mollare mai

Efter att ha förlorat Derbyt med 3-0 skrev jag en artikel där jag bad alla Interisti hålla huvudet högt och fortfarande vara stolta över att vara Interisti. Idag är jag stolt över att vara Interista, men så som vi spelade igår ska man inte spela och som man säger i Italien"non si puó giocare cosí ragazzi" vilket betyder man kan inte spela såhär grabbar. Eller först och främst, man kan inte förlora såhär.

Genast blir det enkelt att dra en paralell till situationen i Palermo, samma Ultrás som klappade händerna åt laget som förlorade med 0-7 mot Udinese bedrev i dagarna ett mindre uppror mot spelarna där de buades ut och fick höra ramsor som bad de att gå och jobba.  Man viker ned sig totalt i ett derby och får således höra det av besvikna supportrar som nu visar att man måste höja sig, hos oss är situationen en annan. Vi viker ned oss i Derbyt mot ett Milan som för dagen var överlägset. Vi pumpar upp hoppet om att vi ska återvända starkare än någonsin men istället släpper vi in 5 mål på hemmaplan mot ett lag som Schalke(inget illa mot Schalke, men ni ska verkligen inte kunna göra 5 mål på San Siro). Samma lag som på 4 möten släppte in 4 mål mot Barcelona släpper alltså in 5 mål på hemmaplan mot Schalke, eller okej vi vet att Mourinho saknas och att Lucio samt Samuel är otroligt saknade men det ska inte betyda att vi släpper in 5 mål på hemmaplan mot Schalke och inte på det sättet som vi gjorde det heller.

Stundtals fröjdigt spel framåt och småmisstag som leder till 1-1. Sedan ett otroligt vackert anfall som leder till 2-1 och där ska matchen iprincip vara stängd för Schalke att kunna göra enkla mål på. Men man får kvittera efter något som kan klassas som det mest usla försvarsspel en backlinje i Champions League har stått för. Hoppet finns ändå kvar med vårat Pazza Inter, jag tror inte det fanns någon som inte trodde på att vi skulle vinna med 3-2 eller 4-2 och i andra halvleks början så bränner Milito ens chans först och sedan Eto'o efter fina nummer. En fin start på halvleken alltså men det måste vara mål i de där lägena för annars blir man straffad och som vi blev straffade. Det är okej att förlora med ett mål det har vi visat att vi kan vända på bortaplan.. Det är okej att spela lika och släppa in många mål för vi har de kvalitetsspelarna som kan vinna matchen borta i Gelsenkirschen, men att förlora med 2-5.. Nej så kan man inte göra. Så kan man inte spela framför 80 000 supportrar, man kan förlora framför 80 000 Interisti men man kan inte ställa in skorna. Det finns en publik att ära och ett klubbmärke på tröjan att ära. Det finns supportrar som åker ifrån hela världen för att se laget på plats och som sedan ska åka hem och må sämre än någonsin. 

På sportsbaren jag satt tror jag att jag var den enda som ville att Inter skulle gå vidare. När Schalke gjorde 2-3 och alla jublade rann frustrationen över och jag skrek högt"HÅLL KÄFTEN ERA *****", men efter det så fanns det inget mer att skrika, det fanns inget mer att säga utan det enda som sade något var tårarna som rann ned för min kind. Jag har inte gråtit så sedan den 5/5-2002, detta var nog en av de tyngsta förlusterna och insatserna som jag har sett mitt lag göra. Det är okej att en förlust kommer då och då, men man förlorar inte på hemmaplan i Champions League med 2-5 och detta speciellt inte efter att man har förlorat ett derby helgen innan med 3-0. Det måste finnas lite grinta att plocka fram, hur en spelare som Maicon ser ut skrämmer mig och Lucios två gula kort som har lett till avstängning i CL och Derbyt kan mycket väl ha blivit avgörande för säsongen för att mittbacksspelet mellan Chivu och Ranocchia är obefintligt. De båda behöver en ledare vid sig, men en ledare tar inte två onödiga gula kort för att bli avstängd i säsongens två viktigaste matcher.

Någon sade till mig: Sia det är bara fotboll, det är Champions League igen nästa år. Men för mig är det inte bara fotboll, för många av oss är fotbollen en livsstil som vi bär med oss överallt. Som får oss att åka på resor till en stad som vi har besökt många gånger, som får oss att må dåligt och låta det gå ut över skola/jobb, för oss är fotboll något som kan göra att vi gör slut med våra flickvänner eller som framkallar känslor som inget annat i världen kan göra. Det är fotboll för oss att som en tokig person bestämma sig för att åka ned och stötta laget när de behöver det som mest i ett läge där vi på förhand enligt alla är uträknade. Det är fotboll som får oss att åka ned och plugga Italienska ett år för att komma laget närmre. Fotbollen är för oss inte bara en sport, utan en livsstil och ett sätt att leva sitt liv på, inte "bara fotboll". 

Som jag kanske har upprepat en miljon gånger i texten, så som vi spelade igår kan man som regerande mästare i en turnering inte spela på hemmaplan mot Schalke. Jag hoppas att alla spelare som var på plan igår kan förstå det, jag är samma supporter som efter en utskåpning i ett derby uppmanade alla till att hålla huvudet högt men efter en match mot Schalke hemma i Champions League känns det annorlunda och detta var för mig en värre insats än derbyt. Detta var för mig det värsta jag har skådat i Interväg sedan den 5 maj 2002.

Trots detta och alla tunga känslor som jag har haft och som kommer att sitta i ett tag så uppmanar jag alla Interisti att inte sluta tro på det omöjliga miraklet borta i Gelsenkirschen. Det är ett hopplöst läge jag vet, men det är en del av vårt supporterskap. Non mollare mai- att aldrig ge upp har vi i blodet och tills 90 minuter i Gelsenkirschen är spelade så kommer jag inte ha gett upp tron på att vi kan klara av det. Jag uppmanar er att göra detsamma, jag uppmanar er att tro mina svartblåa bröder, för om vi som supportrar inte tror på vårt lag vilka fan ska då tro på oss? För många av oss är fotbollen redan något mer än bara fotboll, men för er som har gett upp hoppet och ställt in skorna till Champions League hoppas jag kunna skicka ett meddelande: Noi non molliamo mai e nulla é impossibile per questa squadra*

*Översättning: Vi ger aldrig upp och ingenting är omöjligt för det här laget.
Håll kommentarerna på en hög nivå och provocerande kommentarer kommer att raderas direkt.

Siavoush Fallahi2011-04-06 14:51:00
Author

Fler artiklar om Inter

Inför Inter - Torino: Kan vi hålla nollan?