Nya vindar blåser över Stadio Olimpico
Lärde vi oss något nytt av gårdagens regniga tillställning? Jag tror det.
Drömmen om en tionde coppaseger och en eventuell silverstjärna lever vidare efter att Rudi Garcias mannar besegrat Napoli med 3-2 i en svängig match på Stadio Olimpico. ”Det var en härlig match som gjorde fin reklam för italiensk fotboll,” konstaterade en glad Daniele De Rossi efter matchen.
”Vi måste berömma Napoli som var väldigt starka och som kom hit helt inställda på att bjuda upp till dans. Det var mentalt jobbigt att åka på ett så snöpligt reduceringsmål direkt efter paus, men när även kvitteringen kom reagerade vi på ett bra sätt och det gjorde att vi kunde vinna en mycket svår match. Det var mycket viktigt att vi fick med oss en vinst från vår hemmaplan. Att åka till Neapel med ett 2-2-resultat hade varit en mycket, mycket tuff uppgift.”
De Rossi utvecklade sedan sin syn på vad det är som förändrats i laget sedan Rudi Garcia tog över. ”Vi har alltid haft tekniken och kvaliteten, men någonting har saknats i vår mentalitet. Det är något som vår coach har gett oss och som vi spelare har svarat upp till, vilket har lett till en positiv spiral där vi växer oss starkare för varje match. Vi kan fortfarande göra misstag och genomlida sämre perioder, men nu reser vi oss alltid upp och krigar vidare.”
De Rossi är en klok man. Ibland, kanske på grund av den evige Totti, glömmer man nästan hur länge han har varit med, hur mycket han fått uppleva både vad gäller med- och motgångar. Han, precis som hela laget, var något fladdrig igår. Passningarna hittade inte alltid rätt och positionsspelet, hans adelsmärke, var inte på topp, möjligen till följd av att den regntunga planen påverkade både bollbana och balans. Men han, liksom hela laget, kompenserade genom att just resa sig upp och kriga vidare.
Matchen igår var intressant just därför: Roma stod inte riktigt att känna igen, försvarsspelet som varit ett av Europas bästa den här säsongen levde inte upp till den standard vi blivit bortskämda med, ändå vann man mot Italiens tredje bästa lag.
Att det är ett nytt Roma som visat upp sig den här säsongen har vi redan sett otaliga bevis för. Ett nytt lugn. En ny stabilitet. En ny trygghet. Allt det visste vi redan. Men allt det har ju också tyckts mynna ur det stensäkra försvarsspelet. Därför, vill jag mena, lärde vi oss faktiskt ännu något nytt av gårdagens match: Även när Roma inte riktigt får matchen dit de vill, även när det smyger sig på en viss osäkerhet, när motståndarna får luft under vingarna, vittrar blod och går för nådastöten – även då har Roma den urstyrka som krävs för att vinna matchen. En lika förvånande som underbar kvalitet.
Coach Garcia var också han nöjd: ”Prio ett var att vinna matchen. Självklart hade det varit bättre att inte släppa in några mål alls, men vi fick se en underbar match ikväll. Misstag kan alltid ske och det var så Napoli fick sin reducering, men de är ett mycket starkt lag, precis som vi.”
”Jag är inte förvånad alls över att Gervinho gör så bra ifrån sig, jag vet däremot att han kan ännu bättre ifrån sig. Det finns ingen hemlighet bakom hans framgång. Han, precis som alla andra, behöver känna förtroende från sin coach och sina medspelare och just nu fungerar allt väldigt bra för oss ute på planen.”
”Men vi har många tuffa matcher på kort tid och det enda vi vet är att det är tufft för en spelare att spela alla dessa matcher. Vi kommer att behöva rotera och eftersom jag behöver alla mina spelare vid olika tillfällen ser jag alla som startspelare.”
”Napolis tidiga mål förändrade allting men jag gillar verkligen sättet som vi reagerade på efter deras kvittering. Vi tycktes sova när vi kom ut efter paus, men vi fick ett abrupt uppvaknande. Jag vet inte riktigt vad det berodde på. Det var det första jag sa till spelarna i halvtid, att vi var tvungna att vara med från start eftersom Napoli behövde ett mål.”
Sedan sa Garcia någonting som kanske är lite överraskande: ”Jag har alltid menat att anfall är bästa försvar och det var därför skönt att se att vi hade styrkan att ta tillbaka initiativet sent i matchen och gå för seger.” Anfall är bästa försvar, ja. Det har vi hört allt för många gånger förut. Då hette avsändarna Luis Enrique eller Zdenek Zeman. Då lät det ihåligt. Naivt. Dumt. När det kommer från Rudi Garcia känns det bara hoppingivande och inspirerande.
Vad tror mister då om Romas chanser i returen? ”Jag ser det som en 50/50-situation. Vi vet att vi kan göra mål på Napoli, men också att de har en väldigt stark offensiv. Om returen liknar kvällens match så gör vi i alla fall fotbollen en stor tjänst. Men vi kan verkligen förbättra oss. Ikväll släppte vi in två mål, något vi knappt gjort tidigare under säsongen, det är ingenting vi har för avsikt att göra nästa match. Men det viktigaste är att vi behåller vår hunger. Att vi verkligen vill vinna. Det är vad som gjort Roma så starkt den här säsongen, att varje spelare är fast besluten att vinna. Det får vi inte förlora. ”
Slutligen, hur var det då med Kevin Strootmans smeknamn? (Jag vill härmed varna petimätrar för taskig översättning, men att ”rengöra smutsiga bollar” blir ju ganska märkligt på svenska.) ”Han spelar med en otroligt hög intensitet och jämnhet. Vi vet att om laget har problem, om en spelare befinner sig i en pressad situation, då kan man alltid ge bollen till Kevin. Det spelar ingen roll om det är en dålig passning, han städar upp vilken röra som helst. Därför kallar vi honom tvättmaskinen.”
Nåja. Rudi Garcia får kalla honom vad han vill, han har rätt i sak – man kan alltid lita på Kevin Strootman. Må vi ha råd att behålla honom länge än!
