Nykomlingarna
Atalanta, Siena och Novara. Där har ni lagen som i år tar sig an en av fotbollens tuffaste prövningar, spel som nykomlingar i landets högsta serie. Vilka står bäst rustade inför utmaningen? Vilka förnyar kontraktet, och vilka får ta ny fart nästa säsong?
Till skillnad från många andra ligor klarar sig nykomlingarna ofta bra i Serie A. Entusiasm och oräddhet brukar vara kännetecknande för nyuppflyttade lag, men det gäller även i andra länder. I Italien är skillnaden mellan bottenlagen i Serie A och topplagen i B inte så otroligt stor. Serie B är en härdande division, och lag som kommer därifrån är ofta mycket svårslagna. Det brukar ge resultat under första året. Istället pratar man i stövellandet om ''det svåra andra året''.
Dessutom är det ofta så att de lag som flyttas upp är väl rustade för ett äventyr i högsta divisionen. Man har ofta en tydlig, långsiktig satsning. Serie A-spel har varit målsättningen sedan många år tillbaka och klubben har förberett sig väl. Sådana lag finns alltid i Italiens andraliga, och många av topplagen är klubbar med många säsonger i högsta ligan bakom sig. Rutin och tradition är element som inte ska underskattas.
Torino och Reggina är exempel på klubbar som är redo för spel i A men håller till i B ännu kommande säsong. När en förening förbereder sig för spel som nykomlingar i en serie har klubbledningen ett stort ansvar. Det går långt ut på att behålla viktiga pjäser, samt förstärka där det finns behov. Detta gäller inte bara spelartruppen, utan även positioner som sportchef och tränare. Vad spelartruppen beträffar anser undertecknad att tre punkter är viktigare än alla andra för en nykomling: Målvaktspositionen, mittförsvaret och målskyttet. En säker sista utpost är nödvändigt när det stormar. Mittbackarna måste utstråla trygghet för att ge resten av laget arbetsro, och för att ta tillräckligt frekventa trepoängare krävs pålitligt målskytte.
Atalanta och Siena var de lag skulle husera i toppen av Serie B ifjol. De båda förhandsfavoriterna levererade enligt förväntningarna då man höll undan och kunde säkra avancemang via direktplatserna. Novara, nykomling i Serie B, seglade in på en tredjeplats och lyckades sedan vinna kvalet som även innefattade Varese, Padova och Reggina. Framgångssagan Novara handlar alltså om ett lag som avancerat från Lega Pro Prima Divisione (gamla C1) till Serie A inom loppet av två år. Nästa kapitel skrivs i landets högsta serie, i vilken man inte spelat sedan 1956.
Det blev till slut Atalanta som vann Serie B vilket innebär en omedelbar återkomst till högsta ligan efter nedflyttningen 2010. Man inleder därmed sin 51:a säsong i Serie A, endast åtta klubbar ståtar med flera. Det är med andra ord en anrik förening vi pratar om. Atalanta är kanske mest känt för sin ungdomsverksamhet, en av Italiens främsta, som förser lag i hela landet med spelare. Inför årets säsong har det hänt två saker som sticker ut lite extra.
Atalanta straffas med sex minuspoäng för klubbens inblandning i ’Calcioscomesse’, spelskandalen som uppdagades under våren. Klubbikonen och lagkaptenen Cristiano Donis karriär får ett tragiskt slut. Avstängning från fotbollen i tre och ett halvt år blev straffet för hans inblandning, och då han har hunnit bli 38 år gammal innebär det i praktiken att han gjort sitt på toppnivå. Med tanke på den stora roll Doni haft i klubben genom åren, kan hans frånfälle bli minst lika kännbart som poängavdraget (ifjol blev det t.ex.12 mål samtidigt som han fortsättningsvis var navet i lagets spel).
Atalantas framtid kommer på längre sikt ändå att vara i goda händer trots avsaknaden av Doni. Klubben, med nya ägare, hade varit på jakt efter en ny sportchef och ett flertal namn hade nämnts. Ett namn som dock inte nämnts var Pierpaolo Marino. Den då arbetslöse sportchefen med bakgrund i Udinese och Napoli är en av de mest framträdande personligheterna i 'il calcio'. I slutet av juni stod det plötsligt klart det var han som skulle styra Atalanta på det rent fotbollsmässiga planet. Det innebär att klubben med stor sannolikhet är på väg i rätt riktning och visar samtidigt att Bergamolaget har en målmedveten satsning.
Marinos första drag var att plocka in ett nytt mittförsvar, duon Stefano Lucchini (Sampdoria) och Andrea Masiello (Bari) är båda för bra för att följa med sina respektive klubbar ner i Serie B och kan mycket väl komma att bilda ett riktigt stabilt mittlås. Den gode Pierpaolo var inte färdig med sin mercato där. I veckan gjorde han, helt enligt förväntningarna, klart med sin gamla adept från Napolitiden, German Denis (Udinese). Ifall han hittar rätt är mycket vunnet för de blåsvarta, då en pålitlig ’prima punta’ (center) är guld värd för en nykomling. Längst bak förlitar sig Atalanta på en rutinerad 24-åring. Andrea Consigli har representerat italienska U21-landslaget och stått i både Serie A och B. Även på mittfältet kan vi få se en gammal Marinobekanting. I skrivande stund saknas en spelfördelare av rang och ryktet säger att Luca Cigarini (Napoli) är mannen för jobbet. Annars finns sedan tidigare sydamerikanska duon Barreto-Carmona att tillgå.
På tränarbänken fick Stefano Colantuono, efter många om och men, fortsatt förtroende. Tränare med sexigare meritlistor är arbetslösa för tillfället, och Marino är rätt man för att locka någon av dem till klubben. En titt på historien skvallrar dock om att det var troligtvis var rätt beslut att inleda med Colantuono. Under hans förra sejour i klubben vann han, precis som ifjol, genast Serie B och lotsade sedan laget till en imponerande åttondeplats i Serie A innan han lämnade för Palermo. 4-4-2 eller 4-4-1-1, beroende på vilken typ av spelare som gör Denis sällskap längst fram, är vad som gäller med nuvarande material.
Enda omedelbara orosmolnen på himlen i Bergamo är de sex minuspoängen då ligan börjar. Det blir extra viktigt med en bra start för att få arbetsro och där har Colantuono sin största utmaning. Ifall Atalanta kan hantera Donis frånvaro klarar man nytt kontrakt och blickar sedan framåt mot större utmaningar.
Sienas tränare Antonio Conte lotsade laget till en andraplats Serie B och direktavancemang till högsta serien. Han lämnade dock de svartvita för större uppgifter i likadana färger. Hans ersättare, Giuseppe Sannino kommer närmast från Varese i Serie B. Sannino har gått den långa vägen och hans tränarkarriär har varit allt annat än rätlinjig. Sedan han började träna ungdomslag i början av nittiotalet hade han hunnit avverka en mängd lag lite längre ner i seriesystemet innan han började nå framgångar. Hans genombrott kom efter att Sean Sogliano utsåg honom till ny tränare i Varese, men redan innan det hade han visat sig vara en tränare som är duktig på att nå uppflyttning med sina lag.
I Varese blev det mycket riktigt två raka avancemang. Tredje gången gillt nådde man Serie A-playoff, men inte längre. Mest anmärkningsvärt från Sanninos tid i Varese är ändå den fantastiska sviten med förlustfria matcher. I nästan tre års tid var hans lag oslagbart på hemmaplan.
Sanninos och Soglianos (Palermo) samarbete var alltså mycket lyckat. Nu går de skilda vägar och det blir intressant att följa med deras fortsatta karriärer. Vems bidrog egentligen mest till Vareses framgångar? Båda två debuterar i Serie A under säsongen som kommer.
Sannino praktiserar ett 4-4-2-system som påminner om Contes 4-2-4. Fokus ligger fortfarande på kantspelet, skillnaden är att vi i år får se ett mera tillknäppt Siena. Vackert så, då offensiv slagsida innebär tack och adjö för ett mindre lag i Serie A. Ifall tränaren inte heter Zdenek Zeman vill säga.
Målvaktsposten ser ut att gå till Zeljko Brkic. Den landslagsmeriterade serben är en del av Udineses enorma spelaromsättning. Han kommer närmast från FK Vojvodina och lånas genast ut till Siena. I mittförsvaret är det upp till bevis för överskattade Matteo Contini (Real Zaragoza). Sannino har dessutom med sig Emanuele Pesoli från Varese som potentiell försvarsledare. Innermittfältet ser starkt ut med lagkaptenen Simone Vergassola och nye registan Gaetano D’Agostino (se del 2). Årets Sienas står och faller ganska långt med anfallets prestation. I dagsläget saknas en frontfigur á la Chiesa och förstärkningar kan komma att krävas. Till dess står hoppet till påhittige Franco Brienza och inlånade talangen Mattia Destro (Genoa).
Siena löper stor risk att dras med i bottenstriden. Sannino måste se till att hans lag håller tätt bakåt ifall målskyttet ska fördelas mellan flera olika spelare. Ifall en målgörare köps in, antingen innan onsdag eller i januari finns det dock goda möjligheter att klara sig kvar.
Novara är redan på förhand uträknade av alla. Anledningen till det är att klubben, på de flesta plan, ser ut att vara sämre rustade än konkurrenterna. Det går att argumentera för att man ännu inte var redo för avancemang, utan hade mått bra av ytterligare en säsong i Serie B. Som relativt liten förening har man ändå svårt att behålla tunga pjäser, och med tanke på det är det möjligt att det hade dröjt länge innan man nästa gång fått chansen att mäta sig med de allra bästa.
Anfallsparet Bertani/Gonzales (32 mål tillsammans ifjol) lämnade och avsaknaden kommer att bli kännbar. Klubben blev dessutom av med sportchefen Pasquale Sensibile (Sampdoria). Mauro Pederzoli kommer från Milans organisation och är mannen som ska stå för det fotbollstekniska i fortsättningen. Kontinuiteten hittas istället på tränarbänken, där Attilio Tesser fortsätter. 4-3-1-2 och ett starkt kollektiv är melodin, men utan tillräcklig individuell skicklighet bland de tre offensiva spelarna blir det lätt falska toner.
Den skickligheten förväntas Catanias Takayuki Morimoto (delägarskap) stå för. Japanen som jämförts med fenomenet Ronaldo har en hel del att bevisa. Till sin hjälp har han bl. a. Simone Motta, samt inlånade duon Mazzarani (Udinese) och Meggiorini (Genoa). Att hitta en fungerande offensiv ’tridente’ blir Tessers svårste utmaning. Kreativiteten på mittfältet väntas Marco Rigoni kunna stå för.E
tt splitternytt mittförsvar utgörs av Parmaratade duon Massimo Paci och Paolo Dellafiore. Laget har sedan en pålitlig målvakt i form av landslagsmeriterade Samir Ujkani . Albanen ägs av Palermo, men har framgångsrikt vaktat Novaras kasse de senaste två åren.
Det som på förhand målats upp som Novaras styrka är konstgräset och vinterkylan. Ovant underlag och Piemontes (en av Italiens nordligaste regioner) väderlek kan komma att sänka bortalagens moral. Mycket ska dock stämma för att Novara, med seriens minst meriterade trupp, ska säkra nytt kontrakt. Å andra sidan var det inte många som trodde på Cesena inför fjolårssäsongen heller. Precisa analyser från sportchef Pederzoli som följs upp av smarta januarivärvningar kan bli nyckeln till framgång.
Många frågor som får svar inom kort. I helgen kör vi!
