Postpartita #30: Toppolitiker inblandade i möte med ultras
I omgång 30 drog Roma vinstlotten, Inter har tappat fokus och i Neapel har det skapats fred!
Omgångens jackpott:
Någon eller några gånger per säsong kommer det omgångar som denna. Omgångar när samtliga lag i toppen, förutom ett, gör bleka insatser och förlorar. Vinstlotten denna gången? Roma. Som sagt får man bara en chans som denna väldigt sällan, för när de största konkurrenterna, i synnerhet Milan och Inter, förlorat under lördagen var det bara för Roma att städa och göra jobbet mot utcheckade Udinese. Och som man gjorde det.
Man gasade på rätt rejält från början och var det vassare laget när chanserna väl kom omkring. Turen har Roma också med sig när det röda laget får straff i slutet av första halvlek. En straff som Cristante förvaltar i stolpen, men med en retur som Bove enkelt trycker i nät. I andra halvlek avtog Romas tydliga press, men trots det kunde en omarkerad Pellegrini löpa sig loss och komma ensam med målvakten till 2-0. Udinese kunde växa sig in mer och mer i matchen när Roma backade och gjorde det som Mourinho kan bäst. En straff tilldelades till och med bortalaget, en svag sådan som inte påverkade resultatet. När ridån var nere efter 90 spelade minuter kunde Abraham nicka in även 3-0.
Det var 3, minst sagt, viktiga poäng för Roma i striden om Champions League. En strid där man nu har ett försprång på 5 poäng ner till Inter. När både Milan och Inter verkar ha fullt fokus på just Champions League så verkar Roma ha desto mindre fokus Europa League, där man i veckan möter Feyenoord i andra möten av kvartsfinalen (underläge 0-1).
Omgångens fokus:
Inter går som tåget i Champions League är nu otroligt nära en semifinal då man besegrade Benfica med 0-2 i första mötet. Serie A? Nattsvart. Går inte att komma från hur fruktansvärd poängskörden varit på senaste. 1 vinst på de 7 senaste matcherna i Serie A är nästintill en kollaps. Reste sig gjorde man inte när Monza kom på besök till San Siro.
I första halvlek är det trögt och inga bra chanser dyker upp, men jag hinner tänka att Inter ändå löser detta. Det grepp som Inter ändå hade över matchen brukar resultera i alla fall ett (!) mål. För chanser skapar Inter också i andra halvlek. Ska inte säga att det finns gott om chanser, men man borde gjort ett mål. Men, som Monza bevisat denna säsong, är man experter på att fälla stora bjässar, så även denna gång. Mittbacken Caldirola kunde få in bollen i minut 78’. En slutforcering kom från Inter, men den var som hela Inter på senaste: avsaknad av det lilla sista.
Nu sitter man i skiten på riktigt. Långt upp till Champions League, en turnering som man i och för sig kan ta sig till genom att vinna den denna säsong; något som kanske inte är helt otänkbart. Det Inter vi får se i Serie A är långt ifrån det vi ser i Champions League. Nu, med en semifinal i princip säkrad, har jag svårt att se att Inter inte satsar på just en semifinal. Att lägga sig platt i en semifinal i Champions League, för man vill satsa på ligan, är inte en mening som jag hört innan. En semifinal är inte långt från final, en final är inte långt från pokalen. Men jag ska inte säga för mycket, Milanoderby i CL-semifinal och Erling Haaland är potentiella hinder som man inte bara lunkar igenom.
Omgångens fred:
Konflikter är något som ständigt finns i världen. Den kanske största i Serie A, den mellan Napolis ultras och presidenten Aurelio De Laurentiis, kom till sitt slut i helgen. Det har varit tumulta månader på kurvorna på Diego Armando Maradona-stadion med höjda biljettpriser, flaggförbud med mera. President De Laurentiis som planerat att utesluta supportrar från scudetto-firandet har inte fått porträtt upphängda på gator och torg efter att ha bärgat hem klubbens efterlängtade scudetto, snarare tvärtom. I förra omgången hade Napolis ultras bland annat en tyst protest inne på arenan för att visa missnöje mot presidenten. #ADLpic.twitter">Under lördagsförmiddagen basuneras det ut en bild på president De Laurentiis och representanter från Napolis ultras. På mötet ska de olika parterna kommit överens om bland annat att supportrarna ska respektera reglerna kring flaggor och trummor, samtidigt som presidenten bollade upp att man kanske inte ska behöva ha ett extra medlemskort för att köpa hemma biljetter (något som finns nu). Men, om jag ska vara helt ärlig var det nog mer av ett symbol möte än något annat. Det är för enkelt och bra för att vara sant att De Laurentiis och ett tiotal ultras möts och är överens, har en fred någonsin varit så smidig i så fall?
Finns det något som är så italiensk som hela denna situationen? Att en president för en klubb sätter sig ner på ett möte med supportrar, skulle inte hända i Sverige, eller i synnerhet inte i någon av de andra fyra toppligorna i Europa. Det blir inte mindre italienskt när tidningen Corriere della Sera skriver om att politiker varit inblandade i mötet. Bland annat har Neapels borgmästare Gaetano Manfredi hjälpt till med att arrangera mötet. Även Italiens inrikesminister Matteo Piantadosi hjälpte till med medlingen. Läs föregående mening igen. Detta säger mycket om hur stort och viktigt fotboll och ultras är för hela landet. Hinner tänka att Italiens inrikesminister måste ha viktigare saker för sig, men det är ju exakt så en inrikesminister ska prioritera!
Resultat :
Cremonese
Empoli
1-0
1-0 Cyriel Dessers 4'
Spezia
Lazi
0-3
0-1 Cro Immobile 36', 2-0 Felipe Anderson 52', 3-0
Marcos Antonio 89',