Prinsen av Rom vs Gentlemannen av Milano
Den 27 september 1976 föddes i Rom en pojke vid namn Francesco. Jag kan gissa att det var en lycklig dag för paret Lorenzo och Fiorella, men det de inte visste var att just deras son skulle växa upp och bli en av de största fotbollsstjärnorna som har vandrat på denna jord och den största ikonen någonsin för stadens och världens Roma tifosi. Tre år innan den 10 augusti så föddes en annan fotbollsikon i en helt annan del av världen. Han heter Javier Adelmar Zanetti och skulle komma att visa sig bl
Francesco började redan i tidig ålder att spela fotboll och det första laget han någonsin spelade för var Fortitudo och då var han 8 år gammal. Redan efter ett år i klubben bytte han till ett annat lag i Rom som hette Smit Trastevere där han kom att spela i två säsonger. Vid elva års ålder var det återigen dags att byta klubb och denna gång blev det Lodigiani och redan i denna ålder så pratade folk om hur duktig denna pojke var och det tog inte många år innan scouterna hade upptäckt honom. Första konkreta budet från en storklubb var från AC Milan men mamma Fiorella ville annat och tackade nej. Anledningen var att hon ville att sin son skulle stanna i sin hemstad och det beslutet är nog ett det bästa hon någonsin har tagit. För sedan tog det inte lång tid innan en scout från AS Roma såg unga Francesco stå och jonglera med bollen och detta ledde till ett kontrakt med AS Roma ungdomsakademi. Året var 1989 och Francesco hade hunnit fylla 13 år, detta år skulle visa sig bli början på Francescos karriär i världens vackraste klubb där han till slut skulle komma att bli kapten. Det skulle visa sig att det inte tog allt för lång tid innan han fick chansen att spela för a-laget och den 28 mars 1993 var det dags. Totti hade hunnit fylla 16 år och Brescia stod för motståndet när coachen Vujadin Boskov sa att det var dags för Francesco att göra sig redo.
Första målet i den vinröda tröjan skulle komma först nästkommande säsong och det var den 4 september i 1-1 matchen mot Foggia. Trots detta var han fortfarande inte en av de elva spelarna i truppen som var startspelare, men med hårt slit och tron på sig själv så fick han chansen 1995 - och han tog den. Dem tre kommande säsongerna gjorde han 16 mål och fick regelbundet med speltid och han växte in i rollen mer och mer. Året var 1998 och Zdenek Zeman gjorde sin andra säsong som coach för Roma och där tog han sitt viktigaste beslut i hela sin karriär och gav kaptensbindeln till en 22 årig anfallare. Under dessa två år som Zeman var tränare så gjorde Totti hela 30 mål och började bli en den symbol han föddes till att bli, för laget till arbetarfolket av Rom.
Den som jag tror har betytt mest för Totti, hans karriär och utveckling var Fabio Capello. Han såg något som ingen av de tidigare tränarna hade sett. Då Totti hade spelat forward hela sin uppväxt och skulle vara den renodlade strikern så såg Capello något annat. Han drog ner Totti i planen och började använda honom som trequartista och utnyttja hans goda passningsfärdigheter istället. Plötsligt fick man se en helt annorlunda spelstil på denne forward och istället för att ösa in mål så började han sprida genialiska passningar och man byggde spelet på ett helt annat sätt runt hans gyllene fötter. Trots detta så gjorde han fortfarande 13 mål säsongen 00/01 och det blev det året som Scudetto hamnade där den hör hemma. En miljon Roma tifosi stod och sjöng med Antonello Venditti på Circo Massimo och man var bäst i Italien. De efterkommande åren så var man med och fajtades om första platsen men nådde aldrig riktigt fram och året 04/05 så lämnade Capello för Juventus och effekten av detta blev en åttonde plats i ligan.
År 2005 så gifter sig Francesco Totti med Ilary Blasi som alla nog vet är uppväxt i en familj med Lazio värderingar. Säga vad man säga vill men jag tror ingen i det ljusblåa lägret var speciellt nöjd med detta medan jag tror alla i det vinröda lägret bara satt och njöt av denna tillställning. Totti hade vänt en Lazio supporter till att heja på Roma och detta svider nog än idag hos många laziali. Han har under åren även gjort en hel del målgester får att hylla sin fru och den första hade han skrivit ”6 (sei) Unica” på sin tröja och som betyder ”du är den enda” och följde sedan upp detta med att skriva ”6 Sempre Unica” som då betyder ”Du är alltid den enda”. När Francesco och Ilary väntade barn stoppade han bollen innanför tröjan och lät lagkamraterna smeka magen som en hyllning till sin fru. De mest förkommande målgesterna är då Totti kysser vigselringer (för att hedra sin fru) och pekar mot himlen för att tacka Gud och när han suger på tummen för att hedra sin familj (sina barn och sin fru).
Den 19e februari 2006 så fick Totti en fraktur på sitt vänstra vadben och alla sa att VM samma år och spel för Roma denna säsong var bara att glömma. Men återigen visade Totti att han inte tänkte lyssna på någon annan och han kämpade hårdare än någonsin för att komma tillbaka och den 11 maj stod han på gräsmattan igen i finalen i Coppa Italia och var en stor del i vinsten mot Inter med 3-1. Han spelade hela VM och var tongivande som alltid. Säsongen 06/07 var Tottis bästa säsong hittills målmässigt och han mäktade med hela 26 mål och man slog ända in i slutet med Inter om Scudetton. Efter denna fantastiska säsong så blev han belönad med European Golden Shoe som bäste målskytt i Europa. Den 19 april så var det dags för yterliggare en milstolpe i hans karriär då han gjorde sitt 200e mål i 1-1 matchen mot Livorno. Den 24e maj så slog man Inter i Coppa Italia finalen och vann sin nionde Coppa Italia vinst och trots att Totti inte spelade denna match så fick han fortfarande lyfta bucklan och bli den mest framgångsrika lagkaptenen i Romas historia med fem titlar och tio utmärkelser. Åren har rullat på sedan dess och vi eller Totti har inte fått se några stora titlar, det har varit många tränare som har kommit och gått men aldrig riktigt lyckats med att räta upp Roma på det vinnande spåret igen.
Men helt plötsligt kom det in en man inför detta år som heter Rudi Garcia och jag tror många som jag var ganska pessimistisk inför denna värvning då han egentligen inte har något mer än några få titlar med Lille i franska ligan. Garcia såg det som Capello en gång i tiden såg med Totti och åter igen har spelet helt och hållet byggts upp kring vår fanbärare och kapten. Totti har visat en strålande form första delen av säsongen och man kunde tro att han var 25 år gammal igen och inte 37 som det står i hans pass. Skadan kom och han förväntas vara borta till december och man ser att hela Roma lider så fort Totti inte är på planen, jag skulle vilja påstå att han är vår viktigaste spelare men han är även en ledare som är oersättlig och det är de som får mig att få ont i magen. Frågan dyker upp hela tiden, hur är det möjligt att ersätta en sådan spelare och ledare som Totti är? Förhoppningsvis behöver vi inte få reda på det förrän om några år och kanske ligger det och gror en ny framtida kapten och Romson i vår ungdomsakademi idag. Just nu kan vi bara njuta av det skönspel Totti bjuder på och fram till dess att han lägger skorna på hyllan för gott så är det en fröjd för ögat att se varenda sekund han är på planen och bjuder på ny magi.
Javier Adelmar Zanetti är född 1973 i Buenos Aires i Argentina. För att inte upprepa Erik Nivas artikel om Zanetti för mycket så kommer jag istället dra paralleller mellan spelarna, men det kan bli en del information som redan har tagits upp. Till skillnad mot Totti så fick Javier redan i tidig ålder börja bidra till sin familjs ekonomi trots att han gick i skolan och en vanlig dag för honom var att gå upp klockan tre på morgonen för att dela ut tidningar, gå till skolan, vidare för att hjälpa sin far som var murare och efter detta så spelade han fotboll i ex antal timmar varje kväll. Även att han inte fick spela för något fotbollslag för tiden inte räckte till så gav han aldrig upp sin dröm och det skulle visa sig att envishet lönar sig i längden. Året var 1995 och Javier hade hunnit bli 22 år gammal då helt plötsligt Inter visade intresse för den argentinske backen. Egentligen var det ingen i Europa som hade så stor koll på vem Javier Zanetti var men Inter valde att genomföra köpet och han anslöt till Inter sommaren 1995. Han spelade endast fyra år i klubben innan man valde att satsa på honom som lagkapten och ända sen dess fram till idag så är han kapten att lita på.
Det finns väldigt många likheter men även olikheter mellan Totti och Zanetti både som fotbollsspelare men även som person. Om vi börjar på fotbollsplanen så är Totti anfallare medan Zanetti är back, men det är inte det jag menar med olikhet. Totti har inte alltid varit en lagspelare varje match och många har nog sett på honom som en diva och primadonna. Men i själva verket så stämmer inte detta in utan Totti är en ödmjuk spelare och sätter alltid laget Roma i första hand och sig själv i andra hand. Han har utvecklat sitt spel och även sin ledarroll i laget för varje år han har spelat i den vinröda dressen och vi har åtminstone ett och ett halvt år kvar att spela. Men i vissa lägen så tänker han på sig själv och de rekorden han vill slå, det finns fortfarande ett målrekord som bästa målskytt i Serie A genom tiderna och siktet är inställt på detta. När han har slagit detta så finns det inte mycket mer kvar för han att vinna och det är nog den säsongen som blir Tottis sista. Om man kollar på Zanetti så har han alltid varit den ödmjuka spelaren och människan och sätter alltid sina nära och kära i första hand. Men han har alltid haft respekten för idrotten han har utövat och det finns nog väldigt få spelare som Zanetti när det gäller disciplin till träning och ärlighet i spelet. Jag kan inte påminnas en enda gång Zanetti har försökt lura domaren till att få en fördel, eller medvetet sparkat ner en i motståndarlaget utan det är ren och skär respekt till alla och detta är oavsett om det gäller en Champions League final eller en försäsongsmatch.
Så vi står nu med de två väldigt stora profiler i Serie A i varsin hand och vem är större än den andra och vem kommer ha mest status efter karriärens avslut? I min åsikt så kommer alltid Totti vara och förbli den största som har spelat i Serie A och speciellt Roma. Men jag trodde aldrig en argentinare kunde göra ett så stort avstamp i Italien som faktiskt Zanetti har gjort och ser man på det så tror jag att vi aldrig igen kommer få uppleva en spelare som får så mycket respekt och uppskattning i Serie A som inte är italienare. Zanetti har fyllt 40 år gammal och vägrar ge upp och precis som Totti så blir båda spelarna bara bättre och bättre med åren, precis som ett italienskt rödvin.
