Rabotnicki 1 - 3 Lazio: Frågor på det?
Ettan kom, tvåan kom, trean kom, fyran kom, femman kom... hundran kommer så småningom!

Rabotnicki 1 - 3 Lazio: Frågor på det?

Lazio gjorde sitt jobb även i Makedonien. Efter en oengagerad första halvlek ryckte man upp sig och vände på steken. Il capitano gjorde både sitt 98:e och 99:e mål i världens vackraste tröja, och är därmed en enda balja ifrån sann legendstatus i klubben.

Innan match var det inte mycket att orda om. Lazio hade med sig hela sex mål mot noll inför returen i Skopje. Det här skulle bli en match som inte behövde spelas. Men Rabotnicki var naturligtvis revanschsugna efter att ha blivit överkörda i Rom, och med ännu oprövade Cana och Lulic i startelvan fanns det ändå en anledning att bänka sig för den inbitne supportern. Både Klose och Cissé stannade i sin nya hemstad, medan Rocchi och Kozák återigen tog plats i anfallet.

Inledningsvis är det hemmalaget som tar kommando i matchen. De uppvisar ett helt annat självförtroende än de gjorde på Olimpico. Redan efter tre minuter har man en halvchans, och bollinnehavet tillhör hemmalaget. Samtidigt verkar Laziospelarna ha en motvillig dag på jobbet, några ansatser till anfall görs men utan att laget flyttar upp. Och det är klart, man behöver heller inga mål. För makedonerna handlar det om att bevara hedern, och det är tydligt att man är beredd att kämpa: man går ut hårt i närkamperna mot ett Lazio på halvfart.

Bizarri, som fått förtroende i mål, får göra skäl för sin lön i första halvlek. Rabotnickis envisa taktik med långbollar på löpande forwards resulterar tidigt i ett antal målchanser, men utan resultat. Diakité sliter på bra, och verkar vara den enda spelaren i laget som tycker sig ha något att bevisa så långt. Annars är det inte mycket att hurra för i det här skedet, Lazio försöker stjäla bollar men utan någon större inlevelse.
Ändå är det Lazio som gör matchens första mål. Efter att i situationen innan ha skjutit i stolpen så det sjöng om det, får Rocchi en passning från kanten. Målvakten - och två backar - är ute och utmanar, och när passningen kommer behöver Rocchi bara drämma till. Bollen går i öppen kasse.

I 31:a minuten händer det som inte får hända. Och då menar jag inte att Rabotnicki kvitterar: Dias blir krockar ihop med både Bizarri och en anfallare och blir liggande, skadad. Det ser ut som hjärnskakning, något som verkligen vore en smärre katastrof inför ligapremiären. Biava tar hans plats, och brassen hjälps av planen.

Kvitteringen kommer också så småningom. En fast situation bäddar för ett löpstarkt Rabotnicki, där försvararen Lazarevski bara behöver en touch på bollen som studsar in i mål. Bedrövligt sömnigt av Lazioförsvaret, men det är ett mål utan betydelse.

I andra halvlek verkar Lazio ändå ha bestämt sig för att resa sig och jobba lite för en vinst. Hernanes byter av Mauri, som haft en bra chans med ett distansskott men annars varit aningen osynlig. Med kreatören på plats börjar anfallet komma samman något. Något senare byter också Ledesma av Kozák, som haft några chanser utan att för den delen övertyga nämnvärt. Det märkliga är att detta på pappret är ett defensivt byte, då man återgår till en ensam anfallare. Men det ska få motsatt effekt. Om detta säger mer om Lazios ovana att spela 4-4-2 eller om Kozáks anfallskvalitéer låter jag vara osagt.

I 71:a minuten kommer Hernanes upp med fart i banan, passar ut till - just det - Ledesma, som väggar tillbaka- Profeten kan lägga den stenhårt på sidan om en hjälplös målvakt.

Lulic gör en strålande bra match, löpvillig, hungrig och en ständig fara ute på kanten. Till skillnad från vår vän Lichtsteiner hittar han också rätt med sina inlägg, något han demonstrerar strax efter Lazios andra mål: en fantastisk långboll från hans kant når Rocchi, som finner sig ensam med målvakten. Allt han behöver göra är att knoppa in den, och hans 99:e mål i Laziotröjan är ett faktum. Där är också den lilla spänningen över, och 1-3 står sig matchen ut

Lorik Cana då? Nyförvärvet gör ingen kanonmatch. Han krigar på bra på sin position, men känns påtagligt långsam och trög i jämförelse med Rabotnickis ungtuppar. De enda gångerna han utmärker sig är då han går lite väl hårt åt någon motspelare, som sedan får frispark en bra bit upp på planen. Domaren är på honom med ett varnande finger, men så länge kortet stannar i fickan gör han helt och hållet sitt jobb. En spelare som hela tiden spelar i regelbokens gränsland är en viktig ingrediens i ett bra lagbygge, och jag är övertygad om att albanen kommer att få bevisa sitt värde i kommande och, framför allt, viktigare matcher framöver. Kvällen tillhör Rocchi, som snart har tresiffrigt på kontot. Om den eventuella strejken uteblir - kanske redan i ligapremiärmatchen mot Chievo..?

Forza Lazio!

Björn Engströmmanx87@hotmail.com2011-08-26 00:47:12
Author

Fler artiklar om Lazio

SS Lazio Sweden Podcast - När Ingen Tycker Likadant, Vafan Betyder Det
SS Lazio Sweden Podcast - No Pedro No Party