Redaktörs11n: Egna produkter
För en supporter kommer alltid de egenfostrade spelarna ligga allra närmast hjärtat, oavsett hur mycket eller lite de presterar. Här presenterar vi vår elva med Serie A:s just nu främsta egna produkter.
Salvatore Sirigu
Trots att Salvatore Sirigu gjorde sina första framträdanden i Palermos A-lag redan innan han var 20 år fyllda så var det inte alls självklart att han skulle bli förstemålvakt och än mindre landslagsaktuell. Men när nyförvärvet Rubinho inte imponerade så gavs Sirigu chansen och ingen sedan dess har han inte behövt oroa sig för att behöva värma bänken längre. Återstår dock att se om han själv snart anser sig vara för bra för Palermo.
* * * * * *
Michele Camprese
Ska Fiorentinas jakt på en försvarsgeneral ta slut med en egenfostrad gosse? Kröldrup och Natali i all ära, några topplaceringar i Serie A fixar man inte. Med Gamberini som sannolik partner skulle han bilda ett hårt och nödvändigt mittlås där den yngre leder den äldre.
Paolo Cannavaro
Till skillnad från sin bror så har Paolo blivit profet i sin egen hemstad. På ett majestätiskt sätt har han lett succé-Napoli som kapten denna säsong och frågan är hur länge till Prandelli kan hålla honom utanför det italienska landslaget som ännu inte riktigt hittat rätt när det gäller att hitta efterträdare till Nesta och Cannavaro den äldre.
Domenico Criscito
Om han varit någon decimeter längre och några kilo tyngre hade han varit landets bästa försvarare, både på vänsterkanten och i mitten. Efter att ha pendlat mellan Genua och Turin under många år tycks han nu ha funnit sitt hem i Genoa. Såvida inte Preziosi lyckas bygga det stora lag han en gång planerade för lär Criscito synas i en större klubb inom kort. Spelintelligenta försvarare växer inte ens på italienska träd.
* * * * * *
Ignazio Abate
Som många andra Milan-ungdomar så fick Ignazio Abate i början av sin karriär färdas land och rike runt med nya låneavtal varje säsong. Under Leonardos styre fick han äntligen chansen på regelbunden basis, men exprimentet som högerback slog inte särskilt väl ut. Allegri har dock förädlat Abates försvarsspel ytterligare och den blonde kantlöparen har helt plötsligt stigit fram som förstavalet på den här positionen. Kanske bör han snart få chansen även i landslaget som provat flertalet alternativ på denna position sedan Zambrottas glansdagar.
Andrea Poli
Uppvuxen i Treviso, men tidigt upptäckt av Sampdoria. Var med och ledde Primavera-laget till det italienska mästerskapet 2008 och efter ett mellanspel i Sassuolo så tog han plats i Sampdorias A-lag och var med och förde dem till en sensationell fjärdeplats. Är ett av de mer spännande namnen i Italien om vi kikar på framtidsspelare för Gli Azzurri. Scouterna för storklubbarna har sedan länge plitat ner namnet i sina anteckningsblock.
Daniele De Rossi
Har under många år varit en av Italiens allra bästa mittfältare och spindeln i nätet hos Roma. Sågs som den naturlige arvtagaren till Totti som Roma-ikon i början av sin karriär men i och med att Totti fortfarande är sitt Roma trogen så har De Rossi ännu inte fått chansen att ta över stafettpinnen. Om de nya ägarna får fart på Roma och De Rossi stannar kvar så kan han fortfarande klättra några pinnhål på Giallorossis legendstege.
Claudio Marchisio
Saknar riktigt tydliga styrkor. Marchisio är helt enkelt tillräckligt bra på allt. Han är hyfsat snabb, hyfsat teknisk, hyfsat aggressiv och hyfsat målfarlig. Under Del Neri har han fått se mycket av vänsterkanten vilket inte hjälpt honom att få ut all potential. Att han är en av Italiens absolut mest talangfulla mittfältare råder inte som helst tvivel om. En drömspelare för supportrar och tränare.
Paolo Ce Ceglie
En av tre egna produkter som blev det goda som nedflyttningen förde med sig. Som ursprunglig vänstermittfältare har konkurrensen alltid varit till hans nackdel, vilket kan tyckas ironiskt då det är just det Juve behövt den här vintern, och då har han varit skadad. I sin nya roll som vänsterback är han inte världens hårdaste, inte världens placeringssäkraste och heller inte världens mest tekniska. Men löpa, det kan han.
* * * * * *
Francesco Totti
Ikonernas ikon. Man blir inte mer en produkt av en klubb än vad Totti är, även om han spelar några år för mindre klubbar innan det blev AS Roma som 13-åring. Frågan är om vi någonsin kommer få se en större bandiera i italiensk fotboll. Totti har verkligen allt. Om man kan få för hög status har Totti det. Så länge karriären fortgår kommer han inte ta slut. Det är ömöjligt.
Emanuele Giaccherini
Efter ett par år som utlånad till obskyra provinsklubbar dök han i höstas upp i nyuppflyttade Cesenas startelva och chockade de flesta. Ingen hade hört talas om honom, alla ville tala om honom. Som en äldre och mer diskret Giovinco virvlade han runt etablerade Serie A-försvarare. Och har fortsatt göra det, i intervaller.
* * * * * *
Kriterierna som de aktuella spelarna måste uppfylla är att de måste ha representerat sitt nuvarande klubb på någon ungdomsnivå.