-

Reflektioner efter Juventus - Milan 3-2
Älskad, hatad och målskytt.

Reflektioner efter Juventus - Milan 3-2

Juventus slog tillbaka Milan med 3-2 i Turin. Här följer dagens reflektioner:

Tidigt underläge, positiva tankar.
Domaren hann knappt blåsa igång matchen innan Milan hade tagit ledningen med 1-0. Det tog bara 19 sekunder. Min första reaktion? Efter någon sekunds ilska kan jag med handen på hjärtat säga att det övergick till "vad skönt att det obligatoriska underläget kom sekunder efter avspark, då kanske spelarna sätter fart redan efter första minuten". Efterföljande 20 minuter fick vi se riktigt bra fotboll från Juventus som kunde och borde tagit ledningen redan där. För en gångs skull slapp man en trevande och intetsägande inledning. Ska man envisas med att släppa in första målet är det lika bra att göra det snabbt som mot Milan, även om vi alla hoppas på att det är slut med den där nonchalansen nu.

Välkommen tillbaka, Il Gladiatore
Efter en svag säsongsinledning ser det ut som att Chiellini är på väg tillbaka till storformen. Han kändes några kilon lättare när han drev framåt med boll samtidigt som han kändes tyngre och mer solid i närkampsspelet. Full kontroll på allt som skedde på sin kant samtidigt som han var ovanligt farlig framåt. Många fina ruscher, ett tungt distansskott som tvingade Abbiati till en svettig räddning och avslutningsvis ett mål. Säsongens klart bästa match av Il Gladiatore.

Bravo Asamoah
En som verkligen överraskade under gårdagen är Asamoah. I defensiven är han alltid bra men mot Milan visade han upp ett helt nytt register i offensiven. Han vågade mer i framåt och vek inåt banan för att avlossa skott med fel fot. Resultatet? Ett stenhårt skott som Abbiati med problem lyckades tippa till hörna och en dubbelchans där hans andra träff seglade tätt över det bortre krysset. Inga mål den här gången men båda initiativen där innebar två riktigt farliga målchanser. Jag hoppas innerligt att Asamoah fortsätter att visa samma självförtroende i en mot en situationerna framöver. Blir han mindre återhållsam i offensiven och tar för sig mer ger han sig själv och Juventus ytterligare en dimension på vänsterkanten.

Äntligen Giovinco!
När Conte valde att byta in Giovinco beklagade jag mig för min kompis i soffan. Jag påpekade att han skulle bli uppäten av Milans försvarsspelare som hade slagit läger vid eget straffområde. Bara minuter senare hade han tystat mig. En iskall fint som skickade upp Zapata på läktaren och ett behärskat avslut bakom en chanslös Abbiati. Ett mål av hög klass som gav Juventus ledningen. Var det någon som jag verkligen unnade det här målet var det atommyran.

Pang, Pirlo.
Pirlo stod inte för någon fantastisk match. Marchisio var den som var piggast på mittfältet och visade mest klass under kvällen. Trots det går det inte att låta bli att nämna Pirlo för två sekvenser. Frisparken som gick direkt i mål och den som Chiellini slog in returen på. Två fantastiska tillslag som gav oss två mål. Grazie Andrea.

* * *
Tankar om Milan:
Jag gillar Matri. Han är en sympatisk person som var delaktig i Scudetto nummer ett och två under Conte. Jag kan däremot inte säga att han fick mig att sakna honom på planen igår. Han springer mycket och kämpar men har en förstatouch som inte håller i de stora matcherna.

Kaveh på Milanredaktionen skrev att han inte har någonting till övers för Chiellini. Jag förstår honom. Det är svårt att inte hata Chiellini som motståndarssupporter. Han spelar hårt, tar till en del tjuvknep och faller väldigt lätt trots sin tyngd. Det är som upplagt för att andra lag ska hata honom. Man kan däremot inte anklaga honom för en sak. Han låter aldrig sitt humör skada laget.
Det gör Mexès. Han är min definition av ett ärkesvin på fotbollsplan. Arrogant uppsyn med ett temperament som inneburit efterslängar och onödigt hårda satsningar flera gånger. Chiellini greppar inte tag i motståndare eller ställer sig huvud mot huvud och skriker lungorna av sig som Méxes har gjort mot Nedved, Zlatan och Campagnaro. Fransmannen har förbättrat sitt beteende sedan flytten från Roma men det förhindrar mig inte från att bli illamående av blotta åsynen av honom. Man behöver en spelare att förakta.

Daniel Ljungström2013-10-07 16:16:56
Author

Fler artiklar om Juventus

Spelarbetyg efter Juventus 2-2 Venezia: Det här är pinsamt
Inför Venezia-Juventus: Imorgon är en ny dag på jobbet där gamla meriter inte spelar någon roll
Redaktionen söker nya skribenter