Reflektioner efter Lazio - Juventus 1-1
Dagens reflektioner efter gårdagens 1-1 match borta mot Lazio.
Sviten bruten.
Det blev inte tretton raka segrar i ligan. Sviten är bruten. Det krävdes en utvisning och numerärt underläge i 65 minuter på bortaplan. Under de förhållandena skulle nog de flesta lagen i Italien vara nöjda med en poäng borta mot Lazio. Inte Juventus. Spelare som Pogba och Lichtsteiner kastar sig mot marken efter slutsignalen och slår nävarna i gräset. Det kallas vinnarmentalitet. Den kommer att behövas nästa omgång mot Inter. Det är viktigt att komma tillbaka på rätt spår med en gång, även om en poäng inte är fy skam.
No Buffon, no problem.
Superman hade en av sina absolut sämsta omgångar i sin svartvita karriär. Först slarvar han med bollen på en tillbakapassning så att Klose nästan kan peta in 1-0. I nästa duell mot tysken river han ner honom och blir målchansutvisad. In med Storari mellan stolparna som förmodligen stod för sin absolut bästa insats i Juventus någonsin. Räddade oss två gånger om i slutskedet av matchen med en fantastisk räddning på Kloses nick. Därefter var han raskt uppe och fångade upp returen på Keitas stolpträff framför ögonen på en Laziospelare. Att Buffon saknas mot Inter nästa omgång är ett tungt avbräck men det hade sett värre ut med en annan reserv än Storari som alternativ.
Spela enkelt
En sak som irriterar mig enormt med dagens Juventus är den tiki-taka liknande fotbollen man visar upp vid fel tillfällen. Det fungerar inte på en leråker i Istanbul där bollen knappt rullar och det är långt ifrån optimalt när man är en man mindre i Rom. Emellanåt måste laget spela rakt och enkelt istället för att försöka passa sig igenom en parkerad spelarbuss. Det spel man visade prov på efter paus var mycket bättre än allt bolltrillande i första halvlek. Man utnyttjade Llorentes styrka i luftrummet både från kanterna och med långbollar som han fick plocka ner. Det resulterade i ett mål, ett par farliga chanser och större press på Lazio. Hoppas att Conte och spelarna har det i åtanke nästa gång spelet låser sig.
Tévez då, Llorente nu.
Under inledningen av säsongen bar Tévez anfallet på sina axlar med både mål och finess. Nu, när han går igenom en period utan mål, har istället Llorente klivit fram och visat vägen. Fyra mål och en assist på de tre senaste matcherna kombinerat med fantastiskt spel. Lejonkungen kan vara seriens hetaste anfallare för närvarande. Får Tévez målskyttet att lossna igen blir det näst intill omöjligt för motståndarna att stoppa duon.
Försvarsfunderingar
En annan sak som bekymrar mig är att det sällan går mer än två eller tre omgångar emellan ett individuellt misstag från någon av våra försvarare. Igår stod Ogbonna och sov när Klose frispelades och revs ner. Därefter missade han markeringen på tysken som helt ostörd fick nicka och tvinga Storari till en jätteräddning i slutskedet av matchen. Det är långt ifrån första gången gången det händer. Den enda försvararen som inte har stått för en blunder den här säsongen är Barzagli. Bonucci gav bort ett mål mot Galatasaray och var på väg att upprepa det mot Udinese. Chiellini gav bort ett mål mot Inter och ett mot Real Madrid. Cáceres gav bort ett mål mot Real Madrid och ett mot Cagliari. Det är oroväckande och tåls att utvärderas ordentligt.
