Julias Romablogg: Revansch!
Matchen mot Juventus blev jobbigare än vad man kunde tro men det är dags att gå vidare nu. Det är dags att resa sig. Slå näven i bordet, vända blad och se framåt. Det är dags för revansch. De första att ta ut vår revansch på är de flygande åsnorna vilket känns lite sådär då Roma inte brukar ha alltför lätt mot dem. Visserligen blev det sex poäng förra året men året innan det var det Chievo som kammade hem alla sex poäng (men å andra sidan, hur bra var Roma då på en skala?). Matchen kan nog bli lite knepig då det väntar desto mer spännande saker på tisdag så detta känns mest som en lång transportsträcka att ta sig igenom. Förhoppningsvis är spelarna mer koncentrerade på Chievo än vad jag är för tillfället. En fråga inför morgondagens match är givetvis: vem blir det som får leda ut laget som capitano då Totti verkar vilas och De Rossi och Keita saknas på grund av skada (update: Tjoho, De Rossi är med i truppen men lär ändå vilas inför tisdag). Håller tummarna för Pjanic. Efter att ha sagt såhär i veckan förtjänar man faktiskt att få vara kapten i en match:
”Alla drömmer om att vara Tottis ”ersättare”, men hur kan jag vara det? Totti är Totti. Han är mer än bara fotboll, han har gjort historia och han är en levande legend. Det är så vackert att han spelat för samma klubb i hela hans karriär. Fotbollen har förändrats, och det kommer en tid då klubben behöver pengar. Det är inte alltid spelaren som vill lämna, jag har haft möjligheten att lämna men jag trivs så bra här så jag frågar mig själv: varför ska jag lämna Roma? Varför ska jag lämna när jag älskar den här klubben och staden? Jag älskar att vinna i Roma och vill fortsätta att göra det”.
Sei un grande, världens bästa Pjanic!
Annars har veckan såklart präglats av att precis ALLA i hela fotbollsitalien ska ge sin syn på matchen mot Juventus och Rocchis insatser. Även fast jag också anser att Rocchi var en bedrövlig katastrof så räcker det faktiskt nu. Nog med prat och mer fotboll. Nu revanscherar vi oss på plan istället och ser till att bli vinnare igen.
Förutom allt domarsnack verkar det vara ganska fridfullt i Romalägret. Veckans glädjeämne är givetvis att Kevin Strootman har börjat träna med laget igen efter att ha varit borta från spel i sju alldeles för långa månader. Nu väntas Strootman vara tillbaka i spel mot Atalanta den 22 november och vi Strootman-saknare som räknat ner dagarna till tvättmaskinens comeback kan snart börja räkna ner timmarna istället. Listan på de som varit skadade är fortfarande lika lång som listan på de som är friska men mot Chievo är åtminstone Astori tillbaka vilket känns väldigt lägligt då mittbackskrisen för tillfället är av största slag.
Så är det ju Champions League igen nästa vecka och det är svårast möjliga motstånd som går att tänka sig som kommer på besök till ett proppfullt Olimpico (sägs att det inte har varit så här mycket folk på Olimpico sedan Scudetto-matchen mot Parma 2001). Maximala nervositeten kommer uppstå men kunde ett Roma med Julio Sergio, Simplicio, Cassetti, Greco, Riise, Brighi, Burdisso och Borriello gå från ett 2-0-underläge till en 3-2-vinst mot Bayern ska nog dagens Roma kunna skrälla lite grand åtminstone.
Nej nu är det dags för största möjliga åsnefokus, sen tar vi Bayern...
