Roma - Spezia 4 - 3
Roma - Spezia 4 - 3, upplösningen på en riktig b-film slutade i en Tv-puckshög
Circus Roma rullade vidare på lördagseftermiddagen med rond två mot Spezia som i tisdags slog ut huvudstadslaget ur Coppa Italia. Vad som är hönan och var som är ägget kring allt kaos som utspelar sig vet nog inte ens alla inblandade, men en som tog sitt ansvar för en gång skull var Pellegrini som äntligen visade de ledaregenskaper man saknat.
Bråk mellan Fonseca och Dzeko i veckan, där den senare därmed inte ens blev kallad till match, Mkhitaryan, vår i särklass bästa spelare under säsongen (skadad?), likaså Pedro. Mancini avstängd, Fazio på läkarundersökning för flytt till Parma, två ledare i truppen med Covid-19 likaså Reynolds som ryktas till oss. El Shaarawy’s läkarundersökning uppskjuten till måndag, vilket antiklimax!
Friedkins blev inzoomade strax innan avsparken för den första halvleken och med lagets inmarsch likt ett begravningståg, funderade nog amerikanerna på om det var smart att köpa ”problemet” Roma.
Matchen startade försiktigt från båda sidor, men i den åttonde minuten spelade Pellegrini en välavvägd djupledboll till Carles Perez som löpte in perfekt i luckan bakom backlinjen, tyvärr var hans förstatouch riktigt dålig så i stället för friläge kom spanjoren helt ur vinkel och så var den gyllene chansen bortblåst. Matchen hackade vidare och det kändes som om man såg på några trötta medelålders män som kickade boll i parken en söndagsförmiddag. Roma var väldigt avvaktande och det märktes att allt inte står rätt till i gruppen. Så från ingenstans slog Spinazzola en klurigt knorrad framspelning till Pellegrini som snyggt löpte ner längs vänsterkanten. Ännu snyggare var hans passning till Mayoral som ensam med Spezias målvakt pangade in hemmaledningen. Det var långt mellan intensiva händelser under den första halvleken, man fick nästa leta efter dem. Karsdorp kom fram längs högerkanten, men hans inlägg var på tok för löst så målvaken kunde likt en fura bara falla ner och ta hand om bollen. Sedan hände något som man inte tror är möjligt. Kumbulla nickade en helt ofarlig boll ner på Smallings ben och sen fram till en Speziaanfallare. Denne fick på ett ”skott” som knappast klarade av att böja grässtråna framför Pau Lopez, men spanjoren valde dock märkligt nog att försöka stöta iväg bollen. Det lyckades inte så värst bra, så Piccoli fick skottläge från ca 4 meter. Det var svårare att missa det läget än att sätta det och därmed var kvitteringen ett faktum. Nu tappade vi det lilla självförtroende som vi byggt upp i och med ledningsmålet och domaren började ge Serie A-frisparkar, dvs om någon nuddar en eller kanske nuddar en får man frispark. Domaren, Pairetto ska dock sammanlagt ha credit för sin insats, han blåste absolut inte sönder matchen och dömde inte heller några kontroversiella domslut. Efter en halvtimme ålade sig Pellegrini förbi flera motståndare som delade ut några smällar mot italienaren. Skottet han drog iväg blev dock helt missriktat och hamnade en bra bit utanför målställningen. Även Mayoral fick ett fint läge efter en långpassning från Ibanez. Några överstegare senare sköt spanjoren cirka metern över bortamålet. Pellegrini var redan vid denna tidpunkt av matchen överraskande aktiv och visade i Dzeko´s frånvaro att han verkligen inte tänkte vika ner sig. Han jagade backar, dribblade, passade, manade på sina medspelare, ja, han visade det man inte sett sedan Danielle De Rossi´s dagar och det var grymt att se. Nu hade matchen hamnat i ett ”stand-by-läge”, där vi körde snygga passningstrianglar vid mittlinjen, men aldrig kom vi att passera några motståndare. Pellegrini smällde från ingenstans iväg ett hårt skott efter fint förarbete från Spinazzola, men målvakten kunde tippa det lite för centralt placerade skottet till hörna. Karsdorp fick ett fint läge för att slå ett inlägg, men allt för mycket måsskit hade samlats på bollen innan den seglade ner i händerna på målvakten. Precis innan halvtidsvisslan missade Ibanez en enkel nedtagning, men endast turen räddade oss från att en Speziaanfallare skulle få friläge. Redan efter den första halvleken funderade jag över vad Carles Perez tillförde hemmalaget.
Visserligen har ”vårt” 3 - 4 - 2 - 1 fungerat mot de på pappret svagare motståndarlagen i serien, men med tanke på vilka spelare vi saknade idag kanske Mister skulle gått tillbaka till 4 - 2 - 3 - 1? Vi hade absolut inget offensivt att sätta in och vi fick helt enkelt hoppas på de spelare som redan fanns på planen. Perez och Karsdorp på vår högerkant, inte precis så att våra motståndare stod och darrade av skräck där inte, de var sorgliga att se. En som däremot var det motsatta var fortsatt Pellegrini, som visade grinta likt aldrig förr. Dock var han inte med i förspelet till vårt nästa ledningsmål, utan det var Veretout som i dubbla samspel med Mayoral lyckades med ett instick som spanjoren utnyttjade med att först vinkla sig förbi några backar och sen snyggt placera in 2 - 1 utom räckhåll för målvakten. Under några minuter skapade vi plötsligt några fina chanser och efter att Spinazzola gjorde en framstöt längs sin vänsterkant klackade Mayoral bollen vidare till vänstervingen. Efter ett långt inspel till Karsdorp lyckades holländaren sånär att missa inspelet, men hans skott från några meter tog på skenbenen på en försvarare som hamnat på egen mållinje och in i målet. Fonseca och hans assisterande firade målet med en rejäl björnkram, men de kom snabbt ut den glädjen. En trött och oengagerad hammabacklinje med Smalling i spetsen förlorade en nickduell och efter några finter blev Kumbulla rejält uppsnurrad och Pau Lopez passerad. Glädjen efter 3 - 1 målet förvandlades till skräck och panik på tre minuter. Veretout försökte och lyckades bryta en passning högt upp, men slarvade med sin passning till Pellegrini. Villar fick lämna plats åt Christante med ca 25 minuter kvar och man hoppades nu på någon form att stabilitet och dominans på mittfältet. Pau Lopez var farligt nära att passa en Speziaanfallare och denne skrek ut sin frustration. I stället stack vi upp och Carles Perez av alla gjorde faktiskt en bra aktion när han passade fram Mayoral som tyvärr missade målet med 10 meter. Äntligen protesterade Fonseca rejält efter ett domslut och visade helt plötsligt takter man saknat sedan säsongens inledning. Ångesten började nu sätta sina spår och inom loppet av sekunder lyckades både Christante och Ibanez med hårresande felpass. Spezia fick ett farligt frisparksläge, men misslyckades helt med det. Ännu en gång satte Spinazzola fart längs sin kant och efter några passningar från bland annat Pellegrini kom Veretout halvfri från högerkanten. Målvakten lurades ner, men skottet från fransmannen gick parallellt med mållinjen. Mayoral hittade minuter senare fram med en boll till Pellegrini som slog till direkt. Målvakten räddade snyggt, men lämnade retur som Carles Perez fick öppet läge på. Spanjorens självförtroende har tyvärr försvunnit totalt och befinner sig just nu under fryspunkten. Skottet gick bredvid målet och man tyckte nästa synd om honom. Bruno Peres, som enligt mig varit vår bästa (!?) ytterback den senaste tiden fick hoppa in med 10 minuter kvar. Karsdorp fick kliva av och det var inte precis till några stående ovationer framför tv-apparaterna runt om i Romafansens tv-rum. Man förfäras över hur oskolade både Karsdorp och Bruno Peres är då de i alla situationer ligger fel i sina utgångspositioner. Det kan väl inte vara så att Fonseca vill att motståndarnas passningar ska kunna slås in bakom våra wingbacks varje gång? Det händer i alla fall hur som helst aldrig på vår vänsterkant. Domaren gav både Mayoral och Bruno Perez gula kort, dels för fällning och dels för att brassen sparkade bort bollen långt efter avblåsningen. Klockan hade nu tickat upp till 89 minuter och då blev det dags för Diawara att göra comeback. Jag har följt Roma i mer än 40 år och aldrig har jag sett ett mer förnedrande byte någonsin. Diawara, denna fina centrala mittfältare som efter diverse skador och Covidsjukdom kommit tillbaka och endast fått följa med som maskot under lång tid fick massor av direktiv innan han skickades in, jag led med killen. Så klart blev det ett mål i nacken minuten senare när Smalling på en enkel luftboll enbent försökte rensa bort bollen. Så klart sköt han hål i luften och ex-Romanistan Verde rusade snabbt fram och pangade in 3 - 3 minuten in på stopptiden. Gamnackar hos de röda, men på något märkligt vis lyckades vi skaka fram en sista chans. Karaktärsspelarna Christante och Spinazzola samarbetade och efter ett inlägg mot bortre stolpen plockade Bruno Peres ner bollen på bröstet och med en kort passning snett bakåt till Pellegrini dunkade den sistnämnde in segermålet till 4 - 3. Huruvida det var rättvist eller inte kan man diskutera, men om någon av alla spelarna på planen var värd att få avgöra så var det romsonen Pellegrini. I dag växte han ut från en divig pojke till en härförare som ledde och visade sina trupper vägen. En Tv-puckhög av modell mer våldsam travades upp med Pellegrini i centrum och hela staben var med, även Fonseca. Spezias chans till poäng fanns inte längre och det var intressant att se Pellegrini som efter slutsignalen höll om alla i staben och verkade inte alls fientligt inställd till dem. Huruvida vår bosnier har spelat färdigt under Fonseca eller inte står skrivit i stjärnorna, men Circus Roma kommer garanterat att bjuda på fler hårresande episoder under kommande vecka.
Det finns ingen anledning att såga spelare, de som såg matchen vet vilka som totalt föll utanför ramen. Friedkins såg det också, det var brutalt uppenbart. Nu ser man fram emot veckan och vad den har för blodtryckshöjande innehåll!
Bon Weekend!