Roma - Torino0 - 2
Roma - Torino 0-2, stark insats - ingen utdelning
Så var det dags att starta den andra halvan av säsongen även om vi hade kvar två matcher innan serien vänder. Torino har historiskt sett varit en munsbit för oss de senaste säsongerna, men Belotti x 2 ville annat.
Vi gjorde en stark inledning av matchen utan att skapa något riktigt hett framåt. Zaniolo drog på ett skott på täckande ben som så när överlistade Sirgiu med en lurig styrning. Redan nu, efter bara några minuter var man redan trött på expertkommentatorn Mattias Concha. Han förklarar spelet och situationer för oss tv-tittare som om vi befinner oss någonstans mellan dagis och mellanstadiet. I sjunde minuten sköt Florenzi ett volleyskott över och minuten senare kom Torino igenom på ett märkligt sätt där en spelare som är offside löper efter bollen och påverkar hela vår backlinje som avvaktar i sina löpningar samtidigt som en annan bortaspelare springer snabbare än sin offsidespringande medspelare. I fritt läge skjuter anfallaren i stolpen efter att Pau Lopez snyggt fingertoppsräddat skottet. Torino följde upp med att missa en nick i bra läge. Några minuter senare fick vi en hörna och det var många sådana för oss i kväll. Torino zonade med hela laget ståendes i stort sett i och runt sin egen målgård och i kombination med dålig rörelse från vår sida hände noll och ingenting. Alltså var samtliga hörnor ofarliga i den första halvleken. Diawara, som återigen var väldigt bra nickade fram en boll till Kolarov som drog iväg ett fräsande skott några meter utanför och strax därefter blev Izzo tveksamt varnad när han screenade bort Dzeko. Det efterföljande frisparksläget var fint, men allt för långt ut till vänster utanför straffområdet för att Kolarovs skott skulle orsaka allt för stora problem för Sirgiu som ganska enkelt kunde styra bort skottet till hörna.
Vi hade startat matchen starkt, men man blev lite fundersam när Perotti droppade ner mellan våra mittbackar och som siste man testade han en snurrfint, Mama Mia….
Det gick dock bra för Torino utnyttjade inte den ”hjärnblödningen”. Verdi blev varnad för spelsabotage mot Pellegrini och Diawara fördelade bollar perfekt och bröt uppspel mest hela tiden. N´Koulou halkade vid eget straffområde och Pellegrini valde att skjuta själv i stället för att passa en total fristående Dzeko, suck! Även Diawara fick ett gult kort när Belotti lurigt fintade av honom ute vid sidlinjen. Dzeko hittade snyggt in till Pellegrini som bombade ett volleyskott rakt på en täckande back. Efter halvtimmen spelad stod vi och sov när en Torionospelare kastade ett långt inlägg och vi kunde blivit straffade redan där när Belotti slog inlägget som slarvigt nickades över. Domare Di Bello, som dittills hållit en ”internationell” nivå började nu helt plötsligt att sila myggor och svälja elefanter när han två gånger nekade Florenzi frispark trots att han båda gångerna skulle haft klara frisparkar. Några minuter innan paus spelade Perotti in bollen till Pellegrini som med ett lågt skott prövade Sirgiu som ännu en gång gjorde en stabil räddning. Man behövde inte vara särskilt fotbollskunnig för att inse att samtliga Torinos anfall kom mot vår högersida, dvs mot Florenzi som många gånger blev småfarliga. Zaniolo har ibland en förmåga att lägga sig för enkelt och tro att han ska få frispark och några gånger ska han också ha det. Strax innan paus blev Veretout varnad efter att Aina mesigt lagt sig ner efter en sammanstötning. Di Bello hade lagt till en minut på första halvleken, men lät spelet fortsätta nästan ytterligare en extra minut när Belotti snyggt bombade upp bollen i nättaket bakom Pau Lopez och vi fick snöpligt gå till pausvila med 0-1 på tavlan.
Även om vi låg under kändes det inte som om det var någon panik i laget, men det skulle komma och ändra sig och om man blandar det med desperation och chanstagande så kan det bli som det blev.
Vi inledde den andra halvleken intensivt, men allt som oftast fattades det felbeslut. Pellegrini sköt över efter att ha tagit för lång tid på sig och Belotti blev nästan tvåmålsskytt när hans tåfis studsade på Mancini och över Pau Lopez som fick fingrarna på bollen och styrde bollen via ribban till hörna. Vi fick massor av frisparkar och hörnor i den andra halvleken, men de var slarvigt slagna och vi hade väldigt dålig rörelse och fantasi. Vi fick några omställningsläge och det bästa av dem spelade tyvärr Diawara ut till Perotti på vänsterkanten när det fanns bättre alternativ till höger. Kolarov blev korrekt varnad efter en mycket ful ”trampning” mot Di Silvresti. Perotti som var förhållandevis pigg idag vek in från sin vänsterkant, men sköt mot första stolpen i stället för den bortre, ny hörna såklart! Nu var det i stort sett en belägring av Torinos straffområde och inläggen haglade, men utan att den där riktigt heta chansen dök upp. Perotti slog ett av många inlägg som så när först Dzeko kunde få pannan på och sen Smalling. Nu började goda råd bli dyra och då gjorde Fonseca sitt första misstag, han tog ut en förvånad Veretout och satte in Mhkitaryan i en defensiv roll, även om ”experterna” som kommenterade sa att nu skulle Pellegrini gå ner på det defensiva mittfältet och armeniern ta den offensiva rollen. Mancini var övertänd i detta läge av matchen och drog på sig en frispark som han protesterade våldsamt emot, så våldsamt att han blev varnad och som jag förstår det då avstängd i nästa match mot det andra Turinlaget i nästa omgång. Vi fick strax därefter ännu en hörna och bollen studsade då runt som i ett flipperspel där till slut Pellegrini fick ett vänsterläge som dock blev allt för vekt och minuter senare var det obegripligt att bollen inte ville in först efter skott av Pellegrini och sen från Mancini. Pressen fortsatte och Mhkitaryan sköt utanför och Pellegrini högt över. Med tanke på de många resultatlösa inläggen vi slog valde Fonseca att ersätta Perotti med Kalinic, ett andra misslyckat och desperat försök att åstadkomma en kvittering. Balansen i laget var som bortblåst med två stora anfallare som sprang i liknande mönster och på samma ytor och bollar och ett feldimensionerat mittfält som var lika osynkat som ett piano på högstadiet tappade vi så sakteliga greppet om matchen. Di Bello fattade några beslut som rörde upp känslorna i det röda laget, bl.a. när den redan varnade Izzo avsiktligt styrde bort ett inlägg med armen utan att få ett andra gult kort trots att vi fick frispark. Korgossen Alessandro Florenzi protesterade så pass mycket att han i stället fick gult kort, man häpnar…
Ytterligare en hemmahörna, denna gång nickade Dzeko utanför. Minuten senare spelade Dzeko i bollen mot Kalinic som gjorde en så skicklig ”dummie” så han även lurade Mhkitaryan som blev så häpen att han bara passade Sirgiu när han blev fri från 7-8 meter. I detta skede av matchen hade Torino endast ströanfall och det var mest för att vår balans i laget var i stort sett obefintlig. Så klart fick bortalaget en straff efter att Smalling olyckligt fått bollen på armen. Det var efter VAR, men inget att säga något om då vi fick en fördel av handssituationen. Belotti placerade in 0-2 och det var ”Game Over” även om vi krigade på även de sista minuterna. Zaniolo lämnade plats för Cengiz Ünder som ännu en gång gjorde ett piggt inhopp trots bara några få minuter på banan. Två inlägg som båda kunde resulterat hamnade på turkens pluskonto.
Man skulle lätt kunna skriva några extra rader om vissa domslut, men jag väljer att fokusera på vår oförmåga att skapa riktigt heta målchanser, men även på att Fonseca gjorde sina första riktigt svaga byten som påverkade organisationen negativt i laget. Det är också anmärkningsvärt att Torinos samtliga målchanser skapas från deras vänsterkant, något som ledningen kanske bör fundera lite extra på så här i Januari när transferfönstret står på vid gavel. Vi gjorde ingen dålig match vi ”vann” skotten med 24 - 8 och hörnorna med 14 - 3. Märkligt nog vann vi även de gula korten med 5 - 2.
Vi får komma igen helt enkelt!