Röster från andra sidan - David Faxå
Under säsongen kommer vi att presentera en serie artiklar under namnet "Röster från andra sidan". Syftet är att låta motståndarsupportrar delge sin syn av Juventus och Serie A, men även för att presentera sina egna lag.
För att göra det enkelt för läsarna, vill du presentera dig lite kort?
Mitt namn är David Faxå och jag är skribent på Milanredaktionen och har så varit i rätt många år nu. Jag är 20 år gammal och studerar Coaching och Sport Management i Växjö för tillfället.
Det har varit en kaotisk tid i Milan i år med Barbara, Galliani och Allegri längst fram i ledet. Vad är det egentligen som händer i Milanos största klubb? Det fanns de som ansåg att Allegri inte skulle varit Milans tränare när säsongen drog igång. Det är kanske lätt att vara efterklok, men var det rätt att ge Allegri ytterligare en säsong?
Det har varit ett par kaotiska månader som har passerat, men förhoppningsvis har stormen lagt sig nu. Galliani var redo att lämna sin post, men övertygades i sista sekund av Silvio Berlusconi att stanna kvar. Galliani delar nu på VD-posten tillsammans med Barbara Berlusconi. Galliani sköter det sportsliga medan Barbara tar hand om det resterande. Allegri-soppan var lång och utdragen och började egentligen redan efter förra säsongen. Efter många om och men fick Allegri stanna kvar även denna säsong, vilket jag då tyckte var rätt. Såhär i efterhand borde man definitivt satsat på en ny tränare då, men att uttala sig är väldigt enkelt när man har facit i hand. I mitt tyckte såg jag inte bättre alternativ förra sommaren. Allegri blev kvar men efter en mängd urusla resultat fick tillslut ledningen ut tummen ur röven och sparkade honom. Tanken var förmodligen att behålla honom säsongen ut, men matchen mot Sassuolo blev droppen som fick bägaren att rinna över.
Legendaren Clarence Seedorf har nu tagit plats på Milanbänken. Var det rätt val? Är Champions League ett realistiskt mål?
Att Seedorf är på plats på tränarbänken gör mig, personligen, aningen kluven. Först vill jag slå fast att jag tror Seedorf om 5-10 år är en av världens bästa tränare, men är det rätt att ta Milan när hans aktiva karriär slutade för ungefär två veckor sedan? Det optimala hade varit att testa honom i en mindre klubb först a’la Conte. Nu är dock Seedorf på plats och det kan bli mycket bra redan nu. Tiden får utvisa. Att nå en tredjeplats och därmed Champions League är ett orealistiskt mål. Milan är för långt efter och motståndarna för starka. Det blir att satsa på Europa League-platser för Seedorf och Company.
Att Milan gått hackigt kan väl inte bara skyllas på Allegri? Är spelarmaterialet verkligen tillräckligt starkt för att utmana lag som Fiorentina och Roma i toppen av ligan?
Självklart ska inte säsongens haveri enbart skyllas på Allegri, det finns många faktorer som spelar in. Dock anser jag att vår trupp är betydligt bättre än var vi ligger i nuläget (avdelning sparka in öppen dörr). Milans trupp anser jag vara bättre än både Fiorentinas och Inters. Roma och Napoli är bättre, precis som det överlägsna Juventus.
Äntligen har Honda kommit ”hem” till Milano, behövs fler förstärkningar till Rossoneri i vinter och vilken spelaretyp står högst upp på önskelistan?
Förstärkningar behövs alltid i Milan. I nuläget har vi enbart Balotelli, Robinho och Petagna i anfallet eftersom Matri och Niang lånats ut och Pazzini ådragit sig en ny skada. En duktig mittback som kan leda en backlinje har vi skrikit efter länge och jag tror inte Rami blir den spelaren. För att förstärka måste vi dock sälja, då truppen är alldeles för stor.
Till skillnad från Milan så ångar Juventus på i ligan. Vad är huvudorsaken till Juventus framfart?
Huvudorsaken till att går som tåget tror jag ligger i att Juventus har Serie A:s överlägset bästa spelarmaterial. Svårare än så är det inte. Conte har fått arbeta med laget länge nu och nu när Tevez och Llorente levererar har han verkligen satt alla positioner. Det är några fåtal individer i ligan som sticker ut och skulle ta en plats i Juventus elva, annars ser tyvärr inte att det finns mycket att klaga på i Juventus lag. Roma och Napoli kan definitivt vara jämnbra under enstaka matcher, men under en hel säsong ser jag Juventus trupp som överlägsen.
Många menar att Juventus generationsväxling kom perfekt, då klubben har lyckats få in unga spelare med hjälp av de äldre. Av någon anledning tycks utvecklingen inte gå fullt lika bra i Milan. Handlar det om tillgängligt spelarmaterial eller är det även något vitalt som skiljer klubbarna rent organisatoriskt?
Medan Juventus har vunnit två raka ligasegrar, Conte har suttit säkert och ledningen fått arbeta ostört har det funnits tusentals olika externa störningsmoment hos Milan. Generationsväxlingen i Milan kom för sent medan den i Juve kom i rätt tid. Detta eftersom jag tycker Milan hade flera tunga pjäser som var svårare att släppa i relation med Juventus. Klart det inte var enkelt att vinka adjö till Del Piero, men jämför man det med Milans 4-5 senatorer som lämnade samtidigt ser man skillnaden. Dessa borde fasats ut tidigare. Dels för att lätta på löneplånboken och dels för att på ett sportsligt plan lättare genomföra generationsväxlingen.
Vi tackar David för hans medverkan.
