Salernitana - Sampdoria4 - 0
Omgång 3: Regn och mörker i Salerno
Sampdoria föll tungt med 0-4 på söndagskvällen mot en förmodad konkurrent i Serie A-tabellens nedre regioner, och en olycksbådande känsla växte sig starkare.
Jag erkänner; jag lät mig luras av krysset mot Juventus och tänkte: Kanske är det inte så illa ändå? Kanske är denna upplaga av Sampdoria bättre än jag trott? Ikväll, i regnet i Salerno, går mina tankar åt helt andra håll efter en match som i praktiken avgjordes på en kvart.
Giampaolo envisas med sin 4-1-4-1 uppställning. Inför kvällens match hade han valt att ta in Depaoli och Villar istället för Bereszynski och Vieira. Detta lag ställdes mot Davide Nicolas 3-5-2, med de f.d Sampdoria-spelarna Candreva och Bonazzoli med från start. När motståndarlaget innehåller gamla Samp-spelare infinner sig inte sällan en naggande känsla av att de kommer bidra till en förlust. Så skulle det också bli ikväll.
Efter 6 minuter får Depaoli ett friläge som han stressar iväg högt över. Chansen lyckas dock inte maskera att det från start handlar enbart om Salernitana, som forsar fram över ett till synes paralyserat, eller i alla fall mentalt underlägset, Sampdoria. I anfallet precis därefter kommer 1-0. Jag är helt säker på att Bonazzoli är offside, och tycker det ser ut så även på reprisbilderna. VAR tillåter honom hur som helst att spela in bollen till Boukaye Dia som lägger in bollen i mål från nära håll.
Så, efter en kvart, står Pasquale Mazzochi för en fin aktion på vänsterkanten. Han spelar Dia som i sin tur slår in bollen i straffområdet. Den når ändra fram till Bonazzoli som står helt ren mitt framför mål. Han gör såklart inget misstag utan sätter dit bollen fint med vänstern. Känslan är redan där att det här Sampdoria-laget inte är kapabelt till att vända på matchen, som känns avgjord.
Sampdoria skulle dock få sina chanser. En hörna i den 24:e minuten når fram till en omarkerad Ferrari som inte lyckas alls med nicken. Efter 37 minuter kommer den stora chansen, en trippelchans rentav. En bollvinst på egen planhalva ger chans till kontring, Sabiri spelar från sin centrala position ut bollen till Djuricic till vänster som avslutar med högern. Returen från Sepe rensas av försvarare i ryggen på egen spelare och bollen studsar till Caputo som drar till direkt på volley. Ny räddning av Sepe ger Leris en jättechans på returen men hans nick går rakt i famnen på målvakten.
Den andra halvleken är bara fem minuter gammal när Salernitana visar upp snabbt direktpassningsspel med rörelse på Sampdorias planhalva. Vilhena väggspelar med Coulibaly som snyggt serverar holländaren mitt framför Audero. 3-0.
Quagliarella byts in och får en bra chans i straffområdet när matchen är 63 minuter gammal men avslutet är svagt.
Så, i den 75:e minuten, tas Sabiri hårt och blir av med bollen. Kontringen ger 3 mot 3-läge och matchens lirare Dia gör det bra på nytt; helt rätt passning perfekt utförd friställer inbytte normannen Botheim som gör 4-0 via stolpen.
Den enda Sampdoria-spelare som får godkänt ikväll är den tolfte spelaren; fansen syns och hörs ända in i matchens slutskede.
Så tvingas jag på nytt ta ställning till de där tankarna som jag hade efter Juventus-matchen. Jo, det är illa. Det här Sampdoria-laget är i precis det skick som jag trodde inför säsongen, och pressen på Giampalo ökar förstås.
