Serie A har fallit, dags att inse fakta.

Lika mot Vaslui, förlust mot Sporting och Europa League har börjat sämre än sämst för Lazio. Röster innan säsongen trodde att vi skulle kunna kriga på båda fronter med en stor och bra trupp. Stor är truppen, men bra det vette tusan. Med bästa laget på planen är jag ganska säker på att vi i alla fall skulle ha fått med oss en poäng mot Sporting. Att Reja väljer att spela Cissé och Klose varsin halvlek är fullt förståeligt när vi är inne i en matchintensiv period. Serie A är och kommer alltid vara prioritet nummer 1. Problemet är att Lazio inte längre befinner sig i guldåret 1999 utan 2011. Då funkar det inte spela med ett b-lag och en halvtaskig inställning. Problemet existerar inte bara hos Lazio utan i stort sätt hos alla klubbar i Serie A.
 

Det är inte konstigt att klubbarna agerar med Serie A som fokus. I alla ligor är den inhemska ligan viktigast. Men varför misslyckas de italienska klubbarna gång efter gång att vinna ute i Europa? För mig är det enkelt. Serie A är inte en lika bra liga som den en gång var, men mentaliteten i ligan känns fortfarande 1990-tal. Att Champions League är en sak förstår jag. Där vill alla vinna, där är de riktigt stora pengarna och den stora prestigen. Klubbarna satsar för fullt med deras bästa trupper och en hundra procentig inställning. Men när det kommer till Europa League vet vi alla som följer italiensk fotboll att turneringen tas med en klackspark. Serie A klubbarna är för "fina" för att satsta på Europa League. Att Lazio förlorade nu senast mot ett lag som Sporting är egentligen inte förvånande. Även fast vi har en stor trupp är många av spelarna mediokra. Visst, spelare som Lulic´, Diakite och Rocchi håller Serie A klass. Men Serie A är tyvärr inte samma fantastiska liga längre. Nu snackar jag rent fotbollsmässigt, jag hade aldrig för någonting i hela världen velat byta ut den kultur och passion som råder kring Serie A mot någon annans.
 

Kontrasten blir tydlig när man ser en nästintill fullsatt Estadio Jose Alvalade i Lissabon, med en framhejande publik och Sporting spelare som spelar som om det vore en av årets viktigaste matcher. Det var säkert en av årets viktigaste matcher för portugiserna, men det borde varit det för oss också. Jag skyller inte på Reja som inte ställde upp med det bästa laget, han gjorde rätt. Som jag påpekade förut är Serie A prioritet nummer 1. Men trots att startelvan på pappret var bra för Lazios del med italienska ögon mätt så räcker tyvärr inte spelarmaterialet till. Som jag sagt tidigare är inte italienska ligan numera bäst, vi är omsprungna av den tyska, spanska och engelska. Då är inte klivit speciellt långt ner till den portugisiska. Spelar Lazio då med sin "näst bästa" uppställning och med en halvtaskig inställning till matchen i allmännhet och Europa League i synnerhet så är det inte förvånansvärt att Sporting vinner matchen fullt rättvist.
 

Den här historien är inte specifik för Lazio. Ni kan i princip sätta in den på vilket lag som helst från Serie A som spelat i Europa Leage eller dess föregångare.
 

Vart ligger lösningen då? Jag skulle vilja säga att klubbarna och ligan måste inse att det inte längre går att värva sig till en bra trupp. Det är inte konstigt att Milan faller utan Zlatan. Världsspelaren Zlatan är en av få spelare i italienska ligan som verkligen hör till toppen i världen. Vad händer om Serie A halkar ner ännu ett snäpp på Uefa-rankingen? Vi kommer definitivt inte få se spelare som Zlatan i Serie A. Tar vi Lazio som exempel har vi inte en enda egen produkt som kan gå rakt in i startelvan, Barcelona har elva! Att vår kanske största talang och framtida bandiera på år och dar, Lorenzo De Silvestri, gick till Fiorentina i brist på speltid var inte annat än ett stort misslyckande. Att Edy Reja och Lotito väljer att satsta på två spelare med framtiden bakom sig före en Zárate som troligtvis efter lite mognad hade presterat år efter år i en lång tid framöver. Förutom fotbollsmässigt hade Zárate större lazialita än vad Cissé och Klose någonsin kommer vara i närheten av. Vem kommer inte ihåg när Zárate stod med Ultras i Curva Nord under hans avstängning mot Bari.
 

Även den här historien är inte heller specifik för Lazio. Utan att kunna vara insatt i stort i övriga klubbars spelare så är det inte en gissning att många saknar startmän från deras egna ungdomsled. När presidenter som Lotito och andra styr klubbarna som företag, med vinst på kort sikt drabbas det långsiktiga. Det är inte konstigt att det italienska landslaget består av gamlingar och har svårt att hävda sig som i sina forna glansdagar. Den nya generationen har svårt att fylla den platsen när de inte fått chansen i sina moderklubbar.
 

Sporting från en halvbra liga som den portugiska går in med full kraft i Europa League för att de har ett bekräftelsebehov eftersom deras egen liga aldrig varit speciellt dominant. Och på grund ut av att ligan aldrig varit dominant har klubbarna varit tvungna att satsa på inhemska talangar. Cristiano Ronaldo och Nani, lyssna bara på de namnen, båda från Portugal och den portugisiska ligan. Jag undrar när Serie A producerade sådana världsspelare sist.
 

Precis som med alla världsledare så faller de tillslut. Gamla Kina, Romarriket, kolonialmakten Storbritannien och Serie A. Gemensamt för dessa fyra men även andra är att när trenden väl pekar neråt ser man inte vad som är påväg att hända. Jag menar vilken invånare under Romarriket år 476 e.kr. förstod att nu faller vi? Datum skapas först efteråt i historieböckerna. Romarriket lyckades aldrig återhämta sig och bli ett nytt imperium. Serie A föll någon gång runt milleniumskiftet men de involverade har ännu inte förstått faktum.
 

Må oss hoppas att presidenter och ligaansvariga kommer underfund med detta snarast så att Serie A kan byggas om från grunden och både inta rätt mentalitet men också satsa lånsiktigt med spelare från de egna ungdomsleden. Då blir vi världsledande igen!
 

Förändring är något som tar tid, Italien kommer inte ha någon vinnare i Europa League under lång tid framöver. Att bli irriterad på klubbarna som inte satsar hjälper inte, det är i grunden problemet ligger. En storklubb som Lazio ska kunna spela med sitt b-lag i Europa League gruppspelet och ta sig vidare ... om det vore 1999. Nu är det 2011 och vi måste inse att vår världsdominansinställning inte fungerar längre, dags att vakna, dags att satsa på ungdomarna och lokalt. Dags att inse att vi inte längre glider med på vågen utan att behöva paddla, just nu är vattnet plant men om 5 år, om inget görs åt saken, kanske tidvattnet drar oss bakåt hur mycket vi än paddlar.