Storia del Calcio: Omar Sivori – Den förbannade ängeln
Omar Sivori är en av de riktigt stora spelarna som gett avtryck i Serie A och Italien. Men bakom fasaden av mål och titlar döljer sig en upprörd man med en nemesis i form av en gammal tränare. När Omar talar ut den 5:e december 1968 är det en skrämmande historia han delger journalisterna. I centrum står hans gamle tränare i Juventus, Heriberto Herrera.
När Maradona i all hast lämnade Napoli och Neapel efter det positiva dopingprovet han lämnat efter matchen mellan Napoli och Bari i mars 1991 beskrevs det som att han ”försvann som en tjuv i natten”. Gräver man lite i historien så är han inte ensam, Maradona.
Enrique Omar Sivori var under sextiotalet en av de mest tongivande anfallarna i Serie A. Mellan 1957 och 1965 vann han tre scudetti med Juventus och lyckades på 215 matcher göra 135 mål. Sivori har tillsammans med Silvio Piola fortfarande rekordet i antal mål på en och samma match. När Juventus krossade Inter med 9-1 gjorde Omar sex mål. Sivori var på toppen av sin karriär men förhållandet mellan honom och dåvarande tränare i Juventus, Heriberto Herrera hade nått en punkt då det var omöjligt för båda att stanna i klubben, tillsammans, ett år till.
Omar Sivori anländer 1965 till Napoli, nyligen uppflyttade från Serie B. Tillsammans med José Altafini och Cané så ledde Sivori Napoli till en smått fantastisk tredjeplats. Sivori hade dock en lägre utgångsposition än vad han tidigare haft under säsongerna i Juventus. Istället för att ösa in mål var han nu främste framspelare till Altafini som slutade fyra i skytteligan på 14 mål.
Trots att både Cané och Altafini gjorde fler mål än Sivori, som ändå mäktade med sju stycken, var det ingen tvekan om vem som var den stora stjärnan i de Napolitanska fansens ögon. Jämfört med Maradona som också han var den absolut största fixstjärnan hade Sivori ett problem. Han funkade inte i omklädningsrummet och hade en dålig relation med både medspelare, tränare och övriga personer runt omkring laget.
När Sivori skadade knät tidigt under säsongen 67-68 var det många inom klubben som ville ha bort den stökiga idolen. Dåvarande tränaren, Bruno Pesaola fick ett bud från Fiorentina som han accepterade omedelbart. Sivori valde dock att stanna i Napoli då Fiorentina inte kunde erbjuda samma lön. Samma Fiorentina skulle året efter vinna Scudetton.
Situationen för Pesaola vart ohållbar och han ersattes, trots en briljant andraplats i ligan, av Carlo Parolo. Parolo skickade iväg Sivori på rehabilitering till Grado, en liten kuststad i Friuli.
Samtidigt som Sivori var på rehab för sin knäskada hade ligan dragit igång och när han tillslut är helt återställd i mitten på oktober så börjar problemen återigen. Parolo anser att Omar har max 60 minuter i benen medans han själv tycker att han är given i startelvan.
Den 5 december 1968 är det dags för Napoli och Sivori att gå upp mot hans gamla Juventus, fortfarande under Herreras ledning. Pesaola hade bytts ut mot Chiappella men Omars humör var detsamma.
Herrera hade filat på en taktik han visste skulle få Sivori ur balans. Punktmarkering av Omar hela matchen. När Sivori för tjugonde gången blir nerdragen av Favalli, satt som markerare så brister det för honom. Sivori sänker honom med ett slag. Domare Pieroni visar Omar vägen till omklädningsrummet. Herrera hade lyckats. Medans Sivori vandrar över San Paolos gräsmatta startar det ett storbråk mitt på planen. Efter minuter av vilt slagsmål avvisas även Panzanato och tränare Chiappella av planen tillsammans med Juventusspelaren Salvadore.
Omar Sivori skulle dock inte låta Heriberto Herrera få sista ordet. Medans han är i full gång att ta av sig matchstället så vinkar han in ett gäng journalister i omklädningsrummet och börjar sin smått fantastiska berättelse.
” Juventus ledning anklagar oss för att inte uppträda sportsligt. Jag kan dock tycka att dem borde koncentrera sig mer på vad som händer hos dem själva. Jag vet mycket som inte ni har en aning om. Bara för tio dagar sedan, exempelvis, så slogs Salvadore och Del Sol öppet på träningen men det är inget som dem talar öppet om va? Precis som dem inte har gjort vid andra incidenter. Som när Salvadore tog ett järnrör och skulle slå in skallen på Heriberto, men stoppades i sista sekund av Del Sol. Eller när det slutligen brast för Combin som klappade till Heriberto som vecka efter vecka utmanade Combin att slåss utanför träningsanläggningen. Förstår ni vad jag menar? Eller som när Dell’Omodarme krossade en stol över ryggen på Heriberto då han gått för långt mot Sacco. Du är bara bra på att döda kärringar hade Heriberto sagt till Sacco och syftat på en bilolycka han var inblandad i där en äldre dam tragiskt hade omkommit. Detta är Juventus, en klubb som istället för att förbereda sina spelare fotbollsmässigt hetsar, mobbar och förbereder dem för slagsmål istället.”
Reaktionerna i Italien blev såklart enorma. Samtidigt som inget konkret straff kunde delas ut. Sivori och andra sidan blev dömd till sex matchers avstängning efter smällen mot Favalli och med hans berättelse i omklädningsrummet kände han att hans tid inom den Italienska fotbollen var över. Han hade gett en ”brutta figura” tillbaks till Heriberto Herrera. Enligt honom så var även säsongen förstörd i och med avstängningen.
”Jag drar till Argentina, det är min protest mot allt ont som jag fått utstå” förklarade Sivori – och stack det gjorde han – inte bara från Italien, utan hela fotbollsvärlden. 33 år gammal hade Omar Sivori fått nog, och flydde från Neapel – även han mitt i natten.
Han kunde dock inte hålla sig borta allt för länge. Utan startade ganska omgående en tränarkarriär som 1972 ledde fram till rollen som förbundskapten över det Argentinska landslaget. Sitt heta humör blev han dock aldrig riktigt av med. Efter ett storbråk med det Argentinska fotbollsförbundets ordförande Peron fick han sparken 1974.
Inte förens i slutet på sjuttiotalet slöt han fred med Juventus och blev deras chefsscout i Sydamerika.
Omar Sivori avled i sitt hem i Argentina 1995, han blev 60 år gammal.
