Striden om Scudetton kan börja
Ancelotti lyckade på något sett få liv i sina gubbar i paus.
Jag vet inte om jag vart mer klok av att Napoli faktiskt lyckades slå Lazio igår på Olimpico. Man har under en längre tid gått runt och burit på en känslan av att ett misslyckande ska komma, men icke!
Både lagen såg sig likt ut och det är kanske det som oroat mig allra mest i Napolis fall. Utöve en oprövad Grek i kassen och en Hamsik i en position jag inte hade valt åt honom. Men jag får nog vänta med att syna dessa bluffar, Ancelotti lyckade på något sett få liv i sina gubbar i paus efter en svag och tempo fattig första halvlek där Lazio hade momentum och ledningen i paus. Lazio startade i sedvanlig ordning med den spelskicklige Spanjoren jämte den på nytt födde målspjuvern Immobile. Med nyförvärvet Badelj tillsammans med Savic, Parolo. En stabil trio som tampades i 90 minuter.
Men immobile konst nummer till 1-0 räckte inte till denna gång. Lazio fick inget rejält tryck på Napoli kassen förutom ett missat öppet mål av den sistnämnda och en nick i stolpen av nyförvärvet från Sassoulo, Acerbi. Lazio fick istället se Milik enkelt placera in 1-1 i öppen bur efter en sedvanlig genomskärare av Insigne till en volleyspelande Callejon, all oro och smärta om ett misslyckande försvann genast från min kropp och känslan av ett Napoli från förra säsongen kom som en frisk vind. Men slut var det inte på långa vägar. Innan visslan skulle eka på Olimpico, så skulle Insigne såklart borra in en bredsida i bortre. 1-2 slutar matchen och som Ancelotti själv sa så summerar jag matchen med ett Napoli som kom sent ur startblocken, men lyckades ta sig samman och hitta tillbaka. 3 viktiga poäng var det som behövde och det vi fick i denna oerhört tuffa premiär match.
Arrivederci!
/Adrian
