Studio Nerazzurro: äntligen är det över
Ikväll drog Interspelarna på Meazzan och supportrar över hela världen på sig den svartblåa tröjan för sista gången denna säsong. Skönt tycker nog de flesta nerazzurri, som bara väntat på att denna utdragna mardröm ska ta slut. Ett motiverat och formstarkt Udinese kom till start mot ett omotiverat och formsvagt Inter och visst kändes det som att det hela bara kunde sluta på ett vis.
Matchfakta
Mål: Pinzi (1’), Domizzi (10’), Juan Jesus (12’), Di Natale (40’), Silva (52’), Rocchi (63’), Muriel (67’)
Varningar: Pereira, Juan Jesus, Pinzi
Domare: Mazzoleni
Första halvlek
Udinese rivstartar och tar ledningen nästan innan matchen har hunnit börja. Juan Jesus står för en horribel aktion, då han fumlar med bollen i eget straffområde, ett misstag som utnyttjas av Pinzi som enkelt gör 0-1.
Matchen fortsätter i samma anda och Inter kämpar med att ta sig över på motståndarlagets planhalva. Man lyckas dock komma över knölen, och kommer in allt mer i matchen. Kovacic är som en strimma ljus i mörkret, med imponerande bollbehandling, snabbhet och teknik.
Men den lilla positiva tendens man tror sig se, visar sig vara kortvarig. Efter knappt tio minuter räddar Cambiasso ett avslut av Di Natale på mållinjen. Sekunder därefter lyckas Domizzi utöka bortalagets ledning. Inter ser fullkomligt håglöst ut.
Dock tar matchen ett kliv i rätt riktning, med Interögon sett, då syndabocken vid första målet, Juan Jesus, reducerar med ett skott från medeldistans som glider under målvaktens armar. Knappt 12 minuter har spelats och det matchen saknar i spelmässig kvalitet, återfinns i den svängiga och oförutsägbara matchbilden.
Båda lagen lyckas skapa ett par chanser, men utan att riktigt hota. Farligast är Rocchi som kommer fri på högerkanten och avslutar strax utanför den vänstra stolpen.
Matchen fortsätter att bölja fram och tillbaka och med halva halvleken spelad kommer Di Natale till en riktigt farlig målchans, som han dock bränner, till Intersupportrarnas lättnad.
Bara minuter därefter får Interanfallaren ytterligare ett mycket bra tillfälle att kvitterar, men Rocchi lyckas inte överlista Brkic i målet efter en bra aktion och inspel av Pereira.
Efter den intensiva inledningen har matchen stannat av en aning. Båda lagen försöker etablera spel på den offensiva planhalvan, men utan synbara resultat. Dock har Inter en positiv sekvens i den 38:e spelminuten, då Kovacic startar ett anfall som slutar med flera farligheter i Udineses straffområde.
Det straffar sig alltid att missa bra möjligheter. Minuten senare gör Di Natale ett fantastiskt vackert mål, då han får för mycket utrymme att vända upp och han avslutar via stolpen in i mål. Det är ett oerhört vackert avslut som till och med applåderas av Interpubliken.
Halvlekens sista minuter spelas av utan större sensationer och de svartblåa blir utbuade när de går till vila.
Andra halvlek
Matchens andra halva börjar ungefär som den första slutar. Udinese har inget behov av att gå framåt och Inter är uddlöst i det offensiva spelet. Även hemmasupportrarna är förvånansvärt tillbakadragna, och överröstas stundtals av Udinesefansen.
I den 52:a minuten blir mörkt mörkare och de svartvita kontrar in sitt fjärde mål för kvällen.
I samma veva inser Strama att det nog är dags att göra ett byte. Palacio tas in istället för Álvarez, ett byte som väl ingen blir ledsen av. Direkt händer det grejer och efter ett par minuter är argentinaren inblandad i ett anfall som slutar med att Rocchi träffar stolpen. Nära men inte tillräckligt.
Matchen står och darrar en aning, men då tar Palacio saken i egna händer då han gör sin gubbe och slår en perfekt boll mot Rocchi som denna gång inte misslyckas. 2-4 är ett faktum och man börjar få lite pazzavibbar.
Men de positiva känslorna försvinner snart. Handanovic och Nagatomo spelar knattefotboll och Muriel kan utöka den svartvitrandiga ledningen.
Inter fortsätter att producera målchanser, men utan att det blir riktigt farligt. Den sista kvarten är slående händelselös och tystnaden på San Siro är signifikativ för en säsong som nästan bara erbjudit lidande. Intersupportrarna drar en lättnads suck när Mazzoleni sätter pipan i mun och avslutar officiellt pärsen.
Äntligen är mardrömmen slut. Ytterligare en hemsk tillställning fick sätta punkt för denna katastrofala säsong. Och trots en match som bara kan stavas ”disastro”, känner många nerazzurri sig lättade ikväll. Äntligen är det över.
