Chievo - Inter
2 - 0

Studio Nerazzurro - nattsvart horror show på Bentegodi

Inter föll med 0-2 borta mot Chievo i Serie A-premiären. Det finns tyvärr inte mycket positivt att ta med sig från ikväll.

Chievo-Inter 2-0 (0-0)
1-0 49' Birsa
2-0 81' Birsa

Inter (3-5-2) Handanovic - D'Ambrosio, Ranocchia, Miranda - Candreva, Kondogbia, Medel, Banega, Nagatomo - Eder, Icardi

Byten: 61' Candreva -> Perisic, 70' Banega -> Brozovic, 75' Eder -> Palacio

Blåsvarta fans världen över såg med stor nyfikenhet hur Frank de Boers första Interelva intog Bentegodis bedrövliga gräsmatta för att kicka igång säsongen 16/17 med bortamöte mot svårspelade Chievo. Tvärtemot alla förhandstips ställde holländaren upp med ett 3-5-2 där D'Ambrosio blev mittback tillsammans med Ranocchia och Miranda och Candreva och Nagatomo flankerade mittfältstrion Medel, Banega och Kondogbia. Längst fram fick Icardi generöst nog en lekkamrat i form av Eder. Största överraskningen var att Ivan Perisic inte fick plats i elvan utan sattes på bänken.

Första halvlek

Chievo på bortaplan brukar oftast inte vara några klang- och jubelföreställningar, och denna skulle inte bli något undantag. Ett lågt stående Chievo tillät Inter ha 81% av bollinnehavet första 20 minuterna - men ett bolltrampande Inter som använde sig av sina tre mittbackar plus en droppande Gary Medel med sina otillräckliga regista-fötter var inget större hot för hemmalaget. Istället började såväl Banega som Kondogbia att sjunka nedåt i frustration och Inter rullade ofta boll mellan sina spelare utan att slå ut en enda motståndare med sina passningar.

De Boers oväntade 3-5-2-uppställning gav inte alls önskat resultat. Till höger hade Antonio Candreva en synnerligen svår Interdebut och misslyckades med var och varannan aktion. Till Candrevas försvar kan hävdas att han involverades på tok för tidigt i anfallen och ofta fick ta emot studsande D'Ambrosio-bollar felvänd på egen planhalva snarare än att komma rättvänd på offensiv planhalva; men det till trots vill nog Candreva helst glömma den dryga timmen han fick på planen. Till vänster var Yuto Nagatomo som så många gånger förut en vandrande frustration där touchen på bollen blir så många att den enda lösningen till slut blir att vända hemåt.

Chievo kunde fått en drömstart när Andrea Ranocchia vansinnessatsade i eget straffområde för att rädda upp en missad bollmottagning - men hans överkörning av Meggiorini renderade som tur för Inters del varken i kort eller straff. Istället blev det Inter som skapade matchens första chans när Eder tvingade Sorrentino till en hyfsad räddning. På en hörna strax efteråt fick Inter en dubbelchans där först Eder och sedan Ranocchia fick fria skottlägen men båda fastnade i blocken. Halvlekens sista chans tillföll Chievo och Meggiorini som löpte rakt igenom ett ihåligt Interförsvar men sköt utanför Handanovics vänstra stolpe.

En trött första halvlek där Inter ville dominera bollinnehavet men inte var kapabla att göra något som helst med det. Spelarna opererade oftast ensamma på planen och lyckade kombinationer med spel på andra och tredje spelare var i stort sett obefintligt. De lilla ljuset i mörkret tycker jag var Ever Banega som bitvis visade prov på ett passningsspel ingen av de andra mittfältarna besitter. När motståndarna ligger så lågt som Chievo i denna matchen bör Banega spelas i en djupare position där Gary Medels sidledsfötter inte bidrar med särskilt mycket alls till uppbyggnadsspelet.

Andra halvlek

Inter klev ut till andra halvlek med samma manskap som startade matchen och de första minuternas spel ingav inget större hopp till förändring. Istället klev Chievo fram i banan och efter bara fyra minuters spel så kom hemmalaget i en andravåg efter ett anfall och spelade bollen snett inåt bakåt till Valter Birsa som skottfintade upp både D'Ambrosio och Ranocchia till månen innan han smällde in 1-0 otagbart för Handanovic i målet.

Målet gav matchen välbehövligt syre och tempot drogs upp en aning (Under tiden bollen var i spel Chievo gjorde i sann italiensk anda allt för att spelavbrotten både skulle bli många och långa). Om det uppskruvade tempot gynnade Inter var dock tveksamt, för laget såg fortfarande märkbart krampaktigt ut i sina anfall. När Ivan Perisic bytte av en troligtvis tröttkörd Candreva efter en timmes spel syntes en liten nivåhöjning; med Perisic på ena kanten i en lite högre utgångsposition fick Inter ett mer konkret hot mot Chievoförsvaret, men till mer än några bra inlägg mot en återigen isolerad Icardi kom inte Inter.

Inters bästa chans i den andra halvleken fick, återigen, Ranocchia, som inte heller i anfallsspelet fick ordning på sina långa ben och lyckades missa bollen bara någon meter från mål på en strålande boll från Banega.

Istället blev Valter Birsa, matchens kanske bästa spelare, den som satte en spik i en redan illa tilltygad blåsvart kista. Skottfinten hade visat sig effektiv vid första målet så slovenen testade igen, denna gången var det Gary Medel som givmilt gick på finten och bjöd på skottutrymme. Birsas klassavslut sitter perfekt i ena hörnet och Handanovic kan bara titta på. Inter var ett slaget lag, och ett nickavslut av inhopparen Palacio är det närmsta man kommer ett mål idag.

Summering:

Välkommen till Serie A, Frank de Boer. Hade du några illusioner om att detta skulle bli ett enkelt jobb är det bara att släppa dem med en gång. Inter är fortfarande ett lag som brottas med många av de problemen vi pinades av under våren. Ett stillastående anfallsspel, skrämmande dåliga försvarsspelare och svårigheter att få med tillräckligt mycket folk upp i offensivt straffområde. När man i en match som denna lämnar sitt uppbygnadsspel till stor del i händerna på D'Ambrosio, Ranocchia, Medel och Nagatomo - ja då kommer det inte att flyta av sig själv.

Jag tvivlar på att Icardi ens kom upp i tvåsiffrigt antal bolltouch på hela matchen, likadant tvivlar jag på om Nagatomo någonsin hade mindre än tvåsiffrigt antal bolltouch när han hade bollen. Jag vet inte vilket problem jag tycker är störst...Oerhört intressanta veckor stundar. Mercaton behöver leverera 2-3 förstärkningar till det här laget, och jag tror de Boer desperat behöver de kommande veckorna samt landslagsuppehållet för att sätta sin prägel på det här.