Tankar efter lördagens debacle
Napoli förlorade rättvist borta mot Lazio på påskafton med klara 3-1. Precis som med många andra matcher denna säsong så slarvas det i försvarsspelet i kombination med brist på motivation. Det fanns dock två godkända gubbar igår ur napolitansk synvinkel, Edy Reja och "Pocho" Lavezzi.
Mazzarri har dundrat i media att Napoli förtjänade att vinna. Jo tjena, dra den om Rödluvan också.. Redan från start tyckte jag mig ana oråd. Våra tillresta fans (de flesta ur Curva A) vägrade hålla käft under den tysta minuten för Giorgio Chinaglia. Inte för att jag har mycket till övers för Lazio men under sådana här cermonier ska man hålla käft.
Lazio blev ju inte direkt mindre taggat av det här och det märktes direkt tycker jag även om vi hade mycket boll. När man dock tror att vi kan ha råd med att släppa upp Lazio så bjuder De Sanctis på första målet. Candrevas skott går alltså under vår pirat och drygt 40 000 ursinniga högervridna örnar jublar likt vid en scudetto-vinst.
Napoli tar dock tag i spelet och här anar jag att laget kan komma att fixa detta ändå. Vi för spelet och när bollen och laget är i rörelse så har Lazio faktiskt väldigt svårt att hänga med. Kvitteringen hänger i luften och när sedan Pocho snyggt klackar fram Pandev så är kvitteringen ett faktum. Här måste jag dock få gnälla lite igen.. Tro mig, jag jublade som fan vid 1-1 målet men tycker samtidigt att Pandevs målfirande är respektlöst och fult. Han har spelat en jävla massa matcher för Lazio och då ska man hålla igen om man målar mot sina gamla fans.
Målfirandet till trots så tycker jag mig ändå skönja ett Napoli som kanske ska kunna ro hem det här. Och hade det inte varit för Pandevs jättemiss på Pochos förarbete i början av andra halvlek så hade det kanske blivit så. Nä, istället sjunker laget ner i knäna på De Sanctis i takt med att Lazio trummar på. Inte blir det bättre att vi totalt saknar yttrar samt har nyckelspelare som Hamsík och Inler som fullständigt gör bort sig en kväll som denna. Här kan vi åter igen snacka om respektlöst. Det är respektlöst mot den lönechecken de cashar in varje månad och det är respektlöst mot den tröja de bär varje söndag.
När sedan slutsignalen går är jag jävligt nöjd med att vi inte blivit fullständigt överkörda av ett Lazio VI tillät vinna. För det gjorde vi, ett Napoli i form hade lätt kunnat manövrera ut Lazio igår men vi gjorde inte detta. Vi var trötta, loja och usla. Mazzarri ska också ha sig en känga: VÅGA SPELA MER MED VARGAS!!!!
Hela säsongshelvetet är ändå över efter Chelsea-utskåpningen så vad har vi att förlora?! Borde kanske inte Vargas vaggas in i den napolitanska spelmodellen inför nästkommande säsong eller är hans öde redan förseglat?!
Nä, den enda spelaren som får godkänt i gårdagens pinsamma tillställning är Ezequiel "Pocho" Lavezzi. Han har en enastående balans och ett driv som inte setts i en napolitansk tröja sedan åren 1984 - 1991. Jag bara hoppas på att vi får behålla honom...
Och så då till El Matador. Vad har hänt?! I de senaste matcherna har hans fightingspritit falnat och kanske har det med trötthet att göra (?) eller är han kanske bara så här ojämn? Hur som, det var inte anfallarna som förlorade matchen igår, det var än en gång vårt mittfält och kära försvar.
Summan av kardemumman är att Napolis lag inte har kvalité nog till att slåss på tre fronter. That´s a fact! Jag är ändå mycket nöjd över säsongen som gått. Vi gick vidare från dödens grupp och detta på bekostnad av miljardbygget Manchester City. Vidare har vi gått till cupfinal samt gjort en godkänd ligasäsong (so far...).
Även om jag fortfarande är förbannad över skitförlusten igår är jag alltså nöjd sett till hela säsongen. Jag är också glad för Edy Rejas skull. Lazios förtjänar inte en sådan stor hjälte, men eftersom de har honom nu så gratulerar jag dem.
Äh, nu glömmer vi detta och ser till att vinna mot Atalanta!
Forza!!!
