Udinese - Juventus
Tankar inför Udinese-Juve: Allegri, bok två kapitel ett
Serie A är tillbaka efter en vackert blå EM-sommar. Fotbollen är tillbaka från semestern. Allegri är tillbaka efter ett två år långt uppehåll. Det känns som en nystart på alla sätt och vis. Eller ja, förutom att tränaren har tränat laget förut. Det gick ju bra då, vad kan vi förvänta oss denna gång?
Det är alltid lika kul att vara igång igen, här kommer mina tankar inför matchen imorgon.
Har tränarkarusellen stannat nu?
Jag måste erkänna att jag fortfarande är lite kluven vad gäller Allegris återkomst. På något sätt kändes det som ett naturligt avslut när han och klubben gick skilda vägar. Hans fem år vid rodret var helt fantastiska, men nu behövdes det en förändring. Något nytt för att väcka liv i en mätt och sömnig trupp. Jag tror fortfarande att det var rätt val, problemet är att hans ersättare var felrekryteringar. Klivet bort från Juventus DNA blev för långt. Att förvandla en stabil, tung, malande lagmaskin till en frejdig tiki-taka-organism på en handvändning är en utopisk uppgift. Det blir inte lättare om du har lika mycket karisma som en blöt fimp. Att kastas in ditt hemlands största klubb det första tränarjobbet du tar är en orimligt stor uppgift att klara av. Det blir inte lättare av att du inte får någon försäsong och måste spela match var tredje dag. Att anställa Sarri var ett felbeslut. Men att sparka honom mitt under pandemin var också ett felbeslut. Jag hoppas att Max comback inte blir det tredje i rad.
Vi vet redan vad följetången i media kommer att vara. Hur står sig den här upplagan av Allegris Juventus mot hans förra? Och det kommer vara svårt att upprepa det Max gjorde under sin första sejour. 271 matcher , 191 vinster, 43 kryss och 37 förluster är nästan overkligt bra statistik. Det som talar för att ta tillbaka honom är just att han är en vinnare. Det behöver inte vara vackert (men det kan det också vara, Juventus har stått för fullständigt briljanta matcher under Allegri), men det är stabilt och framförallt effektivt. Och det är väl så Juventus ska vara? Det är väl så dom alltid har varit? Personligen så hoppas jag att Mister Max är villig att trycka liiite hårdare på gaspedalen den här gången. Då tror jag det kan bli riktigt bra. Vi får se hur han tar sig an ett lågt stående Udinese på söndag.
Förstärkt men tunt mittfält
Arthur missar inledningen av säsongen, Rabiot är också skadad och McKennie är avstängd. För några dagar sedan var det alltså bara två mittfältare tillgängliga för spel mot Udinese. Bernardeschi vill jag inte se som central mitt i tävlingssammanhang tack. Men i och med den lockiga Locatellis intåg så känns det en hel del bättre måste jag säga. Det är ingen världsstjärna än men definitivt en ytterst kompetent fotbollsspelare med kvalitéer såväl offensivt som defensivt. Förra säsongen hade han flest bolltouch (3304), flest passningar (2749), flest pass till sista tredjedelen (446), näst flest lyckade passningar till motståndarnas planhalva (304) och näst flest tacklingar (81) i hela Serie A. Men steget till en storklubb kan vara lurigt, vi får ha lite tålamod med den gode Manuel. Att han kommer att starta redan imorgon känns därför inte troligt. Förmodligen får vi se Ramsey som regista (ett experiment som sett helt ok ut hittills) med Bentancur (usel form på försäsongen) bredvid. Inte så att det vattnas i munnen men förhoppningsvis bra nog för att ta sig igenom första omgången.
Allegris laguppställning är svårgissad
Sett till försäsongen så blir det ett 4-3-3 med Dybala centralt. Men vi ska nog räkna med en och annan överraskning när elvorna släpps den här säsongen. Max gillar att vara flexibel och anpassa sin elva efter motstånd. Ibland kan det säkert bli en trebackslinje. Mot U23 här om dagen var det en 3-4-2-1. Vad det blir imorgon får vi helt enkelt se då.
Möter vi en nedflyttningskandidat?
Förra säsongen fick Udinese ihop 40 poäng, sju poäng ner till plats 18. Nu har dom tappat två av sina bästa spelare och inte ersatt dom med i princip något alls. De Paul var lagets stora stjärna och spelfördelare, Musso var den sista utposten. De Paul gjorde 9+11 förra säsongen vilket innebär att han var direkt inblandad i 20 av Udineses 42 mål, Musso höll nollan åtta gånger (14 säsongen innan det). Förut fanns det något att vara rädd för, nu känns det mest som ett lag som kommer att slå läger i knät på sin egen målvakt. Och utan spetsen dom hade förr så kan det bli svårt att skrapa ihop 40 pinnar den här gången. Det innebär självklart att Juventus är storfavoriter imorgon. Något annat än tre poäng skulle kännas som ett misslyckande.