Tottenham 1-2 Juventus: Osannolik vändning på Wembley

Ett utspelat Juventus går till kvartsfinal efter en känslomässig holmgång i London.

Det finns många sätt att vinna fotbollsmatcher. Det mest okomplicerade sättet är naturligtvis att spela bättre än sina motståndare, ta bollen av dem och sen rusa iväg till andra änden av planen och göra mål. Ett annat sätt är uppenbarligen att spela uruselt, knappt prestera ett vettigt uppspel på hela matchen, förlora i princip samtliga närkamper, vara tillbakapressat nära nog oavbrutet, men vinna ändå. Det är ingen långsiktig väg till framgång, men känslan när det fungerar är oslagbar!

Matchen
Att detaljerat redogöra för matchsituationer fixar jag bara inte. Son hade en bra möjlighet att ge Totenham ledningen efter nån enstaka minut (bra räddning av Buffon). Därefter hade Totenham ett kompakt spelöertag i stort sett under hela matchens speltid. Exakt hur många hel- och halvchanser de skapade har jag lyckligt nog glömt bort. Hade lagen inte bytt sida i halvtid hade halva Wembleys gräsmatta varit nära nog oanvänd.

Jag betraktar mig som en ganska optimistiskt sinnad person, men fakta efter 45 minuter var att det inte fanns något - absolut ingenting - som talade för Juventus. Tottenham hade varit bättre på allt. Juventus såg så trögt ut, och stressades sönder av Tottenhams höga press. Därtill var marginalerna emot. Juventus fick en helt uppenbar straff friad - Totenham gjorde 1-0 på en felträff.

Men precis som vi såg i första matchen är Tottenhams försvar en riktigt sorglig historia. Juventus hade inte stort mer än två lyckade uppspel via mittfältet på hela matchen. De ägde rum bara någon minut efter varandra, och därefter var matchen vänd och vunnen. Tottenham hade flera bra möjligheter mot slutet, inklusive en nick i tolpen av Kane (som inte var avflaggad för offside), men Juventus höll undan. Inte som det bättre, men som det vinnande, laget.

Juventus
Efter en sån här match ska man såklart unna sig att bara vara glad, men ska vi titta framåt finns det ganska mycket att känna oro över. Det här var ingen kontrollerad defensiv triumf, som TV-studion i det närmaste beskrev matchen som. Jag skulle säga att Tottenham snarare lyckades förlora än att Juventus lyckades vinna. Bortsett från det bragdartade i att vinna mot en tydligt bättre motståndare var det här inte imponerande alls.

Våra problem att hantera hög press är vid det här laget kända i hela fotbollseuropa. Khediras form är en bedrövelse och inget annat. Barzagli är fortfarande en fullt duglig innerförsvarare, men hade knappt ett rätt som ytterback. Det saknades en tydlig spelidé, passningsspelet var plottrigt och vi tappade bollen i farliga positioner matchen igenom.

Förra våren var Juventus Europas bästa fotbollslag. De avverkade problemfritt tre topplag på väg till finalen, och borde ha vunnit mot Real i Cardiff. Årets Juventus bör ses som underdog i princip oavsett lottning i kvartsfinalen, där Pjanic och Benatia därtill är avstängda i första matchen. Det lär krävas fler matcher som den här om det ska bli en ny final.

Tottenham
Det är svårt att förstå hur ett lag så överfyllt med begåvning kan ha en så lättsinnig attityd till att försvara sin egen planhalva. På två matcher, där Tottenham har dominerat 160 av 180 spelade minuter, har Juventus gjort fyra mål, bränt en straff, fått en solklar straff friad och skapat ytterligare två-tre helt öppna målchanser. Detta alltså utan att ha haft ett fungerande offensivt spel!

I en egendomligt rubriksatt artikel i Aftonbladet citeras Chiellinis resonmang om att Juventus aldrig slutade tro på att man skulle kunna vända matchen. Att historia spelar roll, att Tottenham sällan vinner de största matcherna, vilket Juventus tvärtom ofta gör. Det var vare sig något "hån" eller någon "giftpil". Det var ett konstaterande av helt uppenbara fakta. Allt som krävs för att göra mål på Tottenham är att en försvarare, en mittfältare och en anfallare gör något rätt/klokt/bra efter varandra. Trots att Juventus inte hade spelat bra valde man helt realistiskt att lita på att man skulle klara av det konststycket två gånger. Och lyckades.

Känslor...
Känslomässigt är fotboll ett nollsummespel. Euforin hos vinnarna brukar motsvaras av hur förkrossade förlorarna är. Gårdagen var inget undantag. Enligt min Tottenham-kollega hade Son gråtande efter matchen pratat om att han ville dö. Jag förstår honom, och mitt hjärta blöder verkligen för Tottenhams skickliga spelare, deras naivt sympatiske tränare och deras luttrade stackars supportarar. Fotboll är en hård, och ibland ganska orättvis, sport.

De tragiska omständighterna Astori tillförde ytterligare en dimension. Det var svårt att inte bli berörd av Chiellinis uttryck under den tysta minuten innan avspark, och intervjun med honom efter matchen ville aldrig ta slut. I vackra ordalag på vacker engelska beskrev han sina känslor de senaste dagarna och inför matchen. Det var länge sedan jag såg en fotbollsspelare framstå så mänsklig och så lätt att käna med. Igår var det triumf och lycka i London. Idag är det begravning i Florens. Ibland drabbar livet - och döden - även elitfotbollsbubblan.

Spelarbetyg
Buffon: 7
Gjorde allt man kunde begära.
Barzagli: 5
Inte längre någon ytterback.
Benatia 5,5
Många fel. Juventus lyfte tydligt efter bytet.
Chiellini 7
Flera svaga och omständliga uppspel. Sedvanlig CL-insats i övrigt. Rensningen framför fötterna på Kane i andra halvlek var italienskt fotbollshantverk av absolut bästa kvalitet! 
Alex Sandro 5,5
Osynlig offensivt, godkänd defensivt.
Khedira 4,5
Var ingenstans. Såg bitvis ut som en patient på rehabiliteringsvård.
Pjanic 5,5
Försökte hålla i bollen, men hade stora problem med det höga tempot.
Matuidi 5
Lyckades inte med mycket, men var iallafall i vägen emellanåt. Häpnadsväckande problem med tekniken.
Douglas Costa 6,5
Tog initiativ. Enda spelaren i Juventus som lyckades göra något med bollen. Borde blivit belönad med en straff i första halvlek.
Dybala 6
Osynlig nästan hela matchen. Tappade bollen i farliga lägen flera gånger. Mycket vackert mål!
Higuain 7
Deltog inte mycket i spelet, men det behöver man inte heller göra för överbetyg om man gör ett mål och slår en underbar målpassning.
- - -
Asamoah 6
Stabilt inhopp.
Lichsteiner 7
Förändrar hela matchen. Stabiliserade den såriga högerkanten och ligger bakom kvitteringen. Startspelare i kvartsfinalen?
Storari
Betygsätts inte.

 

Mats Engman2018-03-08 11:15:00
Author

Fler artiklar om Juventus