Verona-Roma 1-1
Det blev en tempofattig och föga underhållande match på Bentegodi och det dåliga tempot berodde på mästarnas förvånansvärt tama insats. Mästarna såg ut som om de hade tränat på badstranden under sommarlovet och svek de högt ställda förväntningarna ordentligt.
Matchbilden blev oväntad med Verona som huvudsaklig bollinnehavare och att Roma inte skulle upprepa fjolårets överkörning av ”Hellas” på Bentegodi (1-4) förstod man på ett tidigt stadium.
Verona, ett lag med en backlinje som till och med skulle få många Serie B-tränare att begära förstärkning, tog sensationellt kommandot i matchen och släppte det inte förrän den rättvisa kvitteringen kom i 75:e minuten.
Roma var totalt oigenkännligt och man undrade om Capellos grabbar verkligen hade insett att det var 26:e augusti och inte 26:e juli – det såg ut som alla i startelvan hade en 30 kilos ryggsäck på sig som en del spelartrupper har under sommarträningen! Bara inhopparen Guigou såg ut att ha ligatempo i kroppen.
Verona hade ett klart övertag första halvtimmen och var närmast ett ledningsmål tack vare god framkomlighet på kanterna och positionsövertag på innermittfältet, där till och med Romas Tommasi hade stora problem att hänga med. Montano och rumänen Mutu oroade på Romas högra kant där Zebina och särskilt Fuser rörde sig med blyfötter. Sista tio minuterna kom Roma upp i banan tack vare Candela och Totti som började röra på sig en aning – i övrigt var det märkligt stillastående.
På i stort sett enda målchansen gjorde Roma tursamt 1-0 i slutsekunderna av första halvlek. Walter Samuels nick i bortre krysset var utan chans för veteranen Ferron i Verona-målet.
I den andra fortsatte Malesanis gubbar som man började den första, medan Roma var märkligt orörliga och långsamma (om man kommer ihåg hur Roma spelade säsongen 1996/97 under Carlos Bianchi finner man många likheter). Hemmalaget var först på bollarna och kom enkelt fram på kanterna via Oddo och Seric. Så småningom bytte Capello ut inkapable och viljelöse Fuser samt skrale innermittfältaren Assunçao – det borde dock ha gjorts långt innan.
Veronas anstormning såg ut att bedarra i samband med bytena av ungtupparna Mutu och Gilardino efter den goda inledningskvarten av andra halvlek. Men målet kom rättvist en kvart från slutet på ett inlägg av Oddo som oavsiktligt seglade in otagbart i bortre krysset. Sedan hade lagen två bra chanser vardera (Batistuta och Totti missade målramen, medan Verona-spelarna tvingade Romas unge debutant Pelizzoli till kvalificerade räddningar).
Roma får vara nöjt med en poäng mot seriens tippade jumbo, laget gjorde faktiskt målet på enda skottet (nicken) som träffade målramen. Sedan Capello blev tränare i Roma 1999 är detta den sämsta gulröda ligamatchen – utan minsta tvivel.
Bra i Verona: tuffe Filippini (tillbaka från Nice i franska andradivisionen) som tog ned en förvisso fullkomligt osynlig och seg Batistuta, mittfältaren Colucci, Seric, målskytten Oddo och unge Montano. I Roma var målvakten Pelizzoli bäst, vilket säger allt om mästarnas sömngångaraktiga insats. Inhopparen Guigou och målskytten Samuel får också godkänt.
Fuser, Assuncao, Batistuta och Montella var däremot totalt under isen och förtjänar ett snack med Capello direkt på måndag morgon. Capello verkade närmast chockad över sina grabbars bedrövliga insats i den varma augustikvällen, vilket kanske förklarar varför han inte bytte in unge Cassano i det egendomligt profillösa anfallet.
Och Capello har fortfarande aldrig besegrat Malesani i Serie A-sammanhang – två oavgjorda och tre förluster.
