Historien om Brigate Gialloblu och Curva Sud i Verona: ”Fotboll som i Beirut”
Åttiotalets andra hälft bjöd på stora bortföljen i Europa och en fortsatt ledande roll inom läktarkulturen i Italien. Men även upplopp, avstängningar, fängelsedomar och till slut upplösningen av den mytomspunna läktargrupperingen Brigate Gialloblu (BG).
Efter upploppen i Brescia 1986, där Veronasupportrarna startat eldsvådor och bidragit till allmän förstörelse, greps tolv supportrar misstänkta för kriminell sammansvärjning. Detta var första gången som fotbollssupportrar behandlades som kriminella i Italien.
Hemma hos de gripna Veronasupportrarna hittade polisen knogjärn, hjälmar, kampsportsutrustning och högerextrem propaganda. Curva Suds svar på gripandena blev massivt. I nästa match mot Roma var kurvan banderollfri så gott som på en banderoll som hölls upp i mitten på kurvan. ”Inte 12 men 5000 skyldiga”. Budskapet från supportrarna var att alla hade handlat efter eget huvud. De gripna var ligister och skulle straffas men att de hade en sammansvärjning och på så sätt fått med sig hela kurvan i upploppet stämde inte enligt dem. Även om alla de gripna var kända som ledargestalter på Curva Sud.
BG 1986 i Brescia. Foto: Primoluglio2004.it
”Verona: Droghandel som i Bangkok, fotboll som i Beirut”
Åklagarens utredning ledde till fällande domar och klyftan mellan Curva Sud och Hellas Veronas ledning blev allt djupare. Medierna var inte sena att hänga på i kaoset som rådde med rubriker som ”Verona: Droghandel som i Bangkok, fotboll som i Beirut” vilket syftade på att Verona på 70-talet varit ett centrum för droghandel. Trots kaoset som rådde var BG ledande bland ultrasgrupperna i Italien och organiserade ständigt nyskapande läktarkoreografier och ramsor.
Säsongen 1987-88 tog sig Hellas Verona till kvartsfinal i Uefacupen och ”I tifosi Gialloblu” gjorde sig kända i Europa. Laget följdes av tusentals supportrar på bortaplan vilket i Holland ledde till upplopp mot Utrechtsupportrar och i Bremen mot polismakten. I Tyskland och Bremen tog Europaäventyret slut för Hellas och laget vann inte en enda match under resten av säsongen efter detta och slutade på en tionde plats i Serie A.
De två kommande säsongerna tappade Verona i slagkraft då presidenten Chiampan sålde av laget på grund av ekonomiska problem. Inte ens demontränaren Osvaldo Bagnoli, som ledde laget till scudettovinsten 1985 kunde rädda Verona kvar i Serie A. Hoppet levde fram till sista omgången och matchen mot Cesena. Staden invaderades av tusentals Veronasupportrar som fick se sitt kära Hellas förlora med 1-0 och nedflyttningen till Serie B var ett faktum. Det blev Osvaldo Bagnolis sista match på Veronabänken och en era var slut.
Supporterskapet till Hellas sågs som en plikt
"Siamo i tifosi delle BG” (Vi är BG supportrar), var en vanlig sång bland ultrasgrupperna på Curva Sud. Den avslöjar mycket av mentaliteten som präglade kurvan under den här tiden. Den gulblå tron handlade inte om att vara en supporter till laget och ledningen som ändrades hela tiden. Den gick istället ut på att alltid stå bakom staden, färgerna och vännerna i kurvan som för tusentals människor utgjorde meningen med livet. Att stå på Curva Sud och heja fram Hellas, sågs som en moralisk plikt om man var en äkta veronese, framförallt bland många yngre. Lokalpatriotismen ledde till att BG även stöttade andra lag i staden än Hellas Verona. När Chievo som under den här tiden spelade i Serie C2 mötte Hellas gamla rivaler Mantova var Curva Sud, som i vanliga fall stod helt tom under Chievos matcher, fylld till bredden. Och när Veronas basketlag mötte Bolognas motsvarighet samlades hundratals supportrar bakom ena kortsidan och skapade en inramning som basketpubliken aldrig tidigare skådat.
Till världsmästerskapen 1990 renoverades Bentegodi och Curva Sud fick tak och plats för 7000 supportrar. Över hundra supportrar var nu avstängda från arenan och alla Veronasupportrar var punktmarkerade från polisen under något som kallades "särskild tillsyn". Trots polisens hårdare framtoning fortsatte ”gli ultrá veronesi” härja fram även i Serie B säsongen 1990/91. Laget skördade även framgångar på planen och tog sig tillbaka till Serie A efter bara en säsong i andra divisionen. Återkomsten till Serie A innebar nya ordningstörningar och fler avstängningar.
Ständigt negativ publicering ledde till upplösing
BG var ständigt i mediernas strålkastarljus för negativa incidenter och det ledde till att ledarna i enighet med de andra läktargrupperingarna på Curva Sud, meddelade deras självupplösning 14 november 1991. De var trötta på att ständigt förknippas med upplopp, störning av den allmänna ordningen och våld. Framförallt var de trötta på att stå till svars för varje individs beteende som bar en gulblå halsduk. I näskommande match mellan Verona och Genova var räckena nedanför kurvan helt tomma för första gången på 20 år.
Efter två decennier hade fotbollsvärlden förändrats, likaså det italienska samhället och mentaliteten hos ungdomarna. De kulturella skillnaderna mellan de nya yngre supportrarna och de gamla veteranerna var mycket stor. Men den södra kurvan dör inte ut efter 1991, den hittar bara en ny form. Kärleken till de gulblå färgerna lever vidare och fascinationen för BG och Curva Suds historia attraherar nya ungdomar. Historien om en av Europas främsta läktargrupperingar avslutas med en ramsa som de sjöng mycket under 70-talet och som är väldigt signifikativ för supporterskapet i Verona.
“Cambieranno i giocatori il presidente, l’allenator
ma il Verona resterà per sempre nel mio cuor!"
(Spelarna, presidenten och tränaren byts ut men kärleken till Verona består för alltid i mitt hjärtra!)
Tvillingskapet mellan Fiorentina och Hellas Verona har alltid varit starkt.
Här hyllar Curva Fiesole i Florens sina tvillingar i Verona när lagen möts
efter att BG upplösts."Tjugo år av historia raderar man inte ut...heder till BG"
står det på banderollen.
Artikeln är en del i en artikelserie. Tryck på länken nedan för att läsa de tidigare delarna.
http://www.svenskafans.com/italien/verona/Brigate-GiallobluDel-1-av-2-413591.aspx
