Siamo in /=\ !
"Torna a Serie:A sha-la-la-la-laa Torna a Serie:A shaa-la-la-la-lá"
Glädjesången efter att Hellas Verona tagit sin nödvändiga poäng borta mot Cesena vrålades ut över Piazza Brá - Veronas stora torg där amfiteatern Arena ligger.
Kanske femtusen gillablú fans hade samlats där framför en storbilds-TV för att följa dramat som utspeldes 25 mil längre bort i Romagna.
Där hade bortalaget också fullt en hel kortsida - drygt 4000 - för att lyfta fram sina hjältar.
Även om matchen i sig inte är något att föra anteckningar om - vem kan inte ana nervositeten för att släppa in ett mål när man bara jagar en enda poäng.
Visserligen gjorde verkligen Hellas allt för att skapa lite andrum i ångesten med att försöka göra mål. Men det var som förgjort. Upplagda lägen avslutades horribelt, returer tog i stolpe eller räddades briljant och halvchanserna kvalitet var , just, för chansbetonade.
Med vetskapen om att om det inte sker något frammåt så kommer de absolut straffa sig bakåt så visste alla tillmanns vart hän det barkade.
?
Nåja, jag vet att det är mer en överlevnadsstrategi att intala sig det än att det var ett reellt hot, för det var det nog egentligen inte. Visserligen hade Cesena sina två chanser, var av en det blev mål på men det blåstes offisde (klara 20cm...).
För många var nog lättnaden större än glädjen att Serie:A platsen säkrades, för hur det än sett ut så har Hellas varit storfavoriter hela säsongen och starten de fick gjorde inte saken sämre.
Redan efter 10 omgångar hade de epitetet som "Serie:B:s Juventus".
Sen kom chockvågen i december där först Novara piskade Gailloblú på Bentegodi med 4-0
(Märkligt nog blev Hellas applåderade efter matchen) och sen en ytterliggare praktsmäll matchen efter borta mot Cittadella. 5-1 blev det då till hemmalaget.
Raset fortsatte i Januari och Februari och säkra hemmasegrar mot Pisa, Ascoli och andra av deras kollegor på södra sidan av tabellen lös med sin frånvaro.
Pecchia och Hellas var i kris och förtroende för mister i allmänhet och mig i synnerhet var minst sagt begränsad. Oviljan att testa nya idéer var uppenbart och laget stångade sig blodigt i sitt 4-3-3 med lågt liggande motståndare som bara väntade på att söndra och härska genom kontringar.
In i mars började dock Pecchia skifta lite i strutkturen och han vågade gå på med 3-5-2.
Ibland ser man inte skogen för träden för den nya formationen gav inte mer än en seger på fyra matcher men det bröt ett mönster och gav perspektiv att finjobba med det 4-3-3 han hade innan.
Två saker ändrades med tillbakagången.
För det första. Uthålligheten, viljan och energin blev en annan. Spelarna kändes sig trygga igen och insikten om att det höll på att fara åt skogen med direktplatsen blev helt uppenbar.
Återspeglades i många av matcherna men definitivt i derbyt mot Vicenza hemma på Bentegodi fyra omgångar från slutet.
Underläge med 1-2 när det återtår två minuter av ordinare tid som ändras till 3-2 , efter mål av Bessa och Romulo, när domarens pipan ljuder sina tre efterlängtade signaler.
På tal om Daniel Bessa , där har vi den andra anledningen.
Visst, Giampaolo Pazzini har varit säsongens klart bästa spelare i Hellas - sett över hela tiden - men hade inte nyförvärvet från Inter blossat upp som han gjorde de senaste matcherna så hade laget garanterat inte tagit andraplatsen i serien.
Han utmärkte sig redan i början av serien med sin teknik och passningsskicklighet men föll samtidigt tillbaka lika starkt som laget gjorde. Fastnade han så fastnade laget. Han var navet som kreativiteten skulle gå via.
Vad som kom fram mer efter vinterdjupdykningen var att han även började skjuta. Med en otroligt träffsäker och stark bössa fick Hellas äntligen motståndarförsvaret att öppna upp.
Bessa ändring i spelet fick då , som vågor på vattnet, alla de andra att få 5-10% mer utrymme, vilket fick t.ex. Siligardi och Romulo att äntligen visa sin kvalitet.
Nu kan vi bara hoppas på att Italo-brassen blir kvar , för om inte något häpnadsväckande händer under sommaren så är det han som ska lotsa Hellas framåt och få Pazzini att visa att han fortfarande har Serie:A kvalitet i sig.
Men låt ändå suga lite på det här...
