Hellas Verona - Parma2 - 1
Hellas - Parma 2-1: Mille grazie!
Hellas slår Parma och dimman lättar betydligt - både för mig och klubben.
Två veckor har gått och mitt humör har varit allt annat än topp.
Trots strålande väder och underbar vinternatur har inte ron i kroppen satt sig. Två raka förluster har man upplevt förr, tyvärr inte på det här viset. Utspelade många stunder mot Roma och Udinese
gör att stunder som den med en enkel vinst hemma mot obegripligt svaga Parma känns som en gudagåva.
Men det började som vanligt - med en mardrömsöppning.
Svag inledning spelmässigt och 0-1 på en straff redan knapp 10 minuter in efter att Silvestri rivit ner Karamoh.
Katastrofkänslan var där. Jag såg framförmig att Hellas skulle göra ett historiskt tapp från 30 poäng ner till Serie B.
Men som vanligt är Hellas inte än maskin som startar upp 0-100 på 10 sekunder - inte ens en halv minut. På med hjälm, blåställ och en stor dos Juric-energi och man kände igen förra årets insatser.
Dimarco, Tameze, Veloso pulsar på och bara några minuter efter chocken kvitterar Dimarco (visst, Grassi smäller upp den i eget måltak men den hade gått in ändå). Gialloblú börja med det mer didigera spelet och D´Aversa killar är ängsliga. Fyra raka förluster sätter sina spår mentalt.
Det här med problem. Det verkara vara något som driver Juric.
Mot Udinese var truppen intakt för första gången den här säsongen och laget gjorde sin sämsta match.
Innan matchen fick han två besked. Kalinic och Dawidowicz skadade och borta. Lasagna in i stället för kroaten och Cetin (?!) för polacken. Turken - som inte spelat sen i november får sätta igång från start - trost Magnani tillgänglig. Sen var Zaccagni avstängd och det troliga skulle vara Daniel Bessa på den positionen. För enkelt. Han tar dit löftet Ebrima Colley i stället.
Det är som han alltid säger "Vi får inte bli bekväma - då är det ute med oss".
I andra halvlek börjar Hellas hålla i taktpinnen och Parma förlitar sig mer och mer på ett starkt försvar och försöka kontra till sig ett mål.
Trycket ger utdelning och Barák klassnickar in sitt femte mål för säsongen på en hörna och med det gör också klubbens tusende mål i Serie A.
Verkligen värdigt att ett milstolpsmål fick avgöra tillställningen för Parma försökte men kom inte närmare än en nick ett par meter ovanför Silvestris målbur i slutet av Karamoh.
Trettiotre poäng och bara två segrar kvar till att kontraktet är säkrat.
Trettiotre poäng och minus tio grader mulen dag i Strängnäs känns som att sitta på Café Mazzanti på Piazza Erbe med ett glas prosecco en dag i maj...
