Hellas - Sampdoria 2-0: Bästa hemmastarten - någonsin!
Inte ens under scudettoåret 84-85 mäktade Bagnolis grabbar att vinna fem raka hemmamatcher från säsongsinledningen.
Fem av Fem
Räcker nästan så.
Hellas Verona mot Sampdoria blev tillslut ingen fajt, eller det var inte det heller efter första.
Trots rotering i laget. Ingen Iturbe, Romulo eller Donati från start så visar det vilken lagstyrka som finns.
Det var mer prägel av en vänkapsmatch än en viktig Serie:A match.
Ingen intensitet, inga närkamper utan bara duttande. Hellas gjorde mest och bäst men doria hade 8 killar där bak så det var inte lätt att göra något, och framförallt inte om man inte har någon intensitet i spelet. Gemellaggio (tvillinrelationen) verkade inte bara vara mellan supportrarna.
De enda som var någorlunda engagerade och gick utanför ramarna (båda hade svårt att hålla sig i sin lilla ruta) innan paus var Mandorlini och Rossi. Resten kan vi lämna där hän. ...jo, en sak. Kan med glädje säga att Hallfredsson spelade bra!
Han klev fram och stod för de kreativa i anfallsväg, men så var motståndet inte direkt de mest pressande så han fick den tid han behövde.
Andra halvlek var destå mer intressant. Mandorlini hade nog manat på spelarna i paus för andra halvlek började strålande direkt.
Underbart samspel mellan firma Gomez/Toni gjorde att 1-0 var ett faktum. Gomez verkar trivas mot Samp hemma. Senast de möttes 2011 gjorde han Gialloblús mål. Efter det kändes det verkligen som Hellas hade kontroll på händelserna. Det låg fortfarande på, för det kändes att det var deras match nu. Samp hade inte mycket att sätta emot och efter 78 minuter kunde Toni punktera matchen efter lite sjabbel i Sampdorias försvarspel. 2-0 till Hellas var helt välförtjänt och återspeglar tydligt matchen.
Laguppställningar:
HELLAS VERONA - SAMPDORIA 2-0
Mål: 7' Gomez (HV), 78' Toni (HV).
HELLAS VERONA (4-3-3): Rafael; Cacciatore, Maietta, Gonzalez, Albertazzi; Hallfredsson, Jorginho, Laner (67' Romulo); Martinho (74' Iturbe), Toni, Gomez (74' Donati).
Avbytare: Mihaylov, Longo, Cacia, Jankovic, Bianchetti, Rubin, Sala, Donadel, Agostini.
All.: Mandorlini.
SAMPDORIA (4-4-2): Da Costa; Mustafi, Gastaldello, Costa, Regini; Gavazzi (dal 66' Wszolek), Obiang, Krsticic (84 Gentsoglu), Bjarnason; Gabbiadini (´61´ Pozzi), Eder.
Avbytare: Fiorillo, Renan, Rodriguez, Castellini, Berardi, Palombo, Soriano, De Silvestri, Petagna.
Tränare: Rossi.
Domare: Giacomelli från Trieste.
Assistenter: Tasso och Di Fiore.
Varningar: Eder (S)
Publik:: 19.371 (16.129 abbonenter; 3242 betalande
Vad jag tar mest med mig från matchen är dessa punkter:
- Laget - Trots rotering, ingen Iturbe, Romulo eller Donati, från start så visar det vilken lagstyrka som finns i årets Gialloblú. Det kan knacka men det rullar på ändå. Laner (ist för Romulo) gjorde ingen bra match men det räcker mot ett svagt Sampdoria. Det är guld värd i en lång serie, vi har precis passerat 1/4 del av den.
- Luca Toni - Han är 36 år och den stora kroppen borde vara trött efter alla resor, smällar och priser. Men det finns bara inte hos honom. Han kämpar som ett djur hela vägen. Stående ovationer som han fick efter målet säger allt om hans betydelse. Nu låg han bakom båda målen - igen!
- Andrea Mandorlini - Han har hittat sin 4-3-3 men han kan fortfarande leka med den. Spelarna är trygga i systemet och trygga med honom. Det vet vad han vill uppnå. Att bara våga sätta in Iturbe som trequartista i en sån viktig match mot Livorno för en månad sen säger en del. Jag var uppriktigt sagt skeptisk till att han skulle kunna lotsa Hellas i Serie:A. Jag önskade innan säsongen att Sean Sogliano skulle plocka upp sin gamla vän Sannino. Nog sagt.
Min största rädsla efter matchen:
- Vad händer om Toni eller Jorginho går sönder?
- Vi har haft "enkla" hemma och "svåra" borta. Nästa år svänger serien. Gäller att få med så mycket poäng som möjligt innan jul.
Ge oss Sex
Forza Hellas!
