Wolfsberger - Roma 1-1, återigen en blek insats i Europa
Så var det dags för oss att starta säsongens bortaspel i Europa och vi gjorde det med stora förändringar i startelvan. Mirante, Santon, Diawara, Pastore och Kalinic är sällan skådade startspelare denna säsong, men nu fick de chansen. Vissa tog den, andra inte.
Eftersom den enda stream jag kunde se på hade kinesisk kommentator, något som efter ett par minuter blev outhärdligt satte jag i stället på lite lugn Ulf Lundell så man inte skulle ha en allt för uppeldad attityd. Det fungerade faktiskt väldigt bra och pulsen höll sig på stabila 58 slag hela matchen.
Mirante startade matchen med iskallt spel med fötterna, något som han skämde bort oss i slutet av förra säsongen med. Intressant i inledningen var att Kluivert som så ofta förr sprang kors och tvärs och gjorde det omöjligt för medspelarna att veta var de skulle lägga sina passningar. Kluivert instruerade Santon med teckenspråk, men det verkade inte fungera särskilt väl. Vi slarvade dock stundtals på egen planhalva, något som vi ofta sett tidigare under säsongen. I 22:e gjorde Mirante en stilig räddning efter ett vänsterinlägg som skarvades och via en touch på Fazio blev lurigt. Wolfsberger startade pressen högt mest hela tiden och även om de tröttnade i slutet av båda halvlekarna blev det en resultatavgörande detalj. Några minuter senare fick vi en högerhörna efter att Christante dragit iväg ett fräsande skott som touchade en försvarare. Pastore lägger en luftpastej över den stora klungan som samlats precis framför österrikarnas mål där Spinazzola nickar en försvarare på axeln och bollen far tillbaka rakt på Spinazzolas panna och bollen studsar retligt för hemmaspelarna in vid den enda stolpen, 0-1. Nu blev det en scenförändring och om Wolfsberger hade ett litet spelövertag innan så tog vi definitivt över under i stort sett resten av halvleken. Det var främst passningsspelet som vann mark och det kändes stabilt. Efter halvtimmen spelad sågade vi oss igenom och Pastore sköt över. Så klart lyckades Christante som vanligt att få ett gult kort på offensiv planhalva när han helt onödigt trippade en motståndare.
Man blev inte längre förvånad när Kluivert spelar fotboll och han ständigt fattar fel/märkliga beslut. Ofta bara drev han bollen mot motståndarna och tappade han inte ut den själv så tog backarna hand om bollen. En spelare som däremot var riktigt bra under hela matchen var Diawara. Ständigt spelbar, enkla passningar, brytningar, ja allt som ingen fotbollspelare egentligen vill göra, dvs ”det enkla”. Zaniolo var väldigt löpvillig i första halvlek och lyckades trycka ner sin motståndarna i banan. Tyvärr höll Christantes passningsspel Serie D-klass och hans passningar spreds som karameller vid ett godisregn. Innan pausen hade vi ett sista försök som dock Kalinic skottade över.
Samma elva spelare sprang ut till den andra halvleken för bortalaget där Spinazzola startar med att dra en crossboll precis framför egen box. Utan Lundell i öronen hade man garanterat sagt något dumt i det läget. Jag satt och funderade på den tiden då Kalinic var het i Fiorentina om det inte var så att de spelade med två anfallare. Likadant som så ofta sker med Dzeko så var vårt kroatiska anfallsförvärv synnerligen ensam mot ett helt gäng försvarare. En annan tanke var om vi skulle kunna trötta ut våra motståndare med vårt passningsspel även om det skedde med små marginaler. I minut 51 fick hemmalaget två chanser efter precis det som vi som såg matchen befarade, slarv utanför eget straffområde och vid det andra tillfället bombades bollen otagbart upp i Mirantes kryss från 25 meter. Nu började man känna igen vissa spelare och deras mentala svagheter. Zaniolo blev frustrerad och boxade ner bollen i marken efter att ha fått frispark emot sig, gult kort. Kluivert dribblade iväg i ensamhet mot hörnflaggan och förlorade bollen, man måste ställa sig frågan hur han tänker. Det fanns tid för reflektion under spelet och då funderade jag vidare på vad Pastore egentligen tillför rent kreativt på plan för oss. Spinazzola började även han göra många konstiga beslut och lyckades typ aldrig komma förbi sin motståndare. Kluivert gjorde ännu en planlös rusning precis som man själv gjorde på 10-rasten i mellanstadiet. Tyvärr i dagens match fanns det ingen skolklocka som avbröt det beteendet. En härlig episod var dock när Fazio(!) hade hamnat i vänsterytterposition och gjorde en dribbling i värsta Taddei-stil. Inlägget gick mot Kluivert som nickade ner till Pastore som dock missade.
Diawara fick helt i sin ordning ett gult kort för hög spark med drygt 20 minuter kvar. Zaniolo ska dock ha beröm för sin insats idag då han ofta värderade sina löpningar, sitt spel och sina beslut mycket bättre än i seriespelet. Han gjorde även flertalet defensiva tjurrusningar och avväpnade motståndarna. Christante fortsatte att sprida passningarna lite varstans och Kluivert sköt ett skott långt utifrån mot ett starkt block när det fanns massor av passningsalternativ. Något som faktiskt blev bättre var när Zaniolo och Kluivert bytande sida och med en riktig kanon, tyvärr mitt på målvakten, kunde Zaniolo blivit målskytt. Strax därefter chansbröt Fazio på offensiv planhalva, men missade och österrikarna kom fyra mot två. Lyckligtvis var de inte särskilt smarta vid det tillfället utan den spelaren som drev fram bollen sköt ett misslyckat skott. Så fick Antonucci äntligen lite grästid då han ersatte Pastore med knappa kvarten kvar. Nu kändes det lite rörigt helt plötsligt i ledet bakom Kalinic. Kluivert höger igen, Zaniolo centralt och Antonucci vänster, men man fick en känsla av att de tre kunde/fick fördela sig på de tre platserna utifrån var de ”hamnade” i situationerna. Kolarov ersatte en slutkörd Spinazzola och Vertout ersatte Christante. Kluivert föll lätt i en duell och domaren gjorde rätt som friade. Tyvärr hade inte Kluivert lärt sig något från tidigare matcher utan han protesterade fram ett gult kort för protest. Om Schicks psykolog är flerspråkig kan det vara en god idé att anlita honom igen till holländaren. Med fem minuter kvar gjorde Zaniolo en fin löpning till kortlinjen och spelade in till Kalinic. Hans skott träffade armen på en back, men armen var längs kroppen och domaren avvinkade helt korrekt straffkraven från romarna. Matchen avslutades med lite mer gnäll från Kluivert och ett lurigt inspel längs marken av hemmalaget.
Sammanfattningsvis så slutade matchen får man säga rättvist oavgjort 1-1 och det fanns faktiskt några riktiga ljusglimtar. För det första kunde vi ställa upp med flertalet spelare som inte spelat särskilt mycket innan och då samtidigt kunde vi vila andra som matchats väldigt intensivt. Starkaste insatserna idag gjordes av Mirante, Diawara och Zaniolo, men även Fazio och Mancini gjorde det bra. Riset behöver inte skrivas ut igen, det har framkommit av texten ovan.
