Lagbanner
Legends of Montreal Canadiens #10 Henri Richard
Henri "Pocket Rocket" Richard, Stanley Cup mästare elva gånger som spelare. Maurice lillebror kunde verkligen stå på sina egna ben.

Legends of Montreal Canadiens #10 Henri Richard

Henri Richard 170 cm och 70 kg lättantänd dynamit, en hetlevrad ledargestalt som gått till historien som den som vunnit flest Stanley Cup som spelare.

Legend #10: Henri Richard

 Joseph Henri Richard föddes den 29 februari 1936. Han är femton år yngre än sin bror Maurice Richard och sitt smeknamn ”Pocket Rocket” fick han givetvis pga av att han var drygt en decimeter kortare än brodern ”Rocket” Richard. 1951 debuterade han i Montreal Nationals i en juniorliga och 1953 gick han till Montreal Junior Canadiens i den högsta juniorligan i Quebec, under de två säsonger han tillbringade där vann han lagets skytteliga bägge åren. Elmer Lach som var tränare för Henri i Junior Canadiens tvivlade ändå på att Henri skulle lyckas i NHL, hans största nackdel var storleken, Henri var bara 170 cm och vägde endast ca 70 kg.

 Henri blir inbjuden till Canadiens träningsläger hösten 1955, de flesta tror att det bara är en PR grej eftersom ”Rocket” Richard är Canadiens stora stjärna. Toe Blake Canadiens nye tränare chockar de flesta när han ger Henri en plats i truppen som center i andra kedjan tillsammans med Bernie Geoffrion och Dickie Moore. Första kedjan bestod av Maurice Richard, Jean Béliveau och Bert Olmstead. Canadiens gör sin bästa säsong någonsin när de vinner serien 24 poäng före tvåan Detroit Red Wings, Henri blir sjua i Canadiens poängliga med 40 poäng på 64 matcher. I slutspelet har varken New York Rangers eller Detroit Red Wings något att sätta emot Canadiens som vinner sin åttonde Stanley Cup och den första av fem raka. Henri Richard gör i sitt första slutspel 8 poäng på tio matcher. 

 Säsongen efter blir storebror Maurice lagkapten och Henri gör 54 poäng på 63 matcher och blir med det nionde man i poängligan, Jean Bèliveau blir bäste montrealspelare med 84 poäng. I semifinalerna besegrar Boston Bruins Detroit Red Wings med 4-1 och Canadiens besegrar New York Rangers med samma siffror. I finalen vinner Canadiens med 4-1 i matcher över Boston.

 Under säsongen 1957-1958 tvingas Henri och Dickie Moore ta mycket större ansvar pga att storebror Richard, Béliveau och Geoffrion alla tre plågas av skador under säsongen. Henri gör 80 poäng och Moore gör 84 och de blir etta resp. tvåa i NHL's poängliga. Laget vinner serien igen och Stanley Cup efter att besegrat först Detroit och sedan Boston i finalen.

 Inför säsongen 1958-1958 är det nära att ytterligare en broder Richard tar en plats i Canadiens men Claude som är ett år yngre än Henri klarar inte av att ta en plats i laget, han faller på sin skridskoåkning men hade NHL bestått av fler lag än sex hade han garanterat tagit en plats i något lag. Claude även kallad ”Vest-Pocket Rocket” får nöja sig med att vräka in mål i amatörligorna i Quebec istället. Canadiens vinner återigen serien men bröderna Richard gör denna säsong inte speciellt mycket poäng Henri gör 51 och Maurice endast 38, Dickie Moore sätter nytt poängrekord i NHL med 96. I slutspelet besegras först Chicago och i finalen Toronto och Henri gör 11 poäng på 11 matcher.

 Säsongen 1959-60 som ska bli storebror Maurice sista, så gör Henri 73 poäng och slutar på femte plats i poängligan. Canadiens vinner ännu en gång serien och vinner i slutspelet 8 raka matcher och blir med det det andra laget i historien att gå obesegrad genom Stanley Cup slutspelet. Bröderna Richard och tio av deras lagkamrater vinner därmed sin femte raka Stanley Cup. Säsongen 1960-61 slutar som vanligt med Canadiens i topp men för första gången på tio år missar Canadiens att gå till Stanley Cup finalen. De slutliga segrarna Chicago Black Hawks med Bobby Hull och Stan Mikita i spetsen blir för svåra redan i semifinalen. Nu följer tre raka säsonger utan Stanley Cup vinst för Canadiens under dessa säsonger gör Henri 68, 50, 73 och 53 poäng. Säsongen 1961-62 blir han skadad under slutet av serien och kan inte spela alls i slutspelet.

 Säsongen 1964-1965 vinner Canadiens Stanley Cup igen efter att Henri gjort 52 + 11 poäng i serien och slutspelet, Året efter upprepar Canadiens bedriften och Henri samlar på sig 61 + 5 poäng. Säsongen 1966-67 går Canadiens till final igen men Toronto Maple Leafs blir för svåra, Toronto har en verklig veteran uppställning som besegrar det nu ganska orutinerade Canadiens, detta är senaste gången Toronto vinner Stanley Cup, det är den tredje längsta uppehållet mellan två segrar i historien och titeltorkan kommer inte att vara över de närmaste åren heller. Henri Richard gör 55 + 10 poäng under säsongen och säsongen efter alltså 67-68 är ännu ett skadefyllt år då han endast gör 28 + 9 poäng men vinner sin åttonde Stanley Cup.

 Vinst nummer nio kommer säsongen 68-69 då han gör 52 + 6 poäng, Toe Blake hade nu slutat som coach i Canadiens och Canadiens kommer att ha ytterligare en ny coach när nästa Stanley Cup vinst kommer. Säsongen 69-70 missar Canadiens slutspelet pga mindre gjorda mål, Henri plockar 52 poäng under serien. Canadiens kommer tillbaka året efter då de vinner Stanley Cup för artonde gången, Henri och den nye tränaren Al MacNeil kommer inte överens, Henri får mindre istid och uttrycker sitt missnöje högt, Béliveau medlar och situationen lugnar ner sig. Henri gör i alla fall 49 + 12 poäng och vinner sin tionde Stanley Cup. Säsongen efter alltså 71-72 blir Henri Richard ny lagkapten eftersom Béliveau har gått i pension, Scotty Bowman kommer som ny tränare och Al MacNeil blir ny tränare i farmarlaget. Canadiens åker ut i första rundan av Stanley Cup men Henri är fortsatt stabil i poängplockandet 44 + 3 under serien och slutspelet.

 Säsongen 72-73 blir han historisk genom att vinna sin elfte Stanley Cup, den första som lagkapten. Han gör det på ett speciellt sätt, han bryter mot traditionen att höja pokalen på raka armar och åka ärevarv, istället tar han emot den och lägger den över axeln innan han vinkar till sig sina lagkompisar och lämnar isen för att fira i omklädningsrummet. Till historien hör att Canadiens vann på bortaplan i Chicago framför en mycket missnöjd hemmapublik. Under säsongen gör han 43 + 10 poäng. Säsongen 73-74 får han en nytändning när han som den nionde spelaren genom tiderna passerar drömgränsen 1,000 poäng. Han gör det den 20 december 1973 i en match mot Buffalo Sabres, han gör 55 + 4 poäng under säsongen då Canadiens åker ut i första omgången av slutspelet. Han slutar efter att ha spelat 16 matcher av säsongen 74-75, då han återigen blir skadad, han har då gjort 13 poäng. När han slutar har han gjort 1256 matcher i NHL och 358 mål, 688 assist alltså 1,046 poäng, dessutom har han spelat 180 matcher i Stanley Cup och gjort 129 poäng. Han är fortfarande den spelare som har spelat flest matcher i ”Le Sainte-Flanelle”.

 Efter karriären hade han en restaurang i Montreal och de senaste åren har han jobbat som ambassadör för Canadiens.

Citat om och av Henri Richard:

Henri Richard om det faktum att han vunnit 11 Stanley Cup varav fem i rad: "Some people say it was destiny, but I just think I was in the right place at the right time, That was a great team. There were so many great hockey players. I wouldn't have said it before, but now that it's all over, I thought winning like that was normal."

Boston Bruins vice-president Lynn Patrick om ett bråk i Boston Garden med Henri Richard i centrum: "He must have fought by himself for five minutes. But he didn't back up once. How he did i I don't know but he's one heck of a fighter."

Linjemannen Matt Pavelich om samma bråk: "Henri hadn't been in the league very long at the time and the fans and the players used to get on him, saying he was only there because of his brother the Rocket, who was still playing. Henri was going along the boards and big Fern Flaman of Boston, one of the toughest players in history was rubbing him. Then Leo Labine, another hard-nosed Bruin, leaped off the bench and took a swing at Henri. The players were giving him a rough time all night. "Well Henri hauled off and hit Labine and split his eyebrow for 8 stitches. That put Labine out. Then Jack Bionda, another big tough defenseman who was also a great lacrosse player came into it. Jack was about 210 pounds and 6'1. A real tough customer. Richard hit him and split his nose - twisted it across his face. That put him out. Flaman came after Henri next. Flaman didn't lose too many but he didn't beat Henri. It was a saw-off. To tell the truth, I wouldn't have believed it unless I had seen it with my own eyes.”

Fern Flaman back i Boston inblandad i bråket: "In all the years I played in the league, there was only one player I hated. Henri Richard!"

Toe Blake om det första träningslägret: "At the start of training camp, we had no idea what we had, At the end, we couldn't send him back. The only thing we had to find out was how this little guy would react to the rough stuff. We didn't want a situation where Maurice would have to ride shotgun for him."

Toe Blake: "Sometimes, he'd infuriate me. He'd be out on the ice controlling the puck. His linemates would come off the ice and I knew exactly where to look for Henri: on the ice! I wouldn't start comparing him with somebody like Béliveau, but I know this: when Henri was on the ice, nobody else had the puck.

Frank Selke Sr. Canadiens GM: "I have been blessed with some of the greatest players in NHL history, but game in, game out, Henri Richard may have been the most valuable player I've ever had."

Jean Béliveau: "Henri was definitely a leader, even before he became captain. His leadership came from his determination on the ice and the fact that he was a team player."

Phil Esposito: "Henri Richard that little bugger God he was good ....he could skate,pass,shoot and score.”

Karriär

Henri Richard GP G A P PIM
Montreal Canadiens - NHL 1,256 358 688 1,046 928
Montreal Canadiens  - Stanley Cup 180 49 80 129 181

Meriter:
Stanley Cup: 11 st 1956, 1957, 1958, 1959, 1960, 1965, 1966, 1968, 1969, 1971, 1973
Bill Masterton Trophy 1974
Invald i HHoF 1979
Hans tröja med #16 åkte upp i taket på Forum den 10 december 1975
Ledde NHL i assist 2 gånger 1957-58 och 1962-63
All Star Team 1 1958
All Star Team 2 1959, 1961, 1963
Är den som spelat mest matcher i karriären för Montreal Canadiens med 1256 stycken.
2 stycken Stanley Cup GW mål: 1966, 1971
1999 rankades han av The Hockey News på plats 29 bland de 100 bästa spelarna i NHL genom tiderna.
2010 rankades han av samma tidning som den tolfte bäste centern genom tiderna. 

Länkar:

http://www.youtube.com/watch?v=hZqjwFz3FLI

http://www.youtube.com/watch?v=o1Hydkkga3E

http://video.stars.nhl.com/videocenter/console?id=24942


Del 11-20 i serien kommer att handla om Newsy Lalonde, Dickie Moore, Elmer Lach, George Hainsworth, Èmile Bouchard, Bert Olmstead, Bill Duran, Claude Provost, Tom Johnson och Ken Reardon. 


Här kommer samtliga delar av serien att samlas:  http://www.svenskafans.com/nhl/Legends-of-Montreal-Canadiens-396944.aspx


 Källor: Greatesthockeylegends.com, NHL.com, Canadiens.com, Faceoff.com, Wikipedia.org, habslegends.blogspot.com 




    

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2011-06-03 12:00:00
Author

Fler artiklar om Montreal