Legends of Montreal Canadiens #27 Guy Lapointe

En clown i omklädningsrummet och en av NHLs bästa backar på isen under hela sjuttiotalet. Han hade ett enormt slagskott och var en fruktat tacklare, men har blivit ihågkommen som en lustigkurre och spexare.

Legend #27: Guy Lapointe

 Guy Gerard ”Pointu” Lapointe föddes den 18 mars 1948 i Montreal. Den tredje länken i ”The Big Three” i Canadiens försvar under sjuttiotalet. Det faktum att han i Canadiens hela tiden fick spela i det andra backparet samtidigt som han blev uttagen i All-Star Team fyra gånger under karriären säger en hel del om konkurrensen i Canadiens.

Under sitt sista år som junior fick han rykte om sig att vara upptågsmakare, under resten av sin karriär kommer han att vara lustigkurren i omklädningsrummet. Nu pratar vi inte om enstaka spratt utan tänk er Glenn Hysen och Thomas Ravelli i kubik. Varje spelare i juniorlaget hade fått en hatt som alla skulle ha på sig till alla matcher och träningar, Lapointe smög in i omklädningsrummet under en träning och klippte bort toppen på alla hattar utom en, han sparade givetvis inte sin egen utan den olycklige som genast blev misstänkt var en lagkamrat vid namn Bernie Gagnon. Så småningom gick det ju upp för lagkompisarna vem den skyldige var, men det var aldrig någon som vågade göra något för att ge igen för alla visste att han skulle ge igen tusenfalt i så fall. Bland lagkamraterna som junior fanns Gilbert Perreault, Marc Tardif, Rejean Houle och Pierre Bouchard, inget dåligt juniorlag eller hur.

 Som så många andra talanger fick Lapointe tillbringa de första seniorsäsongerna i någon farmarliga, säsongen 68-69 spelade han i Houston Apollos och året efter i Montreal Voyageurs. Under båda säsongerna fick han även känna på spel i NHL, 1 match första säsongen och 5 matcher den andra. Säsongen 70-71 bedömdes han vara redo att spela i Canadiens på heltid och han kastades direkt in i hetluften, han spelade samtliga matcher i serien och slutspelet när Canadiens vann Stanley Cup. Trots en imponerande säsong med 44 poäng så var han chanslös när det gällde årets rookie, en viss Gilbert Perreault debuterade samma säsong som Lapointe.

 Den andra säsongen fortsatte Lapointe att utvecklas och han blev efter säsongen uttagen till Canadas lag i 8-matchers serien mot Sovjetunionen. Han fick inte spela mer än fyra av matcherna men, det var klart att Canadiens hade det gott ställt på backsidan trots att J-C Tremblay gått till WHA. 72-73 kom han över 50 poäng för första gången och under slutspelet blev det 13 poäng när Canadiens vann Stanley Cup igen. Efter säsongen kom han tvåa i Norris omröstningen efter Bobby Orr och tog en plats jämsides Orr i All-Star Team 1. Under slutspelet visade han återigen prov på sin förmåga att ta allt med en klackspark och lätta upp stämningen, i semifinalserien mot Philadelphia hade lagen vunnit var sin match i Montreal när serien skulle fortsätta i Philadelphia. Scotty Bowman var ännu inte den toppcoach han skulle bli och stämningen i Montreals omklädningsrum var inför matchen minst sagt spänd, in i handling träder Lapointe som med bara tre små ord och ett allvarligt ansiktsuttryck får hela laget att brista ut i gapskratt. Vad var det han sa, jo han knäppte händerna, höjde blicken till taket och sa ”Let us pray”. Canadiens vann tre raka matcher mot Philadelphia och vann sen även finalen mot Chicago.

 73-74 når han ännu en gång över 50 poäng och säsongen 74-75 når han sin näst bästa poängsumma under karriären efter 28 mål och 75 poäng. Tyvärr är det två backar det året som gör fantastiskt ifrån sig, Bobby Orr vinner poängligan med 135 poäng och Denis Potvin gör under sin andra säsong i NHL 76 poäng när han leder Islanders till slutspel för första gången efter att laget tagit 32 poäng mer än föregående år. Han hamnar i All-Star Team 2 för första gången. 75-76 tar Canadiens sin första av fyra raka Stanley Cup vinster och Lapointe gör för andra året i rad över 20 mål och poängen blir 68, han hamnar ännu en gång i All-Star Team 2 även den här gången tillsammans med Börje Salming. Han blir givetvis uttagen till Canada Cup 76 och väl där slår hans skämtlynne till ännu en gång. Alla spelarna i laget skulle bära samma kläder till alla träningar och matcher men till en av de första träningarna kommer Lapointe med bruna strumpor och bruna skor när alla skulle ha svarta strumpor och skor. Man kunde ju tro att åtminstone hans lagkamrater i Canadiens skulle bli misstänksamma men eftersom det här var en av de första samlingarna tror de att han helt enkelt gjort ett misstag, ack vad de bedrog sig. När de andra spelarna är ute på isen smyger Lapointe in i omklädningsrummet igen, tar fram en stor tunna till mitten av rummet och i den lägger han samtliga skor och strumpor. När träningen är slut utbryter minst sagt kaos när alla försöker hitta sina egna strumpor och skor ur högen i mitten. Lapointe tar snabbt sina bruna och smiter ut ur omklädningsrummet innan sanningen gått upp för de andra spelarna att de blivit blåsta ännu en gång.

76-77 är ännu en toppsäsong för Lapointe han gör mer än 20 mål för tredje säsongen i rad och poängen blir nytt personligt rekord med 76, efter säsongen blir det All-Star Team 2 igen nu tillsammans med Denis Potvin. 77-78 blir efter en ögonskada betydligt sämre, han blir skadad efter 49 matcher i serien och blir borta resten av serien, han sen gör comeback i slutspelet. 78-79 är han nästan helt återställd igen, han kommer ännu en gång över 50 poäng, men han missar delar av slutspelet igen på grund av en ny skada. Säsongen 79-80 har Canadiens tappat flera profiler och Lapointe har ännu en skadefylld säsong, det blir bara 45 matcher och säsongen efter blir det ännu värre nu blir det bara 33 matcher.

Säsongen 81-82 blir Lapointe tradad till St. Louis efter 47 matcher och han spelar 8 matcher för St. Louis på väg mot slutspel och där blir det 7 matcher. 82-83 är han skadefri igen och gör en hyfsad säsong med 64 matcher och 26 poäng. Till säsongen 83-84 skriver han på för Boston Bruins som free agent där han under sin sista säsong spelar 45 matcher men han kan inte hjälpa Boston nå slutspelet. Han slutar efter grundserien och han har efter pensioneringen varit GM/coach i Longueuil Chevaliers i QMJHL, ass. coach i Quebec Nordiques, ass. coach och scout år Calgary Flames. Nu jobbar han som amatörscout åt Minnesota Wild och där har han varit sedan laget bildades. Han blev 1993 invald i Hockey Hall of Fame.

Citat:
Scotty Bowman: ”It isn't just that Lapointe is defensively sound and a pretty good hitter. He's like an extra forward on offence,"

Guy Lapointe:  "For myself, I was a kid who grew up in Montreal about a half hour away from the Forum. You don't even think that one day you're going to play for the Montreal Canadiens. As a kid, you used to wait outside to get the players' autographs and then one day, you end up in the same room with the guy who was my idol -- Jean Beliveau — the same as guys who I used to watch on television. It was unbelievable!"

Guy Lapointe om att bli invald i HHoF: "Believe me, back when I couldn't make the Montreal Canadiens, if somebody came to me and said, 'What do you think? You're going to be in the Hall of Fame one day,' I would just start to laugh. It's one thing you don't even think about. Even though I am proud to be there (in the Hall) and I wouldn't trade for anything in the world, I wonder at times what I'm doing beside the great players like Gordie Howe and Jean Beliveau!"


Länkar:
http://www.youtube.com/watch?v=nNERHHO1GSw  Legends of hockey
 

0 kommentarer

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2011-09-30 12:00:00