Legends of Montreal Canadiens # 56 Claude Lemieux

Claude Lemieux var en riktig pest som representerade sex olika klubbar under sin NHL karriär som varade i 1,215 matcher. Han var bäst när det gällde som mest dvs när det blev slutspel.

Legend # 56 Claude Lemieux

 Claude Percy Lemieux föddes den 16 juli 1965 i Buckingham, Quebec, Canada. Han blev omtalad i hela Canada när han under sin första säsong i juniorligan QMJHL samlade ihop 187 utvisningsminuter på 62 matcher för Trois-Rivières Draveurs, han gjorde dessutom 28 mål och 66 poäng. Montreal Canadiens valde Lemieux med det 26.e valet sammanlagt i den andra ronden av draften 1983.

 Redan året efter draften fick han känna på spel i NHL och Canadiens, han fick spela 8 matcher och gjorde 1 mål och 1 assist. Resten av säsongen tillbringade han i Verdun Canadiens i QMJHL där han samlade poäng och utvisningsminuter i mängder. Han gjorde 41 mål, 45 assist och 86 poäng på 51 matcher dessutom satt han utvisad i 225 minuter. De snabba framgångarna steg honom åt huvudet och säsongen efter fick han bara en match i NHL men i Verdun fortsatte han att göra poäng och han lugnade ned sig något när det gällde utvisningarna. Han spelade 52 matcher för Verdun och gjorde 58 mål och 124 poäng plus 152 utvisningsminuter. Under slutspelet för Verdun gjorde han 31 mål och 29 assist på 23 matcher under två år, redan då var han alltså betydligt bättre under slutspelet än under seriespelet. Under sin sista säsong i QMJHL så belönades han med "Guy Lafleur Award" som gick till slutspelets MVP.

 Säsongen 1985-86 är det meningen att han ska slå igenom i NHL men efter 10 matcher skickas han ned i farmarlaget Sherbrooke Canadiens. Anledningen till att han skickades ned var enkel, han var alldeles för stöddig och behövde komma ned på jorden och få huvudet fastskruvat ordentligt. Efter 53 poäng och 145 utvisningsminuter på 58 matcher i Sherbrooke (de flesta poängen kom efter jul då han insett att han var på väg att kasta bort sin karriär) blev han uppkallad till Canadiens inför Stanley Cup-slutspelet. Där slog han igenom med dunder och brak och var en av Canadiens viktigaste utespelare under slutspelet med 10 mål och 6 assist på 20 matcher.

 Nästa säsong är han given i Canadiens och under säsongen gör han 27 mål och 53 poäng samtidigt som han sitter utvisad i 156 minuter. Han fortsätter att vara en av Canadiens bästa spelare även i slutspelet det året med 13 poäng på 17 matcher men Canadiens lyckas inte ta sig till en ny final. Efter säsongen så blir han uttagen till Canada Cup 1987 där han gör 2 poäng på 6 spelade matcher.

 Säsongen 1987-88 blir hans bästa i Canadiens med 31 mål, 61 poäng och 137 utvisningsminuter, han fortsätter att producera i slutspelet men Canadiens lyckas inte alls den säsongen. Nästa säsong missar han några matcher pga av skada och i slutspelet är han bara en skugga av sig själv när Canadiens tar sig till ännu en Stanley Cup final. Han får ihop 29 mål, 51 poäng och 136 utvisningsminuter under seriespelet och 7 poäng på 18 slutspelsmatcher.

 Säsongen 1989-90 missar han halva säsongen pga en skada, dessutom är han alldeles för stöddig för att gå bra ihop med Canadiens coach Pat Burns. Han gör 18 poäng på 39 matcher och är ovanligt odisciplinerad med 106 utvisningsminuter vilket gör att han bänkas under stora delar av de matcherna han spelar, i slutspelet går det lite bättre med 4 mål på 11 matcher. Efter säsongen begär han att bli tradad och den 4 september 1990 skickas han till New Jersey Devils.

 I New Jersey kommer han att göra sina bästa säsonger i NHL om man bara räknar serien och hans sämsta säsong i Devils slutar med att han vinner Conn Smythe som slutspelets bäste 1995. Han gör under sina tre första säsonger i New Jersey 47, 68 och 81 poäng, dessutom sätter han personbästa för mål med 41 mål säsongen 1992-93. Devils tar sig inte förbi första omgången av slutspelet under någon av de tre säsongerna men det kommer att bli bättre. Säsongen 1993-94 gör Lemieux på nytt en lite sämre säsong när det gäller serien med 44 poäng på 79 matcher men under slutspelet tänder han till ordentligt och gör 18 poäng på 20 matcher när New Jersey pressar New York Rangers till sju matcher i Stanley Cup-semifinalen.

 Nästa säsong förkortas pga av lockout och när spelet startar är Lemieux inte precis i toppform, han gör i alla fall 19 poäng på 45 matcher för att i slutspelet göra 13 mål och 16 poäng på de 20 matcher Devils behöver för att vinna sin första Stanley Cup. Han belönas för det med Conn Smythe Trophy, men precis innan säsongsstarten 1995-96 så hamnar han via en affär med tre olika lag i Colorado Avalanche.

 Han gör sin näst bästa säsong i NHL under det första året i Denver med 71 poäng på 79 matcher och i slutspelet är det han som startar ”fejden” mellan Colorado och Detroit Red Wings genom att tackla Kris Draper bakifrån (Draper tvingas till plastikoperationer och en rekonstruktion av käken). Brendan Shanahan hade antagligen stängt av Lemieux minst 20 matcher om det hänt i dagens NHL. Colorado vinner semifinalen över Detroit och krossar sedan Florida Panthers i finalen vilket innebär att Lemieux blir medlem i en exklusiv klubb med bara fem medlemmar, nämligen de som vunnit Stanley Cup två år i rad med två olika lag. Efter säsongen deltar Lemieux i Canadas lag i World Cup utan att göra några poäng.

 Nästa säsong eskalerar och kulminerar ”fejden” mellan Colorado och Detroit. När Lemieux ”turtlar” när Detroits Darren McCarthy kastar handskarna utlöses ett vilt slagsmål där samtliga spelare i båda lagen deltar. Lemieux försöker under resten av sin karriär förgäves återfå sitt rykte som en tuffing som inte backade för någon eller något men istället har han nog gått till historien som en av de mest hatade spelarna i NHL genom tiderna.

 Säsongen 96-97 gör han 28 poäng på 45 matcher men har ett fantastisk slutspel med 23 poäng på 17 matcher men Detroit får revansch och går vidare till Stanley Cup finalen. Nästa säsong blir ett mellanår för Lemieux både i serien och slutspelet, 53 poäng i serien och 6 i slutspelet. Säsongen 1998-99 är Lemieux sista riktigt bra säsong, han gör 51 poäng på 82 matcher i serien och i slutspelet gör han 14 på 19 matcher när Colorado ännu en gång för stryk i Stanley Cup-semifinalen.

 I November 1999 så tradas han tillbaka till Devils av Colorado och där så gör Lemieux 38 poäng på 70 matcher i serien. I slutspelet vaknar han till lite igen och gör 10 poäng på 23 matcher när New Jersey vinner sin andra Stanley Cup. Efter säsongen får han inget nytt kontrakt med Devils utan i december 2000 signar han med Phoenix Coyotes som FA. Han blir kvar två och en halv säsong i Phoenix utan att göra så mycket väsen av sig, och i januari 2003 tradas han till Dallas Stars där han avslutar sin NHL-karriär.

 Säsongen 2003-04 försöker han sig på spel i Schweiz med Zug men efter sju matcher för klubben så avslutas hans kontrakt och han pensionerar sig. Pensioneringen varar i fyra säsonger men säsongen 2008-09 skriver Lemieux på för China Sharks som är ett lag i Shanghai som delvis ägs av San Jose Sharks. Han spelar två matcher för den kinesiska klubben innan han återvänder till Nordamerika och skriver på för Sharks farmarlag Worchester Sharks. Efter 23 matcher i AHL så skriver han på ett NHL-kontrakt för San Jose Sharks och gör comeback i NHL. Det blir 18 matcher och 1 assistpoäng i serien och en slutspelsmatch för Lemieux innan han pensionerar sig igen.

 I oktober 2009 deltar Lemieux i ”Battle of the Blades” i kanadensisk TV och lyckas genom det återfå lite av den respekt han hade i Canada innan incidenten med Draper /McCarthy. Bland annat genomför han en rutin där han och hans partner åker till Lemieux's egen inspelning av Leonard Cohens Hallelujah (Länk finns längre ned). Han har även startat en firma tillsammans med Petr Svoboda som handlar med konserverad frukt som de importerar till Canada.

Citat:
Dino Ciccarelli forward i Red Wings efter semifinalserien mot Colorado 1995: "I can't believe I shook this guy's friggin' hand after the game. That pisses me right off".

Jim Peplinski forward Calgary Flames efter en match där Lemieux bitit Peplinski i handen: "I didn't know they allowed cannibalism in the NHL."

Claude Lemieux om när han sickades ned till Sherbrooke i AHL från Canadiens: ”I was a cocky kid and I spent a lot of time pouting and complaining that I was getting cheated out of a job. Then after Christmas I decided to play the way I knew I was capable. I guess they really broke me down, but it worked out pretty well for everybody.”

Claude Lemieux om varför han var bättre så fort det var dags för slutspel: ”I know for sure that the way I played in the playoffs, there's no way I would have been able to play 82 games in the season the same way.”

Länkar:
Artikel om Claude Lemieux skriven av Colorado redaktionen 2006: http://www.svenskafans.com/nhl/112688.aspx

Battle of the Blades: http://www.youtube.com/watch?v=GscWDUk3otA

Det finns hur många klipp som helst på Youtube från Detroit matcherna och även flera fighter från tiden i Canadiens.

1 kommentarer

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2012-04-20 12:00:00