SvenskaFans rankar: 11. San Jose Sharks
Förra säsongen var en stor besvikelse i San Jose, laget gjorde sin sämsta säsong på länge och därmed trodde många att det skulle ske stora förändringar under sommaren, riktigt så blev det inte. Sharks kan mycket väl stått för det mest loja uppträdandet under sommaren i hela NHL. Förändringarna har uteblivit och känslorna inför säsongen är fyllda av osäkerhet och missnöje över hur GM Doug Wilson agerat under sommaren.
Säsongen 2011/2012 vill nog många av oss glömma bort, det var ständiga kast emellan hopp och förtvivlan stora delar av året och laget kändes aldrig särskilt stabilt. Laget i stort gjorde en riktigt blek säsong och spelare som Antti Niemi, Joe Thornton, Patrick Marleau med flera kom aldrig riktigt upp i den potential som vi vet finns där någonstans.
Ska man försöka peka ut något speciellt som inte fungerade förra året så stavas det boxplay, det var horribelt från första stund. Vissa matcher fick man känslan av att tränarstaben fått ordning på saker och ting men redan i nästa match kunde man släppa in fyra mål i boxplay. Sharks slutade på 76,9% i boxplay och var med det näst sämst i ligan, endast Columbus var sämre.
Så vad har då Doug Wilson gjort för att rätta till detta? Inte särskilt mycket om man ska vara ärlig, visserligen plockade han in Brad Stuart från Detroit och det är ett steg i rätt riktning men jag tvivlar på att det är tillräckligt. Stuart är visserligen en gammal publikfavorit med ett stort Sharks hjärta men Sharks har redan ett ganska ålderstiget lag och 32-årige Stuart har nog ändå sina bästa år bakom sig är jag rädd. Den andra spelaren som Wilson valde att plocka in var 29-årige tuffingen från Dallas, Adam Burrish. En spelare som också kan hjälpa till i boxplay en del men ändå känns det inte helt hundra. Det jag tidigare sett av Burrish har inte direkt imponerat på mig men kanske så är detta ett genidrag av Wilson, framtiden får utvisa det även om jag tvivlar.
Om vi ska prata lite om de spelare som lämnat San Jose hittar vi Torrey Mitchell som valde att gå till Minnesota Wild. En förlust som jag tror kommer bli kännbar på sikt är jag rädd, Mitchell är en duktig spelare och jag är rädd att Wild gjorde ett riktigt kap när man signade honom som free agent. Även Daniel Winnik som förra året kom ifrån Colorado tillsammans med T.J Galiardi har flyttat på sig. Winnik valde att testa på free agent marknaden under sommaren och hamnade till sist hos Anaheim. Intrycket som jag fick av Winnik under tiden in Sharks var inte särskilt positiv och han såg ofta ganska ointresserad och loj ut på isen och han är ingen spelare man direkt kommer sakna. Även Dominic Moore, Colin White och Jim Vandermeer, Benn Ferriero och Brad Winchester lämnade Sharks under sommaren.
Ska vi försöka titta på det som var positivt med Sharks förra säsongen bör vi lyfta fram powerplayspelet, Sharks slutade tillslut på 21,1% i ligan och var därmed näst bäst i hela NHL, bara Nashville var mer effektiva med sina 21,6%. Marleau och Couture var livsfarliga stora delar av säsongen i PP och förhoppningsvis kan man bygga vidare på detta till denna säsong. En annan sak vi ska lyfta fram är att Sharks faktiskt sköt näst mest skott på mål i NHL förra säsongen, sen kan visserligen effektiviten ifrågasättas lite men när man skjuter så pass mycket tyder det ändå på att man kan styra matcherna ganska bra.
Målvakter:
På västfronten intet nytt känner ni nog alla till, ungefär så är det i San Jose med. Antti Niemi och Thomas Greiss är kvar och deras roller är ganska självklara. Niemi håller hårt om förstaspaden och Greiss får snällt sitta på bänken. Ska men se över Sharks laguppställning tycker jag att målvakterna är det helt klart svagaste kortet. Niemi gjorde i mångt och mycket en urusel säsong förra året och många var vi som hoppades på en stor trade i somras, men den uteblev och nu sitter vi här ännu en säsong med en målvakt som vissa matcher kan prestera på topp medan andra matcher se ut som en junior.
Det är fel av mig att skylla enbart på Niemi för förra säsongens debacle, mycket av det som hände kan inte han ta på sig men när laget saknar en stabil sista utpost sprider det sig genom laget väldigt fort och mycket av det osäkra defensiva spel vi såg förra året har nog mycket att göra med hur instabil Niemi faktiskt var. Jag hoppas att vi får se en revanschsugen Niemi denna säsong som kan behålla sitt fokus matcherna igenom, det krävs om det ska gå bättre denna säsong annars kan det mycket väl sluta sämre än vad det gjorde förra året.
Backar:
Backsidan i Sharks är hyfsat stabil skulle jag vilja påstå, det finns visserligen problem här också men med Brad Stuart i besättningen känns det ändå lite mer tryggt än med Colin White.
Om vi skulle börja där med Stuart så kommer han från en säsong med Detroit som många såg som ett misslyckande. Red Wings åkte ut redan i första rundan och det hör inte till vanligheterna i hockeytown. Stuart gjorde ändå en klart godkänd säsong i Detroit där han slutade på 16+/- på 81 matcher. Det faktum att Stuart också hade en klar önskan om att återvända till San Jose visar också på ett hjärta för klubben vilket i många fall kan flytta berg.
Andre man ut för rakning är vår gode Dan Boyle som alltid ger ett väldigt sympatiskt intryck och som är oerhört viktigt för Sharks i omklädningsrummet. Backgeneralen går alltid att lita på och majoriteten av alla Sharks anfall startar med honom. Gjorde en bra säsong förra året där han lyckades få ihop 48 poäng vilket jag ser som klart godkänt.
Vi tar oss nu vidare till en av förra sommarens stora värvningar, nämligen Brent Burns. Burns första säsong i San Jose gick väldigt mycket upp och ner, det blandades friskt emellan bländande insatser och horribla insatser. Det jag saknade väldigt mycket av Burns var hans tidigare så fysiska spel, under säsongen kändes det som att han ofta tvekade väldigt mycket och såg också ganska osäker ut på isen vid flera tillfällen. Detta kan dock ha att göra med de prestationer vi såg från Niemi vilket säkert satt vissa griller i huvudet på vår reptilälskande Burns. Det som Burns gör väldigt bra som jag hoppas att han gör lite mer denna säsong är att gå ner djupt i offensivzon. Han är väldigt duktig på att böka runt i hörnen och de relativt få gånger han gjorde det under säsongen slutade det ganska ofta i glädjescener.
Douglas Murray, vad finns det att säga? Murray är en väldigt komplett defensivback. Han flyttar på folk framför eget mål som ingen annan i Sharks, han täcker skott som ingen annan och han har ett fighterhjärta som inte skådats i tanken sedan Owen Nolans glansdagar. Under en match förra säsongen fick killen en fraktur på adamsäpplet men ville ändå spela, det kallar jag svenskt stål. Allt är dock inte positivt med vår käre svensk, skridskoåkningen går fruktansvärt segt och alldeles för ofta hinner han inte med i kontringar. Det man också bör nämna om Murray är det att han i mina ögon är i särklass bäst i hela NHL på open-ice tacklingar.
Vi går vidare från Murray till Justin Braun. Braun blev under förra året ordinarie i Sharks och gjorde ofta ett piggt intryck med bra speed under skridskorna. Det negativa med Braun är dock ofta att han inte läser spelet särskilt bra, lite för ofta såg vi mål som kom direkt som ett resultat på att Braun inte höll sin markering eller helt enkelt inte kunde läsa motståndarna. Jag är dock säker på att detta kommer bli bättre och då har Sharks en riktigt bra tvåvägsback.
Marc-Edouard Vlasic belönades med ett sprillans nytt kontrakt efter säsongen på 5 år. Det var han värd. Vlasic är tillsammans med Logan Couture Sharks absolut viktigaste spelare för framtiden. Även om Vlasic hade en ganska tung säsong förra året så kan vi nog alla se att det finns väldigt mycket hockey i den kroppen och förra året får ses som en plump i protokollet.
Även Jason Demers hade en ganska tuff säsong förra året. Precis som Brent Burns blandade och gav Demers väldigt mycket under säsongen och jag ställer mig ganska frågande till varför han fick vara kvar. Precis som med Justin Braun visar Demers ofta att han inte är särskilt bra på att läsa spelet och han har också vissa små tendenser till att drälla med pucken på egen blå.
Forwards:
Forwardsidan är något som Sharks ofta varit väldigt stolta över och här finns det verkligen kraft att hämta ur men frågan många ställer sig nu är om inte den börjar bli lite väl ålderstigen. Joe Thornton, Patrick Marleau och Martin Havlat blir inte yngre och med de skadebekymmer som förföljer den sistnämnda tror många att detta är säsongen som de måste lyckas.
Joe Thornton är en fantastisk spelare, hans känsla för var lagkamrater befinner sig på isen är verkligen något extraordinärt. Ofta får han kritik för att inte producera i slutspel, ofta har också denna kritik varit befogad. Förra säsongen ska dock inte Jumbo lastas för alls, han spelade en fantastisk ishockey mot Blues och hade resten av laget presterat som de kan kunde förra säsongen troligen slutat mycket roligare. Orosmolnen kring Jumbo är dock hans ålder, han är 33 år nu och blir inte yngre och vinner han inte en Stanley Cup inom de närmsta två åren är jag rädd att en av NHLs bästa spelare kommer få sluta sina karriär utan en enda Stanley Cup ring.
Förra säsongen var inte rolig för någon i Sharks, speciellt inte för Patrick Marleau som veckorna efter fick läsa i tidningarna hur otroligt dålig pressen tyckte han var under slutspelet. Jag håller visserligen med dem om att Marleau var under all kritik under slutspelet men under säsongen var det ofta han som tillsammans med Jumbo och Boyle bar Sharks på sina bara axlar. 64 poäng under grundserien är helt klart godkänt för Marleau i ett underpresterande San Jose. Man ska inte heller vifta bort den betydelse som Marleau har inom Sharks organisationen, han har alltid varit trogen Sharks och förhoppningsvis låter man också honom avsluta karriären i San Jose.
Skadedrabbade Martin Havlat hade ingen rolig säsong förra året, långtidskadad som han var kom han inte tillbaka förrän i slutet av säsongen och blixtrade till lite då och då men var ofta alldeles för ojämn. Under slutspelet gjorde han en bra match medan han i de andra ofta var osynlig. Det krävs en mycket bättre insats av Havlat denna säsong och får han vara skadefri tror jag också vi kommer få se mer utav det vi såg stundtals förra året.
Ryane Clowe är en stor publikfavorit i tanken och gjorde en helt okej grundserie förra året då han noterades för 45 poäng. Clowe är också en spelare som är väldigt stabil under grundserien men under slutspelet känns det ofta som att han inte riktigt vågar spela sitt fysiska och ibland lite råa spel. När sådana tankar sätter igång hos honom får vi också se en spelare som inte kommer i närheten av den nivå vi vet att han har inom sig. Jag hoppas verkligen att han jobbar med psyket inför denna säsong för Sharks behöver en Clowe i toppform när det vankas slutspel.
Logan Couture tog förra året ännu ett steg framåt och kan han bara förbättra sin effektivitet framför mål så kommer han vara en av NHLs tio bästa spelare inom fem år. Couture har en underbar spelförståelse och han har verkligen axlat det ansvar han fått av Todd McLellan på ett imponerande sätt. Var en av de få spelare i Sharks som under förra säsongen gjorde ett helt okej slutspel, detta trots att han under hela serien spelade med en trasig axel.
En av de spelare i Sharks som hade det absolut tyngst i slutspelet förra säsongen var Joe Pavelski. Pavs gjorde ett riktigt dåligt slutspel och han gick under sista delen av säsongen inte att känna igen. Gjorde en godkänd grundserie men inte mer än så, behöver visa mycket mer under den kommande säsongen.
33 matcher spelade Tommy Wingels förra säsongen för Sharks och det gjorde han ofta med bravur. Spelar ofta riktigt ettrigt och är en spelare som många motståndare kommer att störa sig på i framtiden. Problemet med Wingels är hans defensiva spel där han inte alls rosar marknaden, förhoppningsvis förbättras detta till denna säsong annars kommer han nog få sikta in sig på att spela i AHL igen.
Michal Handzus gjorde en förhållandevis okej säsong förra året. Funkar bra som en fjärdecenter men de gånger han fick chansen i boxplay var verkligen ingen höjdare. Börjar bli till åren men man ser att det fortfarande finns gott om hockey i den kroppen och jag är glad att vi får se honom ännu en säsong i Sharks.
TJ Galiardi kom tillsammans med Daniel Winnik förra säsongen från Colorado i utbyte med Jamie McGinn. Ett byta som i dagsläget känns sådär för att utrycka det milt. Galiardi gjorde inte större intryck på mig förra säsongen och troligen kommer han få nöta ganska mycket bänk under säsongen.
Adam Burrish som närmast kommer ifrån Dallas är en spelare som med lite tur kommer ge Sharks ett bättre boxplay men jag är ändå tveksam. Det jag tidigare sett av Burrish har inte varit något vidare.
Andrew Desjardins gjorde förra året en helt klart godkänd säsong. Han visade ofta prov på ett bra spelsinne och bygger han på det med lite mer effektivitet så kan Desjardins bli en riktigt bra NHL spelare.
---
Nyckelspelare:
Logan Couture, Joe Thornton, Dan Boyle
Nyförvärv:
Adam Burrish – Från Dallas – free agent
Brad Stuart – Från Detroit – free agent
Förluster:
Torrey Mitchell – Minnesota – free agent
Daniel Winnik – Anaheim – free agent
Colin White – free agent
Jim Vandermeer – free agent
Dominic Moore – free agent
Brad Winchester – free agent
Benn Ferriero – free agent – Pittsburgh Penguins
Svenskar:
Douglas Murray
Coach:
Todd McLellan
Preliminär laguppställning:
Logan Couture – Joe Thornton – Patrick Marleau
Ryane Clowe – Joe Pavelski – Martin Havlat
Tommy Wingels – Michal Handzus – Andrew Desjardins
Adam Burrish – James Sheppard – TJ Galiardi
Dan Boyle – Marc Edouard Vlasic
Douglas Murray – Brent Burns
Brad Stuart – Justin Braun
Antti Niemi (Thomas Greiss)
---
Bästa nyförvärvet: Brad Stuart
Stuart kommer in i en klubb som han älskar och han kommer bli väldigt nyttig för Sharks i boxplay som var det största problemet förra året. Ger även en bättre balans till backbesättningen då det tidigare saknats en duktig tvåvägsback.
Värsta Förlusten: Torrey Mitchell
När Mitchell i somras inte fick något nytt kontrakt fick man lite känslan av att Doug Wilson offrade honom. Även om Mitchells säsong var dålig så har jag onda aningar om att han kommer blomma ut i Minnesota.
Årets poängkung: Logan Couture
Couture kommer fortsätta att växa in i rollen som Sharks nästa riktigt stora spelare och det skulle inte förvåna mig om han lyckas göra över 80 poäng denna säsong.
Årets nykomling: -
Ska den bistra sanningen fram så är det att Sharks inte direkt har några framtidslöften som kommer kunna konkurrera om en plats i laget denna säsong. Tomas Hertl är egentligen det enda intressanta som Sharks har att komma med i dagsläget och han kommer spela hela säsongen i Tjeckien.
Årets genombrott: Tommy Wingels
Kan Wingels få ordning på sitt defensiva spel så har han en väldigt stor chans att vålla stora problem för motståndarna. Får han också igång lite bättre effektivitet så kan det bära långt.
###
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11. San Jose Sharks
12. Washington Capitals
13. Nashville Predators
14. Detroit Red Wings
15. Tampa Bay Lightning
16. New Jersey Devils
17. Buffalo Sabres
18. Ottawa Senators
19. Dallas Stars
20. Colorado Avalanche
21. Phoenix Coyotes
22. Florida Panthers
23. Toronto Maple Leafs
24. Anaheim Ducks
25. Edmonton Oilers
26. Montreal Canadiens
27 Calgary Flames
28. Winnipeg Jets
29. New York Islanders
30. Columbus Blue Jackets
