Rankning: NHL:s bästa centeruppsättning
En djup centeruppsättning som samtidigt har en hög spetskompetens fördelat på de olika spelarna kan vinna många matcher åt ett lag. Likaväl kan en svag centeruppsättning förlora matcher åt ett lag. Centrarnas betydelse är uppenbar – men vilket lag har egentligen NHL:s bästa centeruppsättning?
De senaste årens Stanley Cup-mästare har alla haft en gemensak sak – de har alla haft en imponerande centeruppsättning. En starkt bidragande orsak till framgång inom hockey – inte bara inom NHL – är alltså en stark centeruppsättning. Den kan sedan bestå av en rad olika spelartyper, och en kombination av olika spelartyper med olika egenskaper får troligtvis ses som det bästa alternativet.
Den stora frågan nu är alltså – vilket lag har egentligen NHL:s bästa centeruppsättning?
NHL:s bästa centeruppsättning
10. Washington Capitals
Sergei Fedorov, Nicklas Bäckström, Michael Nylander, Boyd Gordon
Washington har en bra kombination av ungt och gammalt, offensivt och defensivt samt skicklighet och energi. I Sergei Fedorov har man en veteran som fortfarande kan vara dominant i samtliga tre zoner och som verkar ha återfunnit glädjen och passionen i huvudstaden.
Svenskduon Nicklas Bäckström och Michael Nylander står för offensiv kreativitet och lär troligtvis även sporras av varandra, även om Nylander har inlett säsongen lite tveksamt och till och med var petad senast. Capitals saknar en klar och uttalad förstacenter och lagets headcoach Bruce Boudreau väljer allt som oftast att låta den hetaste av Fedorov, Bäckström och Nylander spela med Alexander Ovechkin. I Boyd Gordon har de sedan en klart kompetent fjärdecenter som går in och gör sitt jobb, men som inte bidrar särskilt mycket i offensiven.
Fedorov och Gordon är dessutom viktiga i tekningscirkeln med 56,2 procents respektive 57,4 procents framgång.
---
9. New Jersey Devils
Brian Rolston, Travis Zajac, John Madden, Bobby Holik
New Jersey stoltserar med ligans över lag klart bästa defensiva centeruppsättning, men skador på en mängd nyckelspelare – där bland annat Brian Rolston och Bobby Holik ingår – har gjort att Devils inte står att känna igen. Förlusten av Martin Brodeur betyder givetvis mycket, men Devils var påtagligt försvagade redan innan han gick sönder.
Att förlora de två nyförvärven Rolston och Holik när säsongen precis hade börjat var ett hårt slag för Devils, som hade förväntat sig väldigt mycket av framförallt Rolston – både i offensiven och i defensiven. Nu har spelare som Dainius Zubrus och Mike Rupp fått agera centrar och det är en rejäl försvagning. Faktum är att det egentligen bara är Travis Zajac med sina elva poäng som imponerar av Devils friska centrar.
Den normalt sett så säkra John Madden gör varken till eller från och Devils är i desperat behov av att få tillbaka Rolston och Holik, om man inte ska hamna efter allt för mycket i tabellen under Brodeurs skadefrånvaro.
---
8. New York Rangers
Scott Gomez, Chris Drury, Brandon Dubinsky, Blair Betts
New York Rangers headcoach Tom Renney har ändrat rätt så friskt i kedjorna under säsongsupptakten och Chris Drury har skiftat mellan center och forward. Men oftast har han och Scott Gomez haft hand om varsin kedja, och överraskningen Brandon Dubinsky har med sitt frejdiga spel sett till att även de två stjärnorna är alerta.
Dubinsky har med sina 13 poäng överglänst både Gomez och Drury – och den välbetalda duon har inte riktigt nått upp till fornstora dagar. Dubinsky är dessutom den enda av de tre som är delaktig i det fysiska spelet, men Gomez är den enda som ligger på plus i tekningscirkeln med 55,0 procent.
Blair Betts är en duglig fjärdecenter, men är alldeles för opålitlig om han tvingas till större uppgifter, vid exempelvis långtidsskador. Däremot spelar han allt som oftast relativt säkert och ger sällan bort pucken.
---
7. Boston Bruins
Marc Savard, Patrice Bergeron, David Krejci, Stephane Yelle
Boston har en bra fördelning på sina centrars egenskaper. Marc Savard är en av ligans främsta passningsläggare och kan luckra upp de flesta försvar med finurliga passningar. Tyvärr så saknar han en förstklassig målskytt vid sin sida – som han hade i Ilya Kovalchuk och Marian Hossa under tiden i Atlanta – för att få ut maximalt av sin potential.
I Patrice Bergeron har Bruins en finfin talang som är bra på det mesta i offensiv zon och i takt med att rutinen och musklerna växer kommer han att bli dominant i ligan. 22-årige David Krejci är en sämre variant av Savard och måste lägga på sig minst tio kilo till för att lyckas fullt ut i NHL, men bakom Savard och Bergeron har han tid på sig att utvecklas.
Veteranen Stephane Yelle håller inte längre lika hög klass som för några år sedan, men som fjärdecenter gör han inte bort sig och bidrar med värdefull rutin. Savard och Bergeron tar majoriteten av Bostons tekningar och gör det framgångsrikt. Savard vinner 53,7 procent av gångerna och Bergeron ligger på 58,0 procent. Såväl Krejci som Yelle ligger strax under 50 procent, vilket inte är någon katastrof – faktum är att Bostons centrar har gjort laget till ett av ligans bästa lag i tekningscirkeln.
---
6. Anaheim Ducks
Ryan Getzlaf, Samuel Påhlsson, Brendan Morrison, Ryan Carter
Om Brendan Morrison fortfarande skulle hålla samma fina klass som under storhetstiden tillsammans med Markus Näslund och Todd Bertuzzi i Vancouver så skulle Anaheim komma bra mycket högre upp på den här rankningen. Nu får Ryan Getzlaf ta ett alldeles för stort ansvar på egen hand och han gör det visserligen på ett alldeles fantastiskt sätt – men han kan ju inte spela hur mycket som helst.
Morrison och talangen Ryan Carter bidrar med alldeles för lite i det offensiva spelet än vad som var förväntat och defensivspecialisten Samuel Påhlssons offensiva begränsningar vet vi om sedan tidigare. Dessutom har svensken och hans checkingline inte varit lika effektiva som vanligt. Påhlsson och Morrison är dock starka i tekningscirkeln – och det är också där som man hittar Getzlafs enda svaghet med en framgång på blott 46,4 procent.
Alla fyra centrarna har också en märklig förmåga att inte lyckas blockera särskilt många skott, men Getzlaf, Påhlsson och Carter gör i alla fall sitt jobb i tacklingsspelet. Det finns så oerhört mycket talang i Anaheims centeruppsättning att de mycket väl kan klättra flera platser på den här listan inom bara några matchers spann.
---
5. Carolina Hurricanes
Eric Staal, Rod Brind’Amour, Matt Cullen, Brandon Sutter
Carolinas stora styrka ligger i deras centeruppsättning, som både har ett förvånansvärt bra djup och spetskompetens. Eric Staal är en kommande superstjärna – än så länge är han bara en stjärna – och trots att han har inlett säsongen lite darrigt är han oerhört värdefull för Hurricanes. Han har inga egentliga svagheter, men kan utveckla sitt fysiska spel ännu mer – utan att det för den skull är dåligt nu.
Rod Brind’Amour är ett fysiskt fenomen och vid 38 års ålder tillhör han alltjämt ligans mest vältränade spelare. Han är dominant i defensiven, levererar i offensiven och är en av ligans absolut bästa tekare. Han har vunnit överlägset flest tekningar i ligan med 221 och ligger för närvarande på 63,0 procent, vilket också det är överlägset bland de som tekar allra mest.
Matt Cullen gör sällan bort sig och kan antingen leda en checkingline eller ta ett defensivt ansvar i en offensiv kedja. Den här säsongen har han främst fått rikta in sig på det första, trots att Carolina har drabbats oerhört svårt av skador bland sina forwards. Brandon Sutter är en spännande talang som passar in perfekt i Carolinas system och som är den ultimata efterträdaren till Brind’Amour. Är det något man kan klaga på hos Hurricanes centrar – förutom hos Brind’Amour – så är det deras dåliga resultat i tekningscirkeln.
---
4. Philadelphia Flyers
Daniel Briere, Mike Richards, Jeff Carter, Glen Metropolit
Philadelphia har ett riktigt bra djup i sin centeruppsättning och en bra fördelning mellan egenskaperna. Daniel Briere är playmakern, Jeff Carter avslutaren och Mike Richards den kompletta centern som dessutom agerar föredömligt och leder laget. Är det något man saknar så är det en stor, stark bjässe a la Keith Primeau eller Eric Lindros.
Flyers dåliga säsongsstart har inte berott på centrarna, utan de har tagit sitt jobb och ansvar i det defensiva spelet samtidigt som de har levererat i offensiven. Carter har tagit hela ligan med storm med sina tio mål och mogna defensiva spel och Richards fortsätter visa att han är en av ligans bästa tvåvägsforwards. Dessutom vräker han in poäng och leder tillsammans med Simon Gagne den interna poängligan med 18 poäng.
Briere har fått säsongsinledningen förstörd på grund av skador, men har ändå lyckats göra nio poäng på åtta matcher. Hans defensiva spel har vissa uppenbara brister, men har trots allt blivit bättre. Glen Metropolit är en bra fjärdecenter som kan axla flera olika roller. Antingen leder han två sluggers i Riley Cote och Arron Asham, eller så vikarierar han för Briere mellan Gagne och Mike Knuble.
Alla fyra inledde dock säsongen svagt i tekningscirkeln, men efter det att Flyerslegenden Bobby Clarke drillade tekningar med dem så har det förbättrats avsevärt. Richards och Metropolit har nu klättrat upp över 50 procent, men Flyers tillhör alltjämt ligans sämre lag i tekningscirkeln.
---
3. San José Sharks
Joe Thornton, Joe Pavelski, Marcel Goc, Jeremy Roenick
NHL:s bästa lag har också en av ligans bästa centeruppsättningar – trots att lagkaptenen Patrick Marleau numera är forward och att den unge defensivspecialisten Torrey Mitchell ännu inte har spelat den här säsongen på grund av skada. Vad Joe Thornton går för vet de flesta och som en av ligans bästa playmakers samlar han alltid på sig en mängd assist.
Bakom Big Joe återfinns unga Joe Pavelski som imponerar stort. Han är liten till växten, men spelar tufft och blockerar skott till höger och vänster. Amerikanen är en bra playmaker och läser spelet bra – och med Thornton i laget har han en perfekt mentor. För att fortsätta vara framgångsrik måste han dock lägga på sig lite mer muskler.
Marcel Goc och Jeremy Roenick brukar skifta rätt så friskt mellan tredje- och fjärdekedjan och båda två gör ett bra jobb. Goc är en oerhört stark tekare och läser spelet bra, skulle han misslyckas med det så har han en fantastisk skridskoåkning för att åtgärda misstaget eller komma rätt i positionen.
Veteranen och kultspelaren Roenick har återfunnit både glädjen och formen i Sharks. Han brukar allt som oftast hålla till i de lägre kedjorna, men hoppar framgångsrikt in i en offensiv kedja eller powerplayformation. Faktum är att bara Alexander Ovechkin gjorde mer matchvinnande mål än JR under den förra säsongen. Han har dock lite problem i tekningscirkeln, men då San José är ligans näst bästa lag i just tekningscirkeln är det överkomligt.
---
2. Detroit Red Wings
Pavel Datsyuk, Henrik Zetterberg, Kris Draper, Tomas Kopecky/Valtteri Filppula/Jiri Hudler
De regerande mästarna har en i stort sett komplett centeruppsättning – och något annat vore ju väldigt märkligt. Pavel Datsyuk och Henrik Zetterberg har spetskompetens i samtliga tre zoner och tillhör både ligans bästa defensiva forwards och ligans poänggladaste spelare. Duon spenderade den förra säsongen tillsammans och var en stor anledning till Detroits Stanley Cup-titel, men fick säras på den här säsongen då Red Wings plockade in Marian Hossa.
Vad Datsyuk inte kan göra med en puck är inte värt att kunna och Zetterberg är ligans kanske mest kompletta forward – vilket resulterar i en one-two punch som tillhör ligans bättre. Bakom de två offensiva fenomenen återfinns den ärrade veteranen Kris Draper, som har spelat i Red Wings sedan 1993. 37-åringen gör inte många poäng längre, men han är alltjämt stensäker i defensiven och ett föredöme för de yngre spelarna.
Som fjärdecenter – eller tredjecenter beroende på hur man ser på det – har Detroit varvat mellan Tomas Kopecky, Valtteri Filppula och Jiri Hudler. Kopecky och Hudler höjer inte på några ögonbryn och det är två begränsade spelare, som dock kan bidra med lite poäng när de är i form. Filppula gör sig bäst som forward, utan att för den skull vara dålig på centerpositionen.
Detroit är också NHL:s bästa lag i tekningscirkeln – vilket bara det skulle garantera en hög position på den här listan.
---
1. Pittsburgh Penguins
Sidney Crosby, Evgeni Malkin, Jordan Staal, Mike Zigomanis
Pittsburgh har inte bara ligans bästa one-two punch. De har ligans bästa one-two-three punch. I Sidney Crosby och Evgeni Malkin har de två superstjärnor som på egen hand kan avgöra matcher. Jordan Staal är en checkingcenter av absolut högsta klass som även bidrar i offensiven, och Mike Zigomanis har växt ut till en tekningsspecialist.
Vad Crosby och Malkin går för i offensiven är uppenbart. Crosbys blick för spelet, skridskoåkning och passningsspel håller absolut världsklass och när han prickar in formtoppen får även de bästa försvararna stora problem. Malkin har en puckkontroll långt utöver det vanliga och kombinerat med en härlig skridskoåkning och sin väldiga kropp kan han ta sig förbi motståndare lite hur han vill.
Den väldige Staal växer ut till en mer eller mindre komplett checkingline-center. Han har en bra skridskoåkning, behärskar det fysiska spelet, läser spelet bra och kan dessutom leverera i offensiven. Bakom Staal återfinns veteranen i Penguins centeruppsättning – 27-årige Mike Zigomanis, som värvades från Phoenix i oktober. Han är en klok center med ett bra passningsspel – men framförallt har han växt ut till en tekningsspecialist av högsta klass.
Zigomanis vinner imponerande 64,1 procent av tekningarna och är med det bäst i hela NHL – i alla fall bland de spelare som har tagit minst 100 tekningar. Kanadensarens styrka i tekningscirkeln är guld värd för Penguins, då de andra centrarna inte är överdrivet framgångsrika där.
---
Bubblare:
Montreal Canadiens: Saku Koivu, Tomas Plekanec, Robert Lang, Maxim Lapierre
Ottawa Senators: Jason Spezza, Mike Fisher, Antoine Vermette, Dean McAmmond
Chicago Blackhawks: Jonathan Toews, Patrick Sharp, David Bolland, Colin Fraser
---
Noterbart är att det endast är de fyra toppcentrarna som har tagits med i beräkning. Eventuella ersättare i farmarlag eller inom egna laguppställningen bedöms inte.
